I Sverige år 2005 tillkom en ny reglering avseende svensk försäkringsavtalsrätt: försäkringsavtalslagen (2005:104). Grundsyftet med den nya lagen var att ge försäkringstagarna ett starkt skydd vid alla typer av försäkringar. Syftet var även att bidra till bättre förutsättningar för goda marknadsförhållanden inom försäkringsbranschen. I dag har dock Sverige bland annat en koncentrerad sakförsäkringsmarknad, där konkurrensmöjligheterna för de mindre aktörerna på marknaden inte står i proportion till konkurrensmöjligheterna för de fem största aktörerna på marknaden.  Sakförsäkringstagarnas möjligheter att byta försäkringsbolag är också relativt små, bland annat på grund av att försäkringsbolagen utnyttjar reglerna i försäkringsavtalslagen. Uppsatsen undersöker vad det är som utgör hinder för kundrörligheten och konkurrensen på den svenska sakförsäkringsmarknaden. I analysen läggs det fram olika lösningar bland annat med hjälp av att en komparativ metod har använts för att jämföra svensk rätt med andra nordiska länders rätt, närmare bestämt Danmarks och Norges. I dessa länder har det nämligen redan vidtagits åtgärder för att öka kundrörligheten och konkurrensen på deras respektive sakförsäkringsmarknader. Statistik över de tre olika marknaderna har även presenterats för att visa hur utvecklingen av sakförsäkringsbolagens andelar har sett ut de senaste tio åren på respektive marknad. Även svensk konkurrensrätt har analyserats för att undersöka huruvida de rabatt- och bonussystem som sakförsäkringsbolagen använder sig av skulle kunna anses utgöra hinder för kundrörligheten och konkurrensen. Slutsatsen är dock att det är försäkringsavtalslagens bestämmelse om maximalt tillåten bindningstid i kombination med uppsägningsreglerna i försäkringsavtalslagen som utgör det främsta hindret på sakförsäkringsmarknaden. Genom en ändring i försäkringsavtalslagens bestämmelse om uppsägning i förtid skulle kundrörligheten och konkurrensen på den svenska sakförsäkringsmarknaden kunna öka. Ändringen skulle innebära en avgiftsfri flytträtt för sakförsäkringstagaren. Sakförsäkringstagaren blir därmed friare i sitt val av sakförsäkringsbolag, vilket i sin tur ökar försäkringsbolagens vilja att konkurrera på andra sätt än genom att utnyttja reglerna i försäkringsavtalslagen.

I denna uppsats utreds gränsdragningsproblematiken mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. Beroende på vilken benämning ett försäkringsvillkor får kan nämligen påverka i vilken utsträckning försäkringstagarens har rätt till ersättning eller inte. Täcker inte försäkringen en viss avtalad risk (omfattningsbestämmelse) innebär det att ingen ersättning utgår eftersom inget försäkringsfall har inträffat. Har emellertid försäkringstagarna eller annan som kan likställas med denne åsidosatt att iaktta en säkerhetsföreskrift innebär det inte alla gånger att ersättning helt uteblir. Istället görs ett avdrag med 20, 30 eller 100 % beroende på vad som föreskrivs i villkoren. Enligt 4 kap. 11 § FAL får försäkringsbolagen inte formulera villkor som enligt sin lydelse begränsar försäkringsskyddets omfattning när begränsning beror på att den försäkrade t.ex. åsidosatt att följa en säkerhetsföreskrift. När avdrag görs med 20 % vid åsidosättande av en säkerhetsföreskrift är det av stor vikt att kunna urskilja ett sådant villkor från en omfattningsbestämmelse. Utgångspunkt i uppsatsen är rättsfallet T 100–16 i Svea HovR som handlar om en tvist där Länsförsäkringar AB (LF) hävdade att ett villkor skulle vara en omfattningsbestämmelse medan försäkringstagaren hävdade att det istället – i sin helhet – rörde sig om en säkerhetsföreskrift.Syftet med uppsatsen är att försöka klargöra vad det är som avgör att det ena skiljer sig från det andra och hur det skall undvikas att villkor formuleras felaktigt. Utöver ovannämnda rättsfall baserar sig uppsatsen på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin.I analysen utreds hur LF har tolkat gränsdragningen mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. I slutsatsen kommer jag fram till att LF enkelt hade kunnat undvika tvisten bara om villkorets innebörd hade preciserats tydligare. Slutligen har jag lämnat förslag på hur LF borde ha formulerat villkoret för att ha att undvikit tvist.

Krav på revision blev inskrivet i den svenska lagen år 1895 där det stod föreskrivet att ett bolags räkenskaper och styrelsens förvaltning ska granskas av revisorer. Med tiden har lagarna utökats och blivit fler och berör revision, rådgivning, utredningar etc. De senaste åren har synen på revisionen förändrats dramatiskt. Företagsskandaler runt om i världen är orsaken till detta. Som en följd av skandalerna har revisorernas ifrågasatts för sin roll som försvarare av allmänhetens intresse vilket har lett till en stor debatt. Revisionsprofessionen har ifrågasatts men trots det menar Riksrevisionen att revision har ett betydande värde. Det finns tidigare forskning som visar på vilket värdet revision medför. Vi fann det därför intressant att undersöka vilka värdekomponenter medelstora företag ser med revision. Denna studie syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur medelstora företag ser på värdet av revision. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom fem personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens ekonomi- eller redovisningsansvarige, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför. Resultatet av studien visar att samtliga av de undersökta företagen anser att revision medför ett värde till företaget. Försäkring, försäkran och kvalitetsstämpel är de värdekomponenter som de undersökta företagen ser som det främsta värdet av en revision. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet med revisionen överstiger dess kostnader, och skulle trots inte någon lagstadgad skyldighet, ändå frivilligt välja att använda revision.

No description available.

Trä har använts som byggmaterial i tusentals år men det har även varit känt för att brinna lika länge. Idag har trä kommit att bli aktuellt att bygga högt och stort med mycket tack vare att det är en hållbar och klimatsmart råvara som det finns gott om i Sverige men med det har även problem uppstått. Brandproblematiken, som studeras i det här projektet, i träkonstruktioner beror på luftspalter mellan konstruktionsdelar, risken med att en brand kan ta sig in i konstruktionen, att vatten i samband med trä inte är bra, försäkringsbolagens tveksamhet på grund av dessa aspekter vilket försvårar och leder till dyra försäkringar och slutligen faktumet att det inte finns särskilt många dokumenterade fall där skador uppkommit i samband med brand. Det finns därför förbättringsmöjligheter att sträva efter och i det här projektet ligger fokus främst på att undersöka vilka krav som ställts och vilka klassifikationer som finns, vilka brandtekniska lösningar som finns och hur dessa påverkar träbyggnaders estetik samt hur försäkringsbolag ställer sig till träbyggande eller inte. För att undersöka dessa aspekter och försöka se hur de skulle kunna förbättras har intervjuer hållits, artiklar, böcker och andra internetrelaterade sidor har lästs och en del siffror har tagits från doktorsavhandlingar. Det resulterade i nya perspektiv på problemet med att bygga högt och stort i trä på grund av brandrisken men även större förståelse för de positiva aspekterna med träbyggande ur ett hållbarhets perspektiv. De brandtekniska lösningarna har inverkan på estetiken när brandsäkerhet även sätts i fokus och försäkringsbolagen visade sig se träbyggande ur ett lite annat säkerhetsperspektiv där alla parter skulle kunna lära sig av varandra och få ett bättre samarbete. På så sätt skulle Sverige kunna främja träbyggande ännu mer och byggbranschen bidra till ett hållbart byggande där materialvalen är klimatsmarta. / Wood has been used as building material for thousands of years but it has also been known for being a burning material for as long. Today, wood has come to be a material to build high and large with mostly because it is i sustainable and climate-friendly material that Sweden has plenty of in the forests but it has also led to som problematic aspects. The fire related problems that are being studied in this project are the air gaps between construction parts, the risk that fire may get into the construction, that water in combination with wood is not good, the insurance companies doubts due to these aspects which make it a bit more difficult and more expensive to get insurance and finally the fact that there are not many documented cases where damage has occurred because of fire. Therefore, there are possibilities for improvements and in this project focus is primarily on investigating the requirements for fire safety and what classifications there is, what fire technology solutions are available and how these affect the aesthetics of wooden buildings as well as whether or not insurance companies are against wood construction. In order to investigate these aspects and try to see how they could be improved, interviews have been held, articles, books and other internet-related pages have been read and some numbers have been taken from doctor dissertations. This resulted in new perspectives on the problem of building high and large in wood due to fire risk, but also greater understanding of the positive aspects of wood construction from a sustainability perspective. The fire technology solutions have an impact on the aesthetics in cases when fire safety is also in focus and the insurance companies turned out to see wood construction from a slightly different security perspective where all parties could learn from each other and in order to get better cooperation. Thus Sweden could encourage wood construction even more, and the construction industry could contribute to a sustainable way of construction where the choice of material is good for the climate.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur försäkringsbolag X arbetar med målstyrning samt hur den upplevs av rådgivarna. Vidare syftar den även till att analysera hur de externa restriktionerna påverkar försäkringsbranschens målstyrningsarbete.    Frågeställning: Hur arbetar försäkringsbolag X med målstyrning utifrån de externa  restriktionerna samt hur upplevs de uppsatta målen av rådgivarna?   Metod: Studien har utgångspunkt i kvalitativ metod med en deduktiv ansats.  Den genomförda studien är en fallstudie, där ett försäkringsbolag har studerats. Respondenterna inom försäkringsbolaget innefattas av VD, affärsområdeschef, försäljningschef samt rådgivare.   Slutsats: Utifrån studien kan vi konstatera en avsaknad av anpassad målstyrning utformad specifikt för försäkringsbranschen. Försäkringsbolag X har anpassat sin målstyrning utifrån restriktionerna genom att inte använda några belöningar och således har ett viktigt steg i målstyrningen försvunnit. Vidare kan vi även konstatera vikten av inflytande vid målformulering, vikten av strukturell feedback samt mål anpassade efter kompetensnivå. / Purpose: The study aims to investigate how Insurance company X works with goal management and how it is experienced by the advisers. Furthermore, it also aims to demonstrate how external restrictions affect the insurance industry's goal management.   Research question: How does Insurance company X work with goal management based on the external restrictions and how are these goals experienced by the advisers?     Methodology: The study is based on qualitative method with deductive approach. The completed study is a case study, where an insurance company has been studied. The respondents are included by the CEO, business area manager, sales manager and advisers.   Conclusion: Our conclusion is that there is no customized goal management designed specifically for insurance companies. Insurance company X has adapted its goal management from the restrictions by not using any rewards. By that, an important step in the goal management has disappeared. Furthermore, our conclusions show the importance of influence on goal setting, the importance of structural feedback and goals adapted to competence.

The longstanding companionship between humans and pets, particularly cats and dogs, has evolved to the point where they are considered integral members of the family. However, despite their elevated status in our lives, the legal classi- fication of pets as objects remains prevalent in insurance law. There is a certain dichotomy between the objectification of pets and the strong animal protection system we have in Sweden, which places a particularly high value on animal welfare. Swedish law regulates animal cruelty, emphasizing both prevention and punishment. Furthermore, the Swedish Supreme Court recognizes the justifica- tion of receiving compensation exceeding an animal's economic value for its care, distinguishing pets from mere material possessions.  In Sweden, we have a high rate of insured pets, and pet insurance policies differ significantly from other types of insurance. This divergence presents challenges for consumers in comprehending the coverage provided. With the insurance comes both terms and conditions that tell you what is and isn’t cov- ered by the insurance. The insurance has certain limitations, and for the set price you get just a certain amount of coverage. In recent years, rising veterinary costs have contributed to increased pet insurance premiums, leaving consumers with questions about pricing structures. The complexity of pricing extends to veterinary clinics offering advanced care and insurance companies responsible for covering these expenses. However, the absence of legal price limitations hampers transparency and hinders consumer understanding. Customers strug- gle to ascertain veterinary costs in advance and often question the reasons be- hind specific pet insurance prices, necessitating clearer communication from insurance providers regarding coverage and significant limitations.  This study delves into the associated problems and proposes potential solu- tions. Despite improvements in clarity over the past decade, challenges persist regarding pricing and the correlation between price and coverage. The study reveals weaknesses in consumer protection within the realm of pet insurance, even though consumers typically warrant protection as contracting parties. Non-functioning contractual obligations hinder free competition in the market, despite its foundational principles in the insurance sector. According to a report by the Swedish Competition Agency, addressing the limited opportunities for consumers to switch insurance providers, given the exclusion of pre-existing conditions, would alleviate some issues. The resulting market inefficiency arises from the fact that switching companies leads to reduced coverage compared to staying with the same provider. Despite its foundational principles in the insur- ance sector, addressing the limited opportunities for consumers to switch insurance providers, given the exclusion of pre-existing conditions, would alleviate some issues, as highlighted in a report by the Swedish Competition Agency. The resulting market inefficiency arises from the fact that switching companies leads to reduced coverage compared to staying with the same provider.  Additionally, the paper explores the intricate nature of pet insurance, with its numerous distinctive features, emphasizing the need for changes in the best interests of consumers. Certain insurance companies have already begun em- bracing digitalisation, offering free veterinary consultations to alleviate the bur- den on physical animal care. However, further initiatives and legislative amendments are likely necessary to address the challenges comprehensively.

Vad är en fysisk personskada? Eller rättare sagt; hur kan begreppet definieras? Någon form avnedsatthet på en människas kropp uppstår minst någon gång och för många flera gånger underlivets gång. Det kan därför tyckas vara givet att kunna förstå vad en fysisk personskada är.Ofta är det lätt men ibland kan det vara svårt, såsom det blev när en ökad risk för sjukdomuppstod för invånare i Ronneby kommun. En viktig anledning till att uppsatsen skrevs vardomen från Högsta domstolen (HD) i mål T 486-23 som just handlar om de drabbade iRonneby. En förhöjd risk för sjukdom kan även drabba ett djur, vilket juridiskt är en sak. Ett syfte meddenna uppsats är därför att tillföra mer kunskap om vad både begreppet ”fysisk personskada”och ”sakskada” innebär. Ytterligare ett syfte är att öka läsarens förståelse för vilketförsäkringsskydd som en person har när han eller hon alternativt dennes djur har orsakats enökad risk för sjukdom. En slutsats som kan dras av uppsatsen är att det finns en huvudregel och en undantagsregelom när en ökad risk för sjukdom utgör en ”fysisk personskada”. Huvudregeln är att en ökadrisk för sjukdom inte kan utgöra en fysisk personskada. Undantagsregeln är att en ökad riskför sjukdom kan utgöra en fysisk personskada när risken för att drabbas av sjukdomen harökat markant och sjukdomen i sig är hälsofarlig. Reglerna grundas på domen i mål T 486-23.På grund av domen har tolkningen av begreppet ”fysisk personskada” till viss del ändrats.Ändringen kommer troligtvis dock bara att påverka de rättsfall som innehåller lika ovanligaomständigheter som de i mål T 486-23, vilket sannolikt endast är ett fåtal. Det finns några till slutsatser i uppsatsen. En slutsats är att den undantagsregel, som gällerbegreppet ”fysisk personskada”, även är tillämpbar för att kunna tolka att en sakskadaföreligger. En annan slutsats är att domen i PFAS-fallet har utvidgat innebörden av bådebegreppet ”fysisk personskada” och ”sakskada”. Ytterligare en slutsats är att en person sällanblir berättigad ersättning ur en försäkring när han eller hon löper en ökad risk för sjukdom.Det är mer sannolikt att en person har rätt till försäkringsersättning när hans eller hennes djurhar blivit åsamkad av en ökad risk för sjukdom. Den försäkring som oftast är mest aktuell attsöka ersättning ur är olycksfallsförsäkringen som finns i en traditionell djurförsäkring.1

This bachelor thesis in the field of mathematical statistics was carried out in collaboration with an upcoming insurance start-up, Hedvig, and had the objective of investigating the predictive capabilities of different types of insurance claims. This was done through regression analysis, and more specifically the area in regression analysis called generalized linear models. Logistic regression was employed as the modeling technique, and data points were modeled in various ways to then be used to fit models in order to determine the most optimal one based on some pre-determined statistical evaluation metrics. The final model had an accuracy of above 96%, and the results showed that certain types of claims had a bigger contribution to the probability of a claim occurring the next period. This study contributes to the understanding of the predictive capabilities of insurance claim data and provides insights that could aid in the development of more accurate and efficient insurance pricing models. / Denna kandidatuppsats inom området matematisk statistik utfördes i samarbete med ett nyetablerat försäkringsföretag, Hedvig, och hade som syfte att undersöka den prediktiva förmågan hos olika typer av ersättningsanspråk. Detta gjordes genom regressionsanalys, och mer specifikt det område inom regressionanalys som kallas generaliserade linjära modeller. Logistisk regression användes som modelleringsteknik, och datapunkterna modellerades på olika sätt för att sedan skapa modeller, med syfte att fastställa den mest optimala modellen utifrån vissa förutbestämda statistiska utvärderingsmått. Den slutliga modellen hade en exakthet på över 96%, och resultaten visade att vissa typer av anspråk bidrog i större utsträckning till sannolikheten för att ett anspråk skulle inträffa under nästa period. Den här studien bidrar till förståelsen av den prediktiva förmågan hos data på ersättningsanspråk och ger insikter som kan bidra till utvecklingen av mer exakta och effektiva modeller för prissättning av försäkringar.

<p>Det förekommer att hänvisningar görs till skadebegreppet inom skadeståndsrätten när fråga egentligen är om det försäkringsrättsliga skadebegreppet. Inom försäkringsrätten är det emellertid viktigt att dra en skarpare gräns än inom skadeståndsrätten för vad som skall anses utgöra exempelvis en skada eller en skadehändelse. Det handlar inte enbart om att fastställa huruvida en skada föreligger, utan kanske snarare om att avgöra huruvida försäkringsersättning skall utgå och om att avgränsa/definiera försäkringsgivarens ansvar. Olika försäkringsbolag använder olika skadebegrepp. Ett grundkoncept inom försäkringsrätten är ”en skada, en självrisk, ett försäkringsbelopp”. Härav följer att det är av stor betydelse att avgöra vad som skall anses konstituera en respektive flera skador. I denna uppsats utreds skillnaderna mellan de olika skadebegrepp som tillämpas i försäkringsvillkor och de konsekvenser dessa skadebegrepp har för försäkringsbolagens ansvar. Vidare utreds hur de i försäkringsvillkoren valda skadebegreppen skall tolkas för att avgöra hur flera skador skall behandlas. Dessutom undersöks vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att flera skador tillsammans, försäkringstekniskt, skall behandlas som en.</p>