Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade. Det teoretiska perspektivet som har använts är gerotranscendensteorin. Studien relateras också till Heaps tankar om existerande förväntningar på äldre samt tar upp förlustbegreppet relaterat till den äldre människan. Heaps beskrivningar om sorg i samband med åldrandet bearbetas också. Resultatet visade att upplevelsen kring situationen är högst individuell. De anhörigas upplevelser av att vårda sin partner framstår ur deras berättelser som mer beskriva en del av deras liv tillsammans än som en enskild uppgift. Att den anhöriges situation och upplevelser är beroende av hur den sjuke partners situation upplever sin, förtydligas i resultatet. Intervjupersonerna uttryck i studien var att situationen innebar en emotionell process och framträdande var upplevelser av sorg. Samtidigt uttrycks stor tacksamhet hos de anhöriga över att få möjlighet att finnas till hand och hjälpa sin livskamrat, likt en sista ömhetsbevis.

Bakgrund Mer än hälften av all vård och omsorg utförs av anhöriga i hemmet. De flesta som vårdar en person med demens är dennes make eller maka och det har visat sig vara en överväldigande roll. Att sedan gå ifrån att vara anhörigvårdare till att bli lämnad ensam kvar när den demenssjuke avlider innebär en transition från en roll till en annan. Syfte Syftet med studien var att belysa livssituationen för de anhörigvårdare som vårdat sin demenssjuke maka eller make. Metod En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes. Fyra kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskningen. Resultat Analysen resulterade i fem underområden; känslomässiga reaktioner, hälsopåverkan, strategier för att ta sig vidare, hinder för att ta sig vidare samt förändring av rollen. De sammanställdes sedan under två huvudområden Att släppa taget och Att ta sig vidare. I resultatet framkom olika aspekter av vad förlusten och livssituationen som änka/änkeman innebar för den före detta anhörigvårdaren. Slutsats Det finns ett samband mellan hur anhörigvårdaren mår under vårdtiden och efter förlusten. Förlusten är förknippad med både lättnad och sorg och anhörigvårdaren kan därmed vara i behov av stöd även efter förlusten. Sjuksköterskan får här en viktig roll i att kunna identifiera vilket stöd anhörigvårdaren är i behov av både under och efter vårdtiden.

Bakgrund: Varje år förlorar ett stort antal föräldrar sina barn i sjukdom, olyckor och våldsbrott. Sorgen som drabbar föräldrarna är förödande och livet blir svårt att hantera. Trots att stora sorger skapar starkare band inom familjen så kommer de föräldrar som har barn kvar i livet att få mindre tid till sin egen sorgebearbetning. Syfte: Att beskriva hur föräldrar hanterar sorgen efter att de förlorat ett barn. Metod: Beskrivande litteraturstudie som grundats på tolv studier med varierande ansatser.   Resultat: Det framkommer olika sätt för föräldrarna att hantera sorgen på. Som till exempel att träffa andra som är i samma situation och att prata om barnet. Trots att det väcktes starka känslor så upplevdes den fortsatta kontakten med sjukhuset som betydelsefull. De flesta föräldrarna beskrev att de fått ett nytt perspektiv på livet.  Relationer inom familjen visade sig stärkas på grund av sorgen man delar, dock beskrev föräldrarna det som en utmaning att handskas med syskonens sorg samtidigt som de själv sörjde. Många av föräldrarna menar att förlusten med tiden gjort de starkare och att de upplever det lättare att handskas med andra svårigheter i livet. Föreliggande litteraturstudie beskriver även vilken datainsamlingsmetod som användes i de inkluderade artiklarna. Slutsats: Förlusten av ett barn hanterades på olika sätt beroende på hur föräldrarnas livssituation såg ut. Viktiga saker för föräldrarna var till exempel att hålla minnet av barnet levande, träffa andra som har varit med om samma förlust samt hålla sig sysselsatta. Efter en förlust av ett barn så ändras föräldrarnas värderingar av livet. För att underlätta mötet med dessa sörjande föräldrar så är det viktigt att sjuksköterskan bär på kunskap om hur han/hon ska agera. Ett bra bemötande kan lindra föräldrarnas lidande och på så vis främja för föräldrarnas hälsa och välbefinnande.

Arbetet ämnar undersöka vilken effekt på spelupplevelsen ett transient kontra permanent mål har i ett spel med permadeath, samt hur spelaren reagerar på mekaniken när spelets förutsättningar förändras. Arbetet utgår ifrån hypotesen att ett spel som presenteras med ett transient mål är mer passande för permadeath och gör döden mer acceptabelt för spelaren. Arbetet går först igenom en introduktion av permadeath som spelmekanik, vad förlust i spelsammanhang innebär, samt de två mål-variationerna, följt av arbetets frågeställning och hur denna ska utmätas. För detta arbete har ett spel med permdeath skapats i två variationer, en presenterad med ett permanent mål och en med ett transient mål. Testen utfördes sedan genom två grupper, vars spelupplevelse mättes genom en enkätundersökning. Resultatet från denna undersökning visade att det inte fanns någon märkbar skillnad mellan spelversionerna och deras mål, vilket berodde till stor del på hur testspelen i sig var designade. Resultatet visar dock andra intressanta aspekter av permdeath, så som vilka effekter andra mekaniker i speldesignen kan ha på permadeath och områden som måste tas hänsyn till om det ska vara meningsfullt att påstå att ett spel innehåller permadeath.

Sorg kan förekomma i många skeden i livet och sjuksköterskor kan i sitt arbete komma i kontakt med sörjande personer. Sjuksköterskors ansvar är att förebygga ohälsa hos såväl närstående som patient och då sorgeprocessen är komplex kan sjuksköterskorna anse det svårt att bemöta den sörjande på ett adekvat vis. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar bemötandet av närstående i sorg. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet utgjordes av nio vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fyra kategorier: Stressande arbetsmiljö, Hantering av egen osäkerhet, Motivation och Vårdande relation. Slutsats: Flera olika faktorer bidrog till att sjuksköterskorna erfor en stressande arbetsmiljö, vilket ledde till att deras bemötande av närstående i sorg påverkades negativt. Sjuksköterskorna erfor en osäkerhet i att bemöta närstående i sorg, vilket de kopplade till för lite erfarenhet och utbildning. Även om det var svårt kände sjuksköterskorna sig motiverade att bemöta närstående i sorg och en djup relation dem emellan kunde ofta utvecklas som gynnade den närståendes sorgehantering. Ytterligare forskning behövs för att kunna möjliggöra en förbättring av sjuksköterskors bemötande av närstående i sorg. / Grief may occur in many stages in life and nurses are meeting grieving people throughout their work. Nurses responsibility is to prevent illness in both families and patients and with the complexity in the grieving process nurses can find it difficult to meet grieving people adequately. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of factors influencing the meeting with families in grief. Method: The study was conducted as a structured literature review with an inductive approach. The result was constructed by nine scientific articles compiled in four categories: Stressful work environment, Coping with own uncertainty, Motivation and Nursing relationship. Conclusion: Several different factors contributed to the nurses experiencing a stressful work environment, affecting their meeting with families in grief negatively. Nurses experienced uncertainty in their meeting with families in grief, which they linked to a lack of experience and education. Even though it was difficult, the nurses felt motivated to meet families in grief and a deep relationship could be formed between them which affected the grieving process positively. Further research is needed to enable an improvement of nurses meeting families in grief.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigas upplevelse utav den omvårdnad sjuksköterskan ger i samband med förlust.Bakgrund: Sorg är komplicerat, det är många faktorer som påverkar den och alla människor hanterar och reagerar på olika vis. Sorg är en naturlig del av livet när en förlust inträffar och den har inget med sjukdom eller galenskap att göra. Syftet med stöd att är minska dels den fysiska och den psykiska belastningen som det innebär att mista en anhörig. En förbättrad livssituation och minskad risk för vidare ohälsa hos den sörjande är resultatet som eftersträvas vid stödjande insatser.Metod: Elva kvalitativa och vetenskapliga artiklar är framtagna för att besvara syftet. Artiklarna är framtagna från databaserna Cinahl och PubMed och sedan kvalitetsgranskade utifrån SBU:s granskningsmall.Resultat: Ärlighet och tydlighet när det gäller att förmedla information hade stor positiv betydelse för de anhöriga. Engagemang bland vårdpersonalen där de visade medkänsla och välvilja gjorde att de sorgedrabbade kände sig hörda och sedda. Ett behov av stöd i sorgearbetet uttrycktes där tröst och tillgänglighet från personal var huvudkomponenterna.Konklusion: Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet med människor som är på väg att förlora en närstående, eller som nyligen varit med om en förlust. Information, engagemang och stöd de punkter som bör fokuseras på för att lindra lidandet och underlätta sorgeprocessen. / Aim: The purpose of the review is to highlight key factors in meeting with relatives in connection with the loss of a loved one.Background: Grief is complicated, there are many factors that affects it and people handle and react in different ways. Grief is a natural part of life when losing a loved one and it has nothing to do with illness or insanity. The aim of support is to reduce both the physical and the psychological burden that comes with losing a loved one. Improved living conditions and reduced risk of further illness among bereaved people are the result pursued by supportive measures. Methods: Eleven qualitative and scientific articles were found to answer the purpose. Articles are derived from databases Cinahl and PubMed and they are quality controlled on the basis of the SBU's review template.Results: Honest and clear information had great positive significance for the relatives. Commitment among health workers where they showed compassion and benevolence, made the bereaved relatives feel like they were heard and seen. A need for bereavement support was expressed, in which comfort and availability of personal were the main components.Conclusion: The nurse has an important role in the treatment of people who are about to lose a loved one, or who have recently experienced a loss. Information, commitment and support the key factors that should be focused on to relieve suffering and to facilitate the grieving process.

Bakgrund: Av alla graviditeter drabbas 12–20% av missfall under första trimestern. Missfall är en traumatisk, oväntad och känslomässig händelse där ett barn som kvinnorna förväntade sig går förlorad. Den höga frekvensen av missfall gör det troligt, att sjuksköterskor kommer att träffa kvinnor som upplever eller upplevt ett missfall. Brister i omvårdnaden finns och mer kunskap behövs för att kunna bemöta dessa kvinnor i vården. Syfte: att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av missfall. Metod: nitton vetenskapliga artiklar har analyserats efter metoden kvalitativ manifest innehållsanalys, med induktiv ansats. Resultat: analysen resulterade i sex slutkategorier som beskriver kvinnors upplevelse av missfall: 1. att uppleva ett trauma med ett brett spektrum av känslor 2. miljö och bemötande från vårdpersonal har betydelse för kvinnorna 3. att önska tydlig information och kommunikation 4. upplevelsen av att missfall är ett tabubelagt ämne i samhället 5. att förvänta och uppskatta stöd av närstående och partner efter missfallet 6. upplevelsen av tiden efter missfallet. Slutsats: missfall är en oväntad upplevelse där drömmar går förlorade. Kvinnan behöver stöd och bearbetning i sin återhämtningsprocess med ett fokus på det känslomässiga måendet. Vårdpersonalen måste uppmärksamma behovet av uppföljning och se varje kvinnas missfall som en individuell upplevelse.

Bakgrund: Depressiva symtom är den mest förekommande formen av psykisk ohälsahos äldre personer i dagsläget. Gruppen av äldre människor ökar vilket gör att denpsykiska ohälsan också ökar. Depressiva symtom kan visa sig på flera sätt, några avdessa kan vara minnesstörningar, nedstämdhet, ledsamhet och oro. Depressiva symtomkan uppstå av flera anledningar, det kan vara ensamhet, läkemedelsbiverkningar ellersmärta.Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av ensamhet ochdepressiva symtom.Metod: Samtliga artiklar kommer från PubMeds databas. Studien är en beskrivandelitteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar och tre artiklar med mixad metod hargenomgått en innehållsanalys samt granskats i relevans- och kvalitetsmallar. Dessa harsedan sammanställts för att besvara studiens syfte och frågeställning.Huvudresultat: I många fall upplevs depressiva symtom och ensamhet samtidigt hosäldre personer. I några situationer är ensamhet relaterat till förändrade livssituationersom förluster av nära relationer, begränsad autonomi, kroppsliga hinder och förändradeboendesituationer. Depressiva symtom kan uppkomma till följd av ensamhet, vilket görde äldre personerna nedstämda, känner meningslöshet och tappar framtidstro.Slutsats: Många äldre upplever ensamhet och depressiva symtom, men det finns enstigmatisering kring att prata om sitt psykiska mående. Ensamhet och depressivasymtom förekommer ofta i relation till varandra hos äldre personer.Nyckelord: Depressiva symtom, ensamhet, förlust, erfarenheter, upplevelser, äldrepersoner

Sorg är en av människans grundkänslor och kan utlösas av förlust av något slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smärtsamma sorgen som man tvingas gå igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgår ifrån tre föräldrars känslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden är ett tabubelagt ämne, i synnerhet när det gäller barn. Vi är dåligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hålla ångesten ifrån oss. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram föräldrars upplevelser; vad de har känt, behövt och vad de har saknat från sin omgivning. Personer som upplever ett trauma som detta, genomgår en kris och ett krisförlopp ser till stora delar likadant ut oavsett vad som framkallat den. Socialt arbete handlar främst om att möta människor i kris och i behov av hjälp. Att få en förförståelse för krisens uttryck och dess olika faser, kan ge oss en utökad kunskap för vårt kommande arbete som socionomer. Dessutom önskar vi öppna upp för egna reflektioner, både för oss själva och för andra läsare.