Slut i hyllan-problematiken är en fråga som aktualiserats i dagligvaruhandeln i allt högre grad det senaste året. I takt med att konkurrensen ökar och marginalerna minskar måste lagernivåer pressas. Det här sker så småningom på bekostnad av servicegraden. Problemet har visat sig särskilt stort i samband med kampanjer. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga informationsflödet i försörjnings-planeringen mellan en leverantör och en grossist i dagligvarubranschen samt att se hur detta flöde kan förbättras för att hög servicegrad ska kunna uppnås utan alltför höga lager. Arbetet är utfört som en fallstudie på Findus och Ica med Findus laxfilé naturell som modellprodukt. Kartläggningen av informationsflödet i planeringsprocessen har visat på ett komplext flöde där många personer och funktionella enheter från båda företag är inblandade. Undersökningen har också identifierat ett antal svagheter som gör att servicegrad och kostnadseffektivitet försämras. De problem vi ser grundar sig främst i de ingående aktörernas bristande medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och begränsningar. Detta leder till att förståelse för vilken information som är viktig att förmedla saknas. Vidare saknar processen en tydlig struktur där flera prognoser görs oberoende av varandra med olika underlag och med olika syften. Resultatet blir en hög osäkerhet vilken måste hanteras med säkerhetslager. Undersökningen har visat att kostnadsfokus är svagt i förhållande till servicegrad vilket riskerar försörjningskedjans kostnad-seffektivitet Vi tror att en ökad integration i en enkel och tydligt strukturerad planeringsprocess skulle kunna förbättra servicegraden och kostnadseffektiviteten. En ökad medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och kostsamma flexibilitet skulle göra fördelarna med informationsdelning tydligare. Att använda balanserade styrmått som belyser försörjningskedjans synkronisering såväl som kostnads-effektivitet minskar risken för att problem döljs med höga lager. Våra slutsatser visar att det finns en klar förbättringspotential i informationsflödet; förändringar skulle bidra till en högre servicegrad till en lägre kostnad.

<p>Strategiska allianser eller förvärv är idag ett populärt sätt för företag att öka sina marknadsandelar och säkra den framtida utvecklingen för företagen. Detta är dock ingen enkel lösning och många strategiska allianser och förvärv misslyckas. För att undvika detta måste företagen vara medvetna om de risker som finns med denna sorts samarbeten. Strategiska allianser och förvärv innebär även förändringar i företagets försörjningskedja. Detta är den problematik som ITAB Shop Concept står inför då de nyligen har förvärvat och inlett ett samarbete med två fabriker i Tjeckien, dit de skall flytta sin produktion av IKEA:s kassadiskar. Vårt syfte är därför att påvisa vilka risker som uppstår vid samordningen av en förändring i försörjningskedjan, samt att studera hur de kulturella skillnaderna som finns kommer att påverka densamma. Med utgångspunkt i detta kommer olika designförslag på försörjningskedjor att ges.</p><p>Vår ansats i uppsatsen har varit en fallstudie av kvalitativ karaktär. Detta för att få en djupare förståelse i ITAB Shop Concept och de risker som deras försörjningskedja utsätts för när produktionen flyttas till Tjeckien. Vi har valt att arbeta efter det analytiska synsättet då detta passar vårt syfte bra. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med berörda parter både i Sverige och Tjeckien, samt utfört observationer och samlat in data på ITAB Shop Concept Jönköping AB. Intervjuerna och den insamlade informationen har sedan bearbetats och analyserats utifrån vårt syfte med hjälp av referensramen.</p><p>Slutsatserna med vår uppsats är att vid en förändring i en försörjningskedja finns det många risker att ta hänsyn till. Dessa risker påverkas av kulturella skillnader och svårigheter i informationsutbytet. För att minska inflytandet av riskerna är det viktigt att vara medveten om att de finns samt att kartlägga dem. Viktigt att notera är att risk management är en ständigt pågående process som kräver ständigt arbete. Vi anser att i ITAB:s fall är en självstyrande produktion i Tjeckien att föredra eftersom försörjningskedjan förenklar flödet av information samt att kommunikationssvårigheterna blir mindre.</p>

Samhället är i stort behov av nya innovativa varor och tjänster för att lösa stora framtida utmaningar. Nedbrutet till hälso- och sjukvårdens behov handlar det om att hantera en förändrad demografisk situation, livsstilssjukdomar, sjukhusresistenta bakterier, begränsad personalstyrka, begränsad ekonomi och nationella och internationell miljöpolicy. Hälso- och sjukvården behöver tänka i nya banor för att uppfylla framtida mål om en tillgänglig och patientnära vård som samtidigt är ekologiskt hållbar. Hälso- och sjukvårdssektorn står för nära nog 10 % av Europeiska unionens BNP på 14 000 miljarder Euro och kan genom sin storlek styra ett omfattande belopp mot innovationsfrämjande åtgärder i samhället. Innovativa idéer kan användas i att både förebygga vård och vid själva vårdåtgärden – särskilt viktig i tider av problem med rekrytering av personal. Styrning av pengar mot innovation sker genom upphandling. Här finns stora möjligheter att ”dra” innovativa idéer ur marknaden genom upphandlarens genuina engagemang och vilja till förnyelse. Idag råder ett glapp mellan behov och innovativa alternativa varor och tjänster på marknaden. Detta till mycket stor del på grund av ett för stort avstånd mellan offentlig användare och potentiella leverantörer. Detta orsakar en problematisk paradox särskilt utmärkande för offentlig sektor. - Upphandlaren säger: Vi skulle gärna köpa kostnadseffektiva och miljövänliga produkter om det fanns sådana alternativ. - Leverantören svarar: Vi hade gärna utvecklat och tillverkat sådana produkter om ni hade efterfrågat dem. Syftet med denna studie är att förklara hur risker kan minimeras vid offentlig upphandling inom hälso- och sjukvårdssektorn avseende innovativa produkter. En metod som kan hjälpa potentiella leverantörer att kommersialisera innovativa lösningar och platta ut deras upplevda berg av risker mellan demonstrations- och uppskalningsfaserna. Datainsamlingen för den här avhandlingen är genom litteratur i form av böcker, olika publikationer, presentationer och läromedel. En fallstudie har genomförts på distans för att förtydliga förståelsen för beskriven modell och att den fungerar. Gaynor Whyles och Joram Nauta är författarens viktigaste leverantörer av informativ text, antingen publicerad av dem själva eller av andra rekommenderade författare. Sammanfattning De har genom omfattande postkorrespondens delat sina kunskaper om ett upphandlingsverktyg och hur det framgångsrikt kan tillämpas. Gaynor Whyles är en nyckelperson med mångårig erfarenhet ifrån innovationsupphandling vid brittiska Department of Business, Innovations and Skills och som utvecklare av Forward commitment procurement från en idé till ett praktiskt verktyg. Joram Nauta är den andra nyckelpersonen i sin roll som Senior Projektledare på TNO, och vägvisare under upphandlingsprocessen vid Erasmus Medical Centre. TNO eller nederländska Centrum för Hälsoresurs blev delaktiga redan från projektstarten 2009 och ända fram till att avtal undertecknades 2013. Det finns en upphandlingsmetod som främjar marknadens innovativa idéer och får dem kommersialiserade: Forward Commitment Procurement. Det är en metod som speglar hur det privata näringslivet hanterar försörjningskedjornas värdeskapande aktiviteter genom innovation. Den privata sektorn är tydlig i sin efterfrågan och annonsering av denna. Den kanaliserar ut att det finns ett nödvändigt behov av nytänkande och att den är villig att köpa nytt. Detta tar Forward Commitment Procurement fasta på. Metoden innebär att problem och behov identifieras; behovet annonseras ut i olika medier i god tid och intresserade och innovationsbenägna marknadsparter oavsett erfarenhet bjuds in till konsultation samt att en upphandlingsstrategi utvecklas med tilldelningskriterier och konkurrensdialoger med tänkbara leverantörer. Metoden består således av de tre stegen identifiering, marknadsengagemang och upphandling. Engagemanget med marknadens parter är det utmärkande draget där offentlig myndighet, exempelvis sjukvården, visar viljan att köpa en ny produkt som uppfyller funktionsbaserade kriterier. Samtidigt lär sig myndigheten om marknaden och vilka förutsättningar som gäller för innovation. Överenskommelsen blir att behövlig tid för innovation avsätts, den lösning som bäst uppfyller myndighetens funktionsbaserade kriterier köps samt att myndigheten visar att det finns en större avsättningsmarknad för innovativ lösning. Innovation är nämligen något bra för levererande företag då det ger publicitet, ökade marknadsandelar samt ökad lönsamhet. Vägen mellan innovation och kommersialisering är dock lång och ofta besvärlig, men det kan offentlig sektor hjälpa till med genom att bjuda in andra eventuella kunder vid olika workshops och marknadsdagar. En ”win-win” situation uppstår där sjukvårdens behov tillgodoses eller till och med överträffas, samtidigt som det skapas en lönsam affär för företaget eller konsortiet.

Modebranschen är en ständigt föränderlig bransch som präglas av långa ledtider, osäkra prognoser och starkt trendfokus. Ahlvar By Frida Ahlvarsson är ett svenskt modeföretag som verkar inom just denna bransch. Ahlvar upplever precis som många andra små modeföretag problem kopplade till branschens uppbyggnad. Problemen som företaget upplever är främst ekonomiska men har också att göra med höga lagernivåer och hög arbetsbelastning. I detta arbete görs en granskning av Ahlvars inköpsprocess med hjälp av Business Process Management (BPM) för att identifiera orsakerna bakom de problem som företaget upplever. Det fastslås att företagets ekonomiska problem främst är kopplade till höga produktionskostnader medan de höga lagernivåerna främst beror på avsaknaden av statistiska prognoser. Den höga arbetsbelastningen verkar i sin tur ha att göra med det faktum att det som enmansföretag är svårt att handskas med inköpsprocessens många steg och parallella processer. För att identifiera lösningar till dessa problem presenteras teori kring inköpsprocesser och även information om hur tre liknande modeföretag arbetar. De tre andra företagen är Filippa K, Företag X och House of Dagmar. Tillsammans med teorin görs en jämförelse mellan dessa tre och Ahlvar. Jämförelsen visar att det finns många likheter mellan företagen och att mycket av deras arbetssätt har goda kopplingar till teorin. Dock i identifieras även vissa markanta skillnader mellan Ahlvar och de andra företagens arbetssätt. Utifrån jämförelsen fastslås tre huvudsakliga rekommendationer för hur Ahlvar ska förändra sin inköpsprocess i syfte att förbättra sin ekonomiska situation med hjälp av en mer effektiv försörjningskedja. Rekommendationerna är att företaget bör hitta fler leverantörer, byta leverantörsland från Kina till ett eller flera länder i Europa och att börja göra enklare prognoser på tidigare års försäljning. Som en följd av bytet av leverantörsland rekommenderas även företaget att förändra sitt val av transportslag från flygplan till lastbil och båt vid frakt av produkter.

Rapporten bygger på en fallstudie som gjorts på Yilport Gävle AB och dess försörjningskedja gällande sågat virke. Informationsdelning mellan aktörer i en försörjningskedja är en viktig del i den dagliga verksamheten. Bristande informationsdelning påverkar flera delar i försörjningskedjan som personalplanering och ledtider. Syftet med denna studie är att kartlägga informationsflödet inom en bulk-terminals försörjningskedja och dess tillhörande aktörer, samt att se över vilka möjligheter som skapas om informationsdelning förbättras mellan aktörer i försörjningskedjan.   Teoriavsnittet är uppbyggt med sekundärdata som samlats in via litteraturstudier, och de ämnen som behandlas är logistik, försörjningskedja, information, informationsdelning och hållbarhet. Empirin i studien är insamlad via observationer och intervjuer med Yilport Gävle AB, sågverk, speditör och transportör, vilket alla är aktörer i den aktuella försörjningskedjan. Kartläggningen visar att aktörerna i dagsläget enbart delar information till de som står närmast i försörjningskedjan. Genom att använda sig av gemensamma mål och skapa delaktighet kan arbetet med utökad informationsdelning förbättras. Vilket i sin tur skapar möjligheter för kostnadsreducering, minskade ledtider, lägre lagernivåer och effektivare produktionsplanering. Studien lyfter fram hållbarhet som en möjlig förbättring när det kommer till informationsdelning mellan aktörer i en försörjningskedja. Forskning har tidigare inte lyft hållbarhet som ett möjligt förbättringsområde vid förbättrad informationsdelning. / The report is based on a case study conducted at Yilport Gävle AB and its supply chain for saw timber. Information sharing between actors in a supply chain is an important part of the daily activities and if it lacks in any link it will influence, for instance, lead times and staff planning. The purpose of this study is to map the flow of information within a bulk-terminal supply chain and its associated actors, as well as to review what opportunities are created if information sharing is improved between actors in the supply chain. The theory section is structured with secondary data, collected through literature studies and the topics covered are logistics, supply chain, information, information sharing and sustainability. The empirical data in the study is collected through observations and interviews with Yilport Gävle AB, sawmill, freight forwarder and carrier, all of which are actors in the current supply chain. The mapping shows that actors currently share information only to those closest to them in the supply chain. By using common goals and creating participation, the work on expanded information sharing can be improved. This can create opportunities for cost reduction, reduced lead times, lower inventory levels and more efficient production planning. The study highlights sustainability as a possible improvement when it comes to information sharing between actors in a supply chain. Earlier research has not lifted sustainability as a possible improvement area when improving information sharing.

Byggbranschen är en viktig näringsgren med stor direkt och indirekt påverkan på tillväxten och problem inom byggsektorn riskerar därför att fortplanta sig som negativa effekter på samhällsekonomin. Sedan länge brottas byggsektorn med en mycket svag produktivitetsutveckling. En direkt delorsak till detta är att en stor andel av arbetstiden på en byggarbetsplats läggs på annat än direkt värdeskapande arbete, såsom att vänta på eller att leta efter material. Detta beror i sin tur delvis på att leveransprecisionen är låg och logistiken är eftersatt inom byggbranschen. Därmed ligger det inom räckhåll att förbättra produktiviteten med bättre rutiner kring materialförsörjning och logistik. Denna studie har fokuserat på hur resursutnyttjandet i byggbranschen skulle kunna öka med hjälp av strukturerade arbetssätt inom bygglogistik och anlitande av tredjepartslogistiker. Specifikt har studien analyserat det logistikupplägg med en tredjepartslogistiker som använts vid den omfattande ombyggnation av Universitetssjukhuset i Linköping (US), som benämns Framtidens US (FUS). FUS omfattar ny- och ombyggnation i direkt anslutning till pågående sjukvårdsverksamhet och akuta vårdflöden får inte hindras. För att störa vården minimalt anlitades tredjepartslogistikern Bygglogistik för att samordna alla materialtransporter. Den föreliggande studien samlar upp de lärdomar som drogs av logistikupplägget under projektets första etapp (FUS1), analyserar hur dessa lärdomar omsattes under planeringen inför den andra etappen (FUS2) samt studerar följsamhet till de uppsatta logistikriktlinjerna och attityder till upplägget i såväl FUS1 som FUS2. Resultaten visar att logistikupplägget bidragit med stora värden i och med att inga akuta ambulanstransporter hindrats, mer tid har kunnat läggas på direkt byggande och projekten har fått bättre ekonomi. Men resultaten visar också att implementeringen inte varit smärtfri och att somliga fortfarande är skeptiska till värdet av upplägget. Dessutom finns en diskrepans mellan den operativa logistiktjänst byggherren upplever sig ha fått levererad och den mer utvecklande kunskapstjänst som byggherren trodde sig ha upphandlat.

I dagens samhälle är hållbarhetsarbete en viktig faktor i företagande. Företag och konsumenter är medvetna om att de måste leva hållbart för att erhålla en hållbar framtid. Inom hållbar utveckling brukar man tala om tre olika dimensioner vilket är ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Denna studie berör hållbar utveckling kopplat till Kjell &amp; Company och dess intressenters åsikter rörande hållbarhet. Kjell &amp; Company har i nuläget initierat 20 hållbarhetsarbeten men har inte klart för sig vilka som är viktiga för företagets intressenter. Intressenterna som deltagit i intressentdialogen i denna studie är kunder, anställda och ägare och är således dessa tre grupper som datainsamlingen utförts på. Ytterligare ett problem är att Kjell &amp; Company inte haft något sätt att visa för sina intressenter vad för slags hållbarhetsarbeten företaget faktiskt bedriver i dagsläget. Studiens mål är därför att presentera vilka hållbarhetsarbeten Kjell &amp; Companys intressenter tycker är viktiga för att företaget ska kunna fokusera extra mycket på dessa och i sin tur presentera och belysa dessa hållbarhetsarbeten i en hållbarhetsredovisning. Dessutom ska rekommendationer kring hållbarhetsarbeten som uppfyller kraven (1) hållbarhetsarbete är viktigt för intressenterna (2) hållbarhetsarbete påverkar företagets logistik presenteras. Syftet med studien är således att ge Kjell &amp; Company information om vilka hållbarhetsarbeten de ska fokusera på. Studien fördjupar sig även i de hållbarhetsarbetena som påverkar företagets logistik. Detta eftersom effekten av effektivare och mer hållbara logistiska processer bidrar till flera fördelar för företaget, där bland lägre kostnader för företaget och större möjligheter att fortsätta utvecklas. De metoder som har använts i studien är litteraturstudie, enkät, semi-strukturerade intervjuer och innehållsanalys, och har på olika sätt bidragit till det resultat som presenteras i studien. Enkätsvaren resulterade i 89 svar från anställda, 8 svar från kunder och 2 svar från ägare, och därmed är endast de anställdas svar representativt och de andra två intressentgruppernas svar endast indikatorer till vad som verkar vara viktigast för dessa. De hållbarhetsarbeten som visat sig viktiga för intressenterna utifrån enkätsvaren presenteras nedan: • Anställda ansåg att ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Kunders enkätsvar indikerar att ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Hälsa och säkerhet” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Ägares enkätsvar indikerar att ”Produktöverensstämmelse med lagar och regler”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” samt ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. Enligt de fyra informanterna i intervjuerna var hållbarhetsarbeten ”Hälsa och säkerhet”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering” samt ”Långsiktig lönsamhet” de viktigaste hållbarhetsarbetena som Kjell &amp; Company bör fokusera på. Utifrån de åsikter som samlats in har sex viktiga hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik valts ut och analyserats. Urvalet av viktiga hållbarhetsarbeten har främst baserats på anställdas enkätsvar men har även baserats på intervjuerna. De hållbarhetsarbeten som både är viktiga för intressenterna och påverkar företagets logistik är ”Energianvändning och effektivisering”, ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Långsiktig lönsamhet”, ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Hållbart varumärke”. Analysen av dessa sex hållbarhetsarbeten har genererat ett flertal rekommendationer som sedan presenterats i rapporten. / In today’s society, sustainability has become an important factor. Companies and consumers are more aware of sustainable living in order to maintain a sustainable future. The concept of sustainability is divided into three dimensions which are economic, social and ecologic sustainability. This study is done together with Kjell &amp; Company in order to help them examine which sustainable initiatives that are most important for their stakeholders in order to communicate these through a corporate sustainability report. Currently, Kjell &amp; Company have started 20 initiatives of sustainability but do not know which of these that are most important for their stakeholders. The stakeholders involved in this study are consumers, employees, and owners. Another problem is that Kjell &amp; Company does not have a structure of communicating which sustainable initiatives that they are currently working with. The aim of this study is therefore to clarify which sustainable initiatives that is most important for the stakeholders in order to present and elucidate these in a corporate sustainability report. Also, recommendations will be presented regarding sustainable initiatives that meets the two requirements (1) the sustainable initiative is important for the company’s stakeholder and (2) affects the logistic processes in the company. The purpose of this study is to give information to Kjell &amp; Company regarding the most important sustainable initiatives in order to help them focus on what’s important for their stakeholders. This study also examines which sustainable initiatives that effects the company’s logistics. This is done since the importance of more efficient and sustainable logistic processes contributes to lower costs for the company and gives the business opportunities to develop further. The different methods used in this study are literature review, a survey, interviews, and a content analysis. Through the survey, 89 responses were received from the employees, 8 from the consumers and 2 from the owners. Therefore, only responses from the employees are representative for the study while responses from the other two stakeholders are indicators of what seems to be most important regarding sustainability. The most important works of sustainability that has been proven to be the most important for the stakeholders is presented below: • For employees, the most important sustainable initiatives are “Choice of packaging”, “Equality and diversity” and “Integrity and anti-corruption”. • For consumers, the most important sustainable initiatives indicate to be “Waste and recycling”, “Health and safety” and “Integrity and anti-corruption”. • For owners, the most important sustainable initiatives indicate to be “Product equality”, “Equality and diversity” along with “Responsible manufacturing” and “Integrity and anti-corruption”. According to the four informers in the interviews “Health and safety”, “Equality and diversity” and “Long-term profitability” are the most important sustainable initiatives for Kjell &amp; Company to focus on in the future. When the stakeholder’s opinions were collected, six different sustainable initiatives that affect the company’s logistics were chosen and later analyzed. These six sustainable works were selected mostly from the employee’s answers in the survey, but also from the interviews. The sustainable initiatives that both were important for the stakeholders and effects the company’s logistics is “Energy use and efficiency”, “Waste and recycling”, “Choice of packaging”, “Long-term profitability”, “Responsible manufacturing” and “Sustainable brand”. The analysis of these sustainable initiatives has resulted in several recommendations that have been presented in the report.

Utifrån en svensk kontext har outsourcing haft en stor betydelse för svenska producerande företag för att reducera kostnaderna för arbetskraft och produktion, samt att dra fördel av välutbildad arbetskraft från lågkostnadsländer. Under det senaste året har försörjningskedjan blivit mer utsatt för sårbarhet och oförutsägbara händelser från internationella risker, som exempelvis Covid-19 pandemin, blockerade transportsträckor och containerbrister. Detta har skapat risker som ökade ledtider, minskad leveransflexibilitet och leveransprecision som har bidragit till en försening i produktion, försening till slutanvändaren och till en sämre relation med leverantörerna. Internationell forskning tyder på att det nya riskläget har skapat en minskad resiliens och det finns beskrivningar av att allt fler svenska producerande företagen har haft det svårare att hantera, reagera och ta sig an nya möjligheter för att möta efterfrågan på marknaden. Det har gjort att allt fler svenska producerande företag har funderat på att flytta hem sin produktion till hemlandet eller närmare den inhemska marknaden för att öka resiliensen. I och med det nya riskläget i försörjningskedjan har det skapat en förändring i prioriteringar som skiftande efterfrågan från konsumenter och samhället i stort, som exempelvis teknisk utveckling och automatisering för att bli mer agila. Syftet med studien är att utforska det nya riskläget för svenska producerande företag som använder sig av outsourcing och huruvida reshoring är en hållbar lösning. I ett första steg identifieras risker och utmaningar som finns inom supply chain, som en konsekvens av det nya riskläget och det andra steget är huruvida reshoring kan lösa dessa utmaningar. Studiens problemformulering är: Vilka möjligheter har reshoring av produktion att vara ett hållbart alternativ till outsourcing för svenska producerande företag, för att möta den internationella riskbilden? Vi har valt att utföra en kvalitativ komparativ flerfallsstudie med abduktiv ansats för att kunna skapa en djupare förståelse och kunskap inom ämnet. Det har gjort att vi under studiens gång har pendlat mellan teorier, tidigare forskning samt empiri för att generera en ökad förståelse om reshoring är en hållbar lösning för att lösa utmaningarna i försörjningskedjan inom det nya riskläget. Denna studie bygger på tidigare forskning och empiri från sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer med svenska producerande företag som har valt att antingen outsourcat eller reshorat sin produktion. Empirin består av två intervjuguider för svenska producerande företag som valt antingen outsourcing eller reshoring. De två intervjuguiderna bygger på den teoretiska referensramen för att senare jämföras med respondenternas svar i analysen. Genom arbetet har vi kombinerat teori och tidigare forskning med insamlad data från de svenska producerande företagen som vi har intervjuat, för att förstå hur de ser på reshoring som en möjlig åtgärd för att kunna lösa dagens och framtida utmaningar i försörjningskedjan. Resultatet från studien pekar på att det finns en stor potential för svenska producerande företag att arbeta mer hållbart. Det har visat på att det finns indikationer som pekar på ett nytt internationellt riskläge från ökad globalisering och även skiftande efterfrågan och prioriteringar från konsumenter och samhället. Vi har presenterat olika fördelar och utmaningar som reshoring av produktion skulle kunna tillföra för aktörer i detta område. För att slutligen påvisa hur reshoring kan vara ett hållbart alternativ för särskilda svenska aktörer inom produktion. Det har lett oss till rekommendationer som bidrar till att skapa en allt bredare förståelse kring företags val av lokalisering av produktion. Det är för att få företag att överväga om deras nuvarande lokalisering är hållbar eller om det finns ytterligare alternativa lokaliseringar som är närmare, som samtidigt också uppfyller deras krav. Det är för att praktiskt påvisa hur reshoring kan vara ett hållbart alternativ för särskilda svenska aktörer inom produktion.

Bakgrund: Efterfrågan på transparens inom modebranschen har på senare år ökat och konsumenter ställer allt högre krav på information om resan som klädesplagg haft från start till slut. Många företag har dålig insyn i sin egna försörjningskedjor och transparens ses av många som ett första steg i att få företag att arbeta mot en bättre insyn. Det finns åtskilliga definitioner av transparens, och det saknas en allmänt erkänd definition av begreppet. Avsaknaden av en tydlig definition kan vara en orsak till det bristande arbetet med transparens inom modebranschen, ett samband som studien därför avser att undersöka. Syfte: Syftet med studien är att, ur ett aktörsperspektiv, skapa förståelse för samspelet mellan definitioner och arbete med transparens inom modebranschen. Genomförande: Denna tvärsnittsstudie utgår från ett aktörssynsätt och ett hermeneutiskt perspektiv vilka används genom en kvalitativ forskningsdesign. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på åtta olika företag i modebranschen samt dokumentstudier. Slutsats: Det finns ett samband mellan definitioner av transparens och huruvida aktörer inom modebranschen arbetar med det. Genom det empiriska materialet konstaterades stora skillnader sett till aktörernas definitioner, där de överlag framstod som vaga. Definitionerna speglades i arbetet som till största del höll en låg nivå. För de enstaka aktörer som påvisade ett väletablerat arbete med transparens var definitionerna mer specificerade. Den bristfälliga detaljnivån i aktörernas definitioner och arbete med transparens påvisar att en allmänt erkänd definition troligtvis skulle leda till ett förbättrat arbete med transparens. Studien visar även att aktörer bör skapa tydligare och mer detaljerade definitioner av transparens för att kunna vidareutveckla transparensarbetet. / Background: In recent years the demand for transparency in the fashion industry has increased, and consumers are continuously requiring greater oversight of the supply chain of garments. Transparency is often considered to be the first step into gaining better insight into supply chain processes. There are several definitions of transparency, and no definition is commonly accepted. The lack of transparency in the fashion industry may be a reflection of the absence of a clear definition for the term; a relationship that the study intends to investigate. Purpose: The purpose of the study is to, from an actor's perspective, create an understanding of the interaction between definitions and work with transparency in the fashion industry. Methodology: This cross-sectional study is based on an actor-approach and a hermeneutic perspective, which are used through a qualitative research design. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at eight different companies in the fashion industry, as well as document studies. Conclusion: There is a connection between definitions of transparency and how actors in the fashion industry work with it. The empirical material showed major differences in terms of the actors' definitions, where they generally appeared vague. The definitions were reflected in the work, which mostly held a low level. For the few actors who demonstrated well-established transparency work, the definitions were more specific. The insufficient level of detail in the actors' definitions and work with transparency indicates that a generally recognized definition would be beneficial for future work with transparency. The study also shows that actors should create clearer and more detailed definitions of transparency in order to be able to further develop the work with transparency.

Sveriges tillverkningsindustri av kläder är inte vad den en gång har varit. I mitten av 1900-talet producerades miljontals plagg varje år i Sverige. När konkurrensen kring priser för produktion blev starkare utomlands så började företag leta sig utanför Sverige, för produktionsalternativ, till Europa och därefter lågkostnadsländer i Asien. Ny forskning visar att förenklade beräkningar kring kostnader för produktion leder till produktion i lågkostnadsländer, samt att totalkostnaden för offshoring, när man tagit i åtagande parametrar såsom kommunikation samt hanteringen av logistik över landsgränser, är högre än alternativet reshoring där man flyttar hem produktionen till ursprungslandet igen. Frågan är dock komplex då priser på olika marknader är dynamiska. Syftet är därför att undersöka vilka möjligheter det finns för en svensk textilproduktion, ur perspektiven av svenska herrmodeföretag och producenter, där avgränsningen har dragits vid producenter som står för sömnaden. Detta är en kvalitativ studie där vi med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har undersökt svenska herrmodeföretag samt svenska producenter av kläder. Sju stycken herrmodeföretag och fem stycken klädproducenter har intervjuats för att avgöra om möjligheten till svensk klädproduktion av herrmode, för att se om det finns en matchning mellan företagen och för att de ska kunna ge en bild av möjligheterna för en svensk textilproduktion. Analysen av materialet görs med en öppen kodning och teman som identifieras klassificeras i ett ramverk som delar upp beslut kring produktion. Resultatet visar på att det finns flera beröringspunkter mellan företagen och möjligheterna till en svensk produktion, men det beror på kvantiteterna av produktionen och på vilket sätt produktionen är hanterad. I nuläget finns inte förutsättningar för en storskalig svensk textilproduktion - men det finns möjligheter för att skala upp produktionen. Produktion av mindre serier eller för snabb påfyllning av slutsålda plagg är två incitament till svensk textilproduktion på grund av dess fördelaktiga geografiska positionering. Kommunikation och relationer nämndes som viktiga aspekter för modeföretagen när det kommer till sourcing, något som de producerande företagen kan matcha. Detta innebär att det krävs mer jobb för företagen att kontrollera samt följa upp underleverantörer, då dessa främst är representerade i andra länder. Det gör den flexibilitet som svenska produktionsalternativ står för mer komplex. Uppsatsen är skriven på svenska. / The Swedish clothing production industry is not what it once was. In the middle of the 20th century millions of garments were produced in Sweden annually. When the competition in prices of manufacturing grew too strong, companies began to look beyond Sweden, for production alternatives, to Europe and later low-cost countries in Asia. New research shows that simplified calculations of production costs lead to low cost country sourcing, and that the total cost of offshoring, taking in account parameters such as communication &amp; cross border logistics, is higher than the alternative of reshoring, where production is moved back to the home country. The issue however is complex and prices of international markets dynamic.The purpose is therefore to examine the possibilities of a Swedish textile production, from the perspectives of Swedish Menswear brands and Swedish textile producers, where the delimitations within that production has been limited to the manufacturing area. This is a qualitative study, and with the help of semi-structured interviews we have examined Swedish menswear companies and Swedish garment producers alike. A total of seven menswear brands and five producers has been interviewed to decide whether the possibility to produce in Sweden is feasible, to see how the companies match and for them to be able to give their perspectives of the possibilities of a Swedish textile production. The analysis of the data is concluded with an open coding which enables identifying themes that are then categorized into a framework, divided according to sourcing-decisions.The results show that there are several touchpoints between the companies and possibilities for a Swedish production, but it depends on quantities produced and in what way production is managed. As of now, the prerequisites for a larger scale Swedish clothing production does not exist - but there are possibilities of scaling up production. Production of smaller series or restocking of garments are two drivers of Swedish textile production due to the favorable geographical location. Communication and relations were also mentioned as important aspects of the companies when it comes to sourcing, which the Swedish textile producers can match. There were however different perceptions of the quality, and another barrier is that the entire supply chain is difficult to get ahold of in Sweden. This means that it takes more work for the companies to be able to verify and monitor the subcontractors, as they most likely are located in other countries. This makes the flexibility that the Swedish production alternatives stand for more complicated. This study is written in swedish.