Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet. Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS). Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation. De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken. Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna. Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.

En av de mest debatterade politiska frågorna de senaste åren har varit den påstått kraftiga ökningen av antalet sjukskrivningar. Parallellt med sjukskrivningarna har även antalet förtidspensionärer ökat. En grupp som inte uppmärksammas lika ofta av varken politikerna eller medierna är de människor som både är sjukskrivna och arbetslösa, och det är den gruppen som vår uppsats kommer att kretsa kring. Syftet med denna uppsats är att utvärdera försäkringskassans och arbetsförmedlingens samverkan kring den gemensamma kundgruppen sjukskrivna arbetslösa. Denna samverkan har bedrivits i Uppsala län sedan september 2003. Närmare bestämt avser vi att besvara frågan om det går att påvisa en behandlingseffekt av den arbetslivsinriktade rehabilitering som ges inom ramen för samverkan? Den metod som vi använder oss av i uppsatsen för att testa samverkansprojektet är Kaplan-Meiers product-limit estimator. Material till undersökning kommer från den uppföljningsfil, i vilken försäkringskassans samverkanshandläggare regelbundet för in uppgifter om alla samverkansärenden. Vi kan med våran undersökning inte finna något stöd för att behandlingen har någon effekt för dem som deltar i samverkansprojektet. Begränsningar i materialet gör dock att vi inte vill dra några mer långtgående slutsatser angående effekten. Istället förespråkar vi att det görs ytterligare undersökningar av samverkan kring arbetslösa sjukskrivna.

Uppsatsens syfte är att visa och jämföra vilka relationer Försäkringskassan och Skatteverket skapar till medborgarna genom två faktablad, och om det är möjligt att urskilja maktförhållanden. Dessutom undersöks vilken betydelse kontexten och myndigheternas roll i medborgarnas liv har för texternas utformning. Uppsatsens teori och metod är kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar att båda myndigheterna tenderar att upprätthålla ett maktförhållande och en asymmetrisk relation, men att Skatteverket visar tendenser av en mer distanserad relation till medborgaren jämfört med Försäkringskassan. Möjligtvis kan detta förklaras av den bakomliggande kontexten och den roll respektive myndighet har i medborgarens liv. Nyckelord: relationer, maktförhållanden, myndighetstext, försäkringskassan, skatteverket

The Swedish Social Insurance agency has a need to develop a dynamic system to manage employee holidays. Today, all information about employee holidays ar stored in in diffrent holiday lists and takes form of documents such as Excel spreadsheets. This creates unnecessary administrative work and frustration, so the need for a common vacation list exist. A list that contains all employees of the Swedish Social Insurance Agency, which can be shaped as needed. The list should be able to be filtered so that only those people who are of interest to the user are displayed. The user should also be able to easily save the his/hers vaca- tion days. After the agile meetings with the clients of the agency, could a solu- tion be developed. This solution is based on an external code library named Te- lerik, and store employees holidays in a single database. This solution can be added to the Social Insurance Agency's intranet FIA, so that it is easily acces- sible for employees. The new holidays list's design was chosen from the clients wishes and the guidelines of how a good design should be. At present there is no license on the insurance agency to use Telerik, but this solution was chosen anyway because it was considered the best approach for this project. If the solu- tion is selected as the new system for storing holidays, there is an opportunity to continue the project by buying a license for Telerik, add up the vacation list of FIA and use personal data from the Social Insurance Agency's database so all employees are included. / På Försäkringskassan finns behovet av att ta fram ett dynamiskt system för att hantera de anställdas semester. Idag sparas all information om ledighet i semes- terlistor på olika vis i form av dokument som till exempel Microsoft Excel-ark. Detta skapar onödigt administrativt arbete och frustration, så behovet av en ge- mensam semesterlista finns. En lista som innehåller samtliga anställda på För- säkringskassan, och som kan formas efter behov. Listan ska kunna filtreras så att endast de personer som är intressanta för användaren ska visas. De ska också enkelt kunna spara användarens ledigheter. Efter agila möten med beställare kunde en lösning tas fram. Denna lösning har sin grund i ett externt kod-biblio- tek vid namn Telerik, och lagrar anställdas ledigheter i en enda databas. Denna lösning går att lägga upp på Försäkringskassans intranät FIA, så att den blir lätt- åtkomlig för de anställda. Semesterlistans design valdes från beställarnas önske- mål. I nuläget finns ingen licens på Försäkringskassan för att använda Telerik, men denna lösning valdes ändå eftersom det ansågs vara det bästa tillväga- gångssättet för detta projekt. Ifall lösningen väljs till det nya systemet för att lagra ledigheter finns det möjlighet att fortsätta projektet, genom att köpa en li- cens för Telerik, lägga upp semesterlistan på FIA och använda persondata från Försäkringskassans databas för att samtliga anställda ska finnas med.

Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland saknar ett systematiskt arbetssätt för sortering och arkivering av information vilket krävs för skapa återsökbarhet. Likaså hindras arbetet med ständiga förbättringar av att ingen återkoppling inkommer från kunderna, därav kan kundnöjdhet inte mätas och inga förbättringar ske. Information och kommunikation är två områden som är tätt sammankopplande. Enkelriktad kommunikation är information, både kommunikation och information kan förmedlas verbal eller skriftligt. Med utgångspunkt i ovan nämnda resonemang har vi fastställt att de två förbättringsområdena; informationsflödet på enheten och kommunikation med intressenterna, gäller information. Syftet med examensarbetet har varit att åstadkomma förbättringar på Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland ur ett medarbetarperspektiv. Arbetet har resulterat i att förbättringsområdena har analyserats och åtgärder har tagits fram för att förbättra nuläget. Åtgärdsplanerna innefattar teorier om hur implementeringen av åtgärderna ska genomföras för att lyckas. Åtgärdsplanen sammanfattas slutligen i en illustration som innefattar flera sammanlänkade teorier. Grunden i åtgärdsplanen är PDSA- modellen vilken delat in förändringsarbetet i de fyra faserna; planera, genomföra, studera och lär vilket belyser de ”hårda” delarna, konkreta arbetsmoment, av förändringen. Ledningssystemet för informationssäkerhet (ISO 27000) baseras också på de fyra faserna och innefattar krav vilka ligger till grund för förbättringsarbetet. Utöver dessa modeller ingår Kotters (1996) åtta steg för en lyckad förändring vilken omfattar de ”mjuka” delarna såsom ledarskap och delaktighet. Resultatet visar att ett samarbete med de utländska myndigheterna skulle leda till att enheten på ett systematiskt sätt kan få återkoppling från kunderna, vilket medför möjligheter för ständiga förbättringar. Genom att skapa rutiner och öka dokumentationen för informationsflödet skulle arbetet förenklas för medarbetarna och mindre tid gå åt till att leta efter information. Likaså kommer arbetsbelastningen att minska då ansvar fördelas på medarbetarna och fokus kan istället läggas på ärendehanteringen. Det finns då möjlighet till att handläggningstiderna kommer att minska vilket också leder till ökad kundnöjdhet. / Försäkringskassan is a part of the Swedish social security system and the project took place in the unit of sickness- and activity compensation for people who lives abroad. The unit doesn’t have a systematic way of managing and saving information. This is needed to simplify usage of information in order to perform correct ways of business. The work of constant improvements is complicated by the fact that no feedback is collected from the customers, and therefore customer satisfaction cannot be measured or improved. Information and communication are related to each other, one-way communication is information, which can be verbal or written. According to this discussion we have set both areas of improvements, flow of information and communication with the customers, to be information. The purpose of the project has been to accomplish improvements at the unit from the perspective of the co-workers. Today’s situation has been analysed and actions for improvement have been developed. The proposed actions include theories of how improvements are to be introduced to the unit to be successful. This is illustrated in a model proposed by the authors linking several theories. The cycle of Plan, Do, Study and Act is the foundation of the model and is complemented by ISO 27000. Parts, such as leadership, participation and Kotter’s eight state process are also included. The result shows that collaboration with the foreign authority would lead to a systematic collection of customer’s feedback, which could be transformed to constant improvements. Through creating routines and providing additional documentation for the flow of information, the work should be simpliefied. The work load should also be reduced since responsibility is shared among the co- workers and focus can be on the cases. Possibly the time for managing a case could be shortened which also would increase customer satisfaction.

The aim of this study is to learn about and demonstrate the process in which Försäkringskassan (The Swedish Social Insurance Agency) customizes texts and the texts linguistics influence on a potential beneficiary. I use three different questions to fulfill the purpose of the study. I examine what the manuals writers of Försäkringskassan use say about the issues of sentence length, addressing the beneficiaries and wording – three language features that represent different perspectives within plain language research. Furthermore, I examine how decision texts are created and tailored for its beneficiary group and how the language in decisions is perceived by potential beneficiaries. The study’s main method is a case study, which is composed of three data collection methods – comparative text analysis, unstructured interview and survey analysis. The purpose with the different data collection methods is to produce a variety of data that can be discussed in relation to previous research in areas relevant to the purpose of this study. The manuals used by the social insurance staff seem to have a peripheral position on the issue of sentence length, although the survey respondents are expressing criticism towards too long or too short sentences. The study shows that Försäkringskassans decision process is effective, since decisions are created through collaboration of language experts, lawyers and insurance specialists – a collaboration which has also been praised by Språkrådet. However, certain problems arise with the legal language and in some cases Försäkringskassan have to resign themselves to use words and concepts that cannot be described as plain language. The study also demonstrates the need of continuous text reviewing, since the texts should follow current research in plain language and Föräkringskassans guidelines. The fact that Försäkringskassans role as a text transmitter affect the perception of language and content is clear due to results of the survey, a fact which is also supported by previous research. How language is perceived by a beneficiary depends both on the recipient's background knowledge and by his or her attitude towards Försäkringskassan as a text sender.

This study focuses on the case workers, employed by the Social insurance agency and how they experience their work, and the contact with the insured members of the society they deal with on a daily basis. The study is conducted by five interviews from two of the departements that constitutes the agency. Even though the decision making differs in the departements, the informants share many of the same perceptions of their work and how it feels to maintain contact with the insured individuals. The result shows that the case workers maintain a distance to the individual by not trying to engage personally in the different errands. The study also focuses on the organizational endeavours they encounter, for example a high turn over of the staff. The high turn over leads to a difficulty for them to manage all the errands and the employees are there for forced to prioritize among the errands. That becomes a subjective priority based on the case workers view of the importance of the errand. The study has also taken in to account whether or not the case workers engage to coping strategies to cope proffesionally with their insured members. The empirical material has been analyzed mainly with the theories regarding street-level bureaucrats that was first introduced by Michael Lipsky (2010) and Roine Johansson (2007). / Denna studie behandlar hur Försäkringskassans handläggare upplever sina yrken och förhållningssätt till sina uppgifter och de försäkrade individer de möter och har kontakt med. Uppsatsen består av fem kvalitativt genomförda intervjuer på två av myndighetens olika avdelningar. Trots att de beslutsfattande organen på avdelningarna skiljer sig från varandra uppvisar informanterna liknande uppfattningar om arbetet och hur det känns att ha kontakt med de försäkrade. De bibehåller en distans till den försäkrade genom att försöka undvika personligt engagemang till personen. Vidare behandlar studien organisatoriska utmaningar de möter, så som hög arbetsbelastning och stundtals bristande ledarskap. Den höga arbetsbelastningen leder till att de får svårt att hinna med alla ärenden och tvingas att prioritera bland dessa. Det leder till en subjektiv bedömning i vad för handläggaren anses som viktigt. Studien behandlar även om huruvida handläggarna är benägna att använda försvarsstrategier för att kunna vidhålla en professionell attityd till den försäkrade. Det empiriska materialet har bearbetats till största del med hjälp av teorier om gräsrotsbyråkrater av Michael Lipsky (2010) och Roine Johansson (2007)

Studien handlar om de tankar och åsikter enhetschefer på Försäkringskassan har angående handläggares tillämpning av sjukförsäkringen. Ämnet är relevant att studera av flera orsaker. Tidigare forskning är bristfällig då ämnen rörande myndighetsutövning sällan berörs utifrån chefers perspektiv. Försäkringskassan och därmed sjukförsäkringen har även genomgått stora förändringar sedan 2014. Förändringar som inte studerats från chefernas perspektiv. Syftet med studien har varit att främst undersöka vad styrning och handlingsutrymme har för roll vid tillämpningen. I takt med att det empiriska materialet inhämtats så har dock även områdena samverkan/kommunikation, stöd, politik och juridik undersökts. För att kunna besvara syftet så har kvalitativa metoder använts i studien. Tre semistrukturerade intervjuer har hållits med enhetschefer på olika orter i Sverige. Det empiriska materialet som framkommit har analyserats med hjälp av analysmetoden grundad teori. Således har materialet behandlats genom att transkriberas och kodas. Resultatet från analysen är att fyra mikrofaktorer samt två makrofaktorer som är viktiga vid tillämpningen av sjukförsäkringen har preciserats. Mikrofaktorerna är; Samverkan/kommunikation, styrning, handlingsutrymme samt stöd. Makrofaktorerna är; Juridik samt politik. Faktorerna samspelar med varandra där förändringar i ett område även kan förändra ett annat. Sammanfattningsvis visar resultatet att handläggarens tillämpning är komplex enligt enhetscheferna där en balans mellan styrning och handlingsutrymme är centralt för tillämpningen.

No description available.

The rise of the virus called Covid-19 was not expected to have such an impact on theworld in its early stages. However, Covid-19 became an international problem and madehumans and states vulnerable in many aspects. Among others, Sweden, and its publicadministration. The purpose of the study is to analyse whether the authority,Försäkringskassan, and if its nearbureaucrats' independence was affected by thepandemic. The question formulations of this study are: which effects did the pandemichave on Försäkringkassans independence and did the workers there get moreindependent in relation to Försäkringskassans management? The methods implementedare qualitative methods with a deductive approach and semi-structured interviews. Theresults of this study conclude that Försäkringskassan did not receive increasedindependence because of the pandemic, it did in fact get more administered by theGovernment. The study also shows that when discussing their relations toFörsäkringskassans management, most of the respondents expressed that it hadn’t beenaffected by the pandemic because their relationship wasn’t convenient orwell-established to begin with.