Bakgrund: När en familj plötsligt förlorar ett efterlängtat barn blir inte livet som tänkt, i den akuta fasen bemöts modern och fadern av personal, oftast sjukvårdspersonal från mödravården. För att omvårdnaden till föräldrarna ska bli den bästa krävs en omsorg mellan sjukvårdspersonal och familj men vad tycker föräldrarna om den och vad tycker dem är viktigt i bemötandet med dem. Syfte: Belysa föräldrars upplevelse av personalens bemötande när dem förlorat ett barn i neonatal död. Metod: En litteraturöversikt där 9 vetenskapliga artiklar sammanställts i resultatet. Resultat: Föräldrar till de barn som dött är i kris och behöver mycket stöd i olika former, fysiskt och psykiskt. De beskriver vikten av känna sig sedd, hörd och lyssnad till. Diskussion: Det föräldrarna uttryckte var genomgående för resultatet i översikten. Mer kunskap och stöd från sjukvården eftersträvas. Slutsats: Resultatet lyfter fram den viktiga rollen sjukvårdspersonalen har och hur viktigt deras stöd är när traumatiska saker händer men flera gånger brister kunskapen och den behövs förbättras och förnyas och ständigt arbetas med. / <p>Godkännane datum: 2017-12-06</p>

Military campaigns has throughout time been analysed through the eyes of the commanding officers and their tactical knowledge. Is this the only way to analyse military campaigns or can victory be explained through other actions then tactical decisions? Can the importance of logistics explain outcomes in different military campaigns? This study strives to explain how logistic measures can explain different outcomes in military campaigns. The concept which is used in this study is Moshe Kress theory on operational logistics, and through this I will try to explain the importance of logistics as a factor for outcomes in military campaigns. This study has shown that pre-emptive measures in the operational logistics level can change the outcome of military campaigns. Although logistics isn´t the only reason for victory or defeat in military campaigns this study shows the importance in understanding and making sure your logistic planning is as well planned as your tactical planning.

Bakgrund: Att förlora ett barn är det värsta tänkbara som kan ske i livet. Sorgen som kommer med förlusten är tid- och energikrävande. Många förlustdrabbade föräldrar klarar av hanteringen av sorgen vid förlusten, men många föräldrar gör det inte. Klarar föräldrarna inte av att hantera sorgen finns risken för en långdragen sorgereaktion/kronisk sorg. Detta kan leda till sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om detta område för att kunna sätta in relevanta resurser. Syfte: Syftet var att utforska hur föräldrar hanterar sin sorg efter förlusten av ett barn. Metod: Litteraturöversikt är metoden som används för detta arbete. Databaser som användes för datainsamlingen var CINAHL Complete, PubMed, Nurse and Allied Health Database och PsychInfo. De tio vetenskapliga artiklarna som framkom i sökningarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod där likheter och skillnader studerats i hur föräldrar hanterar sorgen efter förlusten av ett barn. Resultat: Resultatet redovisar de fyra teman som framkom i analysen av datan. 1) Stöd; 2) Bevara minnet av barnet; 3) Skapa ett nytt vardagsliv; 4) Att vila i sin tro: mening och acceptans. I dessa fyra teman redovisas ytterligare underteman för att förtydliga resultatet. Diskussion: I diskussionen hanteras resultatet med annan litteratur. Vikten av ett gott stöd och socialt nätverk vid en förlust. I diskussionen redogörs även symboler och ritualens påverkan på människan efter en förlust och meningen med att förlora en nära relation och att kunna acceptera döden. Sist redovisas genusskillnader i relation till hantering av sorg. I diskussionen implementeras teorin pendlingsmodellen av Stoebe och Schut. / Background: The loss of a child is the most devastating bereavement a parent can experience. The grief that comes with the loss is both time and energy-consuming. Many parents can cope with the grief that arises, however some parents do not. If the bereaved parents cannot cope with the grief they run the risk of developing long-term/chronic grief. The mental illness caused by the sorrow can lead to absence from work for the bereaved parents. It is therefore important that nurses have a good understanding of this subject in order for them to be able to take the best course of action. Aim: The aim of this study is to explore how parents cope with their grief after the death of their child. Method: This study is a literature review. The databases that were used for the data collection were CINAHL Complete, PubMed, Nurse and Allied Health Database and PsycInfo. The ten scientific articles found in the searches performed were analyzed by using Friberg´s method of analysis where similarities and differences in how bereaved parents cope with the grief was examined Results: The result is presented in four themes that were discovered in the data analysis. 1) Support; 2) Embalm the memory of the child; 3) Create a new daily life; 4) Rest in belief: meaning and acceptance. Discussion: In the discussion, the result is compared to other literature. When experiencing bereavement the social support is significant. The effects of Symbols and rituals on bereaved people are presented, as is the meaning found in the loss of a close relationship and being able to accept death. Finally, gender differences in coping with grief are described. Dual Process model of coping by Stroebe and Schut is implemented in the discussion.

Bakgrund: I Sverige föds det mellan 110 000 - 150 000 barn varje år och av dem är cirka 440 dödfödda, vilket innebär att 4 av 1000 barn dör intrauterint eller i samband med förlossning. Intrauterin fosterdöd definieras när barnet dör i magen från graviditetsvecka 22 i Sverige. Det är viktigt att mödrars upplevelser uppmärksammas samt hur de påverkas av detta. Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser av att förlora sitt barn intrauterint, samt att granska undersökningsgruppen som varit med i artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie av tolv vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Det genomgående resultatet var att mödrar upplevde en känsla av förlust, en förlust av sin graviditet, en förlust av sitt barn och en förlust av rollen som mamma. Upplevelserna om hur de blev bemötta och omhändertagna av vårdpersonal var blandade. En del mödrar var mycket nöjda medan en del inte alls var nöjda med hur omvårdnaden av dem sköttes. Slutsatser: Förlusten mödrar drabbas av gör att de kan uppleva skuld, skam och sorg. Detta gör att de inte kan ta vara på den stund som krävs för att kunna se tillbaka på tiden med barnet på ett fint sätt. Detta innebär att ett stort ansvar vilar hos vårdpersonal som bör finnas där för att stötta och guida när det känns jobbigt att ta egna beslut som mamma.

Bakgrund: Att som barn ha ett svårt sjukt syskon eller förälder är en traumatisk händelse som kan leda till en kris. Då barn uppfattar döden och förluster på olika sätt beroende på person och ålder, bearbetar de även en kris på olika sätt. Det är enligt lag sjuksköterskans ansvar att ta hänsyn till barns behov av stöd i dessa situationer, varpå det är viktigt att ha kunskap om lämpligt tillvägagångssätt. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till barn med ett svårt sjukt syskon eller förälder samt vilka konsekvenser obearbetad sorg kan leda till. Metod: En litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar, varav 6 kvalitativa och 5 kvantitativa. Resultatet bearbetades och delades in i två områden baserade på syfte och frågeställningar, därefter identifierades totalt fem kategorier. Resultat: De fem kategorier som identifierades var ge information, inkludera och uppmärksamma, erbjuda samtalsstöd, ångest och depression samt självskadebeteende och substansbruk. Slutsats: För att som sjuksköterska kunna ge stöd till ett barn som har en svårt sjuk förälder eller syskon är det viktigt att informera och inkludera barnet samt erbjuda samtalsstöd. Obearbetad sorg kan leda till ångest och depression samt självskadebeteende och substansbruk. / Background: To have a sibling or parent with a severe illness is a traumatic experience, which can lead to a crisis. Children perceive death and losses in a different way depending on person and age, which makes them cope with a crisis in different ways. Purpose: To describe how the nurse can provide support to children who have a sibling or parent with a severe illness, and the consequences that can occur following unresolved grief. Method: A literature review based on a total of 11 scientific articles, of which six had a qualitative approach and five of quantitative approach. The result was analysed and divided into two areas based on purpose and formulated questions, followed by identifying a total of five categories. Result: The five categories identified were: Give information, include and acknowledge, offer counsellor support, anxiety and depression, self-injury and use of substances. Conclusion: For nurses giving support to children having a sibling or parent with a severe illness it is important to provide the children with information, include them and to offer counsellor support. Unresolved grief can result in anxiety and depression, self-injury and use of substances.

I Sverige dör 90 000 personer varje år, vilket kan tänkas innebära att alla någon gång kommer att möta en individ i sorg. Den tidigare forskningen visar att det fortfarande finns mycket att lära om sorg och dess konsekvenser. Syftet med denna studie var att belysa vuxna, som har förlorat en närståendes upplevelser av sorg med fokus på sorg över tid och mönster i sorgbearbetning. Studien belyser även professionellt och socialt stöd med fokus på vad som är mest värdefullt i stödet och eventuella nya perspektiv som respondenterna har erfarit som effekt av stödet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer som förlorat en närstående. Resultatet visade att det fanns mönster i sorgearbetet, att studiedeltagarna hade olika erfarenheter av stöd samt att det viktigaste med både det sociala och professionella stödet var att få dela sin sorg. Båda stödformerna verkade leda till nya perspektiv på sorgen, livet och sin egen förmåga att hantera svårigheter.

Bakgrund: Missfall är den vanligaste komplikationen under en graviditet, cirka 10-20% av alla påbörjade graviditeter avbryts spontant. Kvinnor som har genomgått missfall upplever en individuell förlust som kan uttrycka sig i olika känslor, vilket gör att de upplever ett behov av stöd. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad behövs det en förståelse för kvinnors upplevelser vid missfall. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter vid missfall. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att upplevelsen av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och emotionellt. Resultatet delades in i tre huvudteman, dessa huvudteman är: Upplevelser och erfarenheter efter en oväntad förlust, behov av stöd och brister i sjukvården. Konklusion: Bristande stöd och information från sjuksköterskor var något som kvinnorna upplevde. Genom de fem stegen i Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan få en förståelse för kvinnans upplevelse av missfall. Det behövs mer forskning gällande kvinnornas individuella behov för att uppnå god omvårdnad vid missfall. / Background: Miscarriage is the most common complication during a pregnancy, where 10-20% of all pregnancies ends with a spontaneous abortion. Women who have gone through a miscarriage experience an individual loss expressed in different emotions leading to a need of support. In order for the nurse to provide good care an understanding for the women's experience of miscarriage is required. Aim: The purpose of this literature review was to illustrate how women experience miscarriage.  Method: A study based upon 12 scientific articles following a qualitative design. The article search was made through the databases PubMed and Cinahl and the chosen articles were analysed and quality reviewed through the application of content analysis.  Result: The result indicates that a woman’s experience of miscarriage affects her psychologically, physically and emotionally. Further did the analysis of the articles result in three main themes. The main themes are: Experiences following an unexpected loss, the need of support and insufficient nursing.  Conclusion: Women did in general experience a lack of care, support and information from nurses. Through the application of Swanson’s theory of caring in five steps, nurses may gain a fuller understanding for how women experience miscarriage. Future research is desired to illustrate the individual needs of the women in order to achieve better nursing care in case of miscarriage.

On May 31st 1916, during the First World War, one of the greatest naval battles took place in the North Sea outside of the Danish west coast between the naval forces of Great Britain and Germany. This paper aims to examine the outcome of the Battle of Jutland through three different perspectives on victory and defeat. The battle is well-debated as it has been considered a draw, as both actors saw themselves as victorious states after the battle. This study therefore contributes to the debate by systematically investigate how three different perspectives on victory and defeat can explain the outcome. Through the perspectives end-state understandings, cost-benefit calculus and match-fixing, events during the battle and which contributed to the subsequent discussions about the outcome, will be analyzed. The study results in the finding that one of the three perspectives, match-fixing, can explain victory and defeat in the battle. The result therefore shows that an systematic analyze of the perspectives can explain the outcome of the battle. This is an important contribution to the further research and demonstrates that there are ways to systematically measure an outcome with an explanatory ambition.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och forskning har visat på att diabetes typ 1 drabbar allt fler unga människor. Sjukdomen vänder upp och ner på familjens vardag och innebär att föräldern bevakar barnets blodglukosvärde under dygnets alla timmar. För att undvika komplikationer är det viktigt att föräldern stöttar barnet till en balans mellan kost, aktivitet och insulinbehandling.  Föräldrarna ansvarar för barnets egenvård och framtida hälsotillstånd. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes typ 1. Metod:En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ design. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Studierna analyserades inspirerade av Friberg. Resultat:Resultatet redovisas i tre teman: Att ha ansvar för sitt barns sjukdom, Att leva med ständig oro och Att förlora ett normalt liv. Diskussion:Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori. Att ha ett barn med diabetes mellitus typ 1 innebär att ansvara för barnets egenvård, dygnet runt samt att ta ansvaret för sjukdomen och uppleva oron för eventuella komplikationerna, påverkade förälderns fysiska och psykiska mående. Sjuksköterskan har en viktig roll att fånga upp förälderns mående och på så sätt förebygga att det påverkar behandlingen av sjukdomen. Slutsats:Resultatet har visat betydelsen av en helhetsvård och där varje individs situation beaktas.

Over 90,000 people die each year in Sweden, many of whom were in need of healthcare. Nurses are considered lacking education in grief management after the loss of a patient. The Swedish Healthcare System advocates continuity and that a relationship is created with the patient. In correlation with the death of a patient, the nurse may experience feelings of apathy, guilt and grief. The aim was to highlightfactors that affect the nurses’ experiences of managing grief following a patient’sdeath. The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. The nurses’ grieving process was affected whether the cause of death wasexpected or unexpected. Furthermore, the relationship between nurse and patient could benefit the quality of the care but at the cost of making the grieving process more difficult. Nurses preferred informal support in managing the grief, and debriefing should be advocated. Grief is a human response in the loss of a relationship, and it is of importance that the nurse allows herself to grieve when a patient passes away. Finally, a lack of education regarding grief management wasnoted in the connection to a patient’s death, which is required for the nurse to maintain her own personal health and deliver high quality care. / I Sverige dör 90,000 människor varje år, en stor del av människorna var i behov av sjukvård. Sjuksköterskor anses sakna utbildning inom sorgehantering efter förlust av en patient. Den svenska sjukvården förespråkar kontinuitet och en relation skapas med patienten. I samband med en patients död kan sjuksköterskan uppleva känslor som apati, skuldkänslor och sorg. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av sorgebearbetning efter en patients död. Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sjuksköterskornas sorgearbete påverkades av om dödsfallet var plötsligt eller väntat. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten kunde gynna kvalitén på vården men gjorde även sorgeprocessen svårare. Sjuksköterskorna föredrog informellt stöd vid hantering av sorgen, och debriefing borde förespråkas. Sorg är en mänsklig reaktion vid förlust av en relation och det är av vikt att sjuksköterskan tillåter sig själv att sörja när en patient dör. Slutligen noterades en brist i utbildning kring sorgebearbetning i samband med patientens bortgång vilket krävs för att sjuksköterskan ska bibehålla den egna hälsan och ge vård av god kvalité.