Spelling suggestions: "subject:"historiedidaktik""
1 |
”Blue-Bot, appen Magiska Trädgården och projektorer” : Förskollärares erfarenheter av att använda olika digitala verktyg i matematikundervisning i förskolan. / Blue-Bot_appen Magiska Trädgården och projektorer” : Förskollärares erfarenheter av att använda olika digitala verktyg i matematikundervisning i förskolanKitimbo, Sara Fauzia, Kourie, Georgette January 2023 (has links)
Syftet med vår studie är att skapa kunskap om förskollärares syn på matematikundervisning i relation till digitala verktyg. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Det sociokulturella perspektivet förstås som lärande i en social process och används i denna studie (Lundgren Öhman 2014, s. 17). Resultaten tyder på att förskollärare som använder Blue-Bot, Magiska Trädgården och projektor använder dem i relation till matematik för att barnen ska lära sig matematiska begrepp som räkning, orientering, sortering och så vidare. Dessutom, trots fördelarna med de olika digitala verktyg som förskollärarna nämnde och gav sina synpunkter, nämnde de också några utmaningar hur de behöver utbildas för att veta hur man använder dessa digitala verktyg och också alltid använda förskolans läroplan som en guide för att integrera den med aktiviteter.
|
2 |
Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie kring främjandet av flerspråkighet i förskolan / Multilingual children's language development in preschool : A qualitative study of promoting language development of multilingual children in preschoolCortés Silva, Solange, Lundin, Kristin January 2023 (has links)
Syftet med denna studie var att genom deltagande observation i en mångkulturell förskola undersöka hur barnen använder varandra som resurs för att utveckla sin flerspråkighet samt vilka strategier pedagogerna använder för att främja barns flerspråkighet. Resultatet visar att barnen inte endast använder varandra som resurs utan även hur de använder kulturella verktyg, artefakter och engelska språket som medierande resurs. Resultatet visar även att pedagogers närvaro och positiva attityd till flerspråkighet blir avgörande för om barnen får möjlighet att använda alla språken och på det viset utveckla sin flerspråkighet.
|
3 |
Pedagogens roll i den fria leken - stöttande av barn språkliga utvecklingBoholm, Sanna, Forsman, Jessica January 2016 (has links)
No description available.
|
4 |
Barns tillvägagångssätt vid inkludering och exkludering i den fria leken : En kvalitativ studie om vilka strategier barn använder för att få tillträde till eller utesluta andra från leken / : Children´s approach to inclusion and exclusion in free playNoor, Samira, Yussuf, Nedira January 2023 (has links)
I denna studie är syftet att undersöka hur barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken och hur de gör ett tillträde i en påbörjad lek samt vilka tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier de tillämpar i den fria leken. Vi valde observationsmetoden som vårt tillvägagångssätt i vår studie, och för vår datainsamling använde vi oss av Tellgrens översättningar av Corsaros 15 olika tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier. Våra resultat visar att vissa barn lyckas bättre med att få tillträde i en pågående lek. De barn som inte lyckas att få tillträde i en påbörjad lek som andra barn har startat, gör de det med hjälp av en pedagog eller försöker de med olika inträdesstrategier tills de lyckas. Det leder till att vissa barn byter strategier när de ser att de har misslyckats med en strategi. Vi har sett att det är vanligt i barns lekar att både få tillträde och bli utesluten i barns fria lek. Vi har även fått syn på att ju fler barn använder det verbala språket genom att interagera med andra barn, desto lättare får de tillträde i en pågående lek. Slutsatsen är det viktigt att pedagogerna är närvarande på ett rimligt avstånd under fria lekar så att de kan ingripa ifall behovet uppstår.
|
5 |
Likabehandlingsplaner : En analys och jämförelse av åtta förskolors likabehandlingsplaner / Equal treatment plans : Analysis and comparison of eight preschools equal treatment plansBerggren, Linda, Cederlund, Caroline January 2016 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella skillnader i likabehandlingsplaner i demografiskt olika kommuner samt hur diskrimineringsgrunderna används. Som metod har vi använt kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Vi kunde se att det var skillnad på användningen av diskrimineringsgrunderna. Det var ingen tydlig skillnad beroende på demografin, men vi kunde se att förskolorna som kom från samma kommun var relativt lika. För att ta reda på mer om varför likabehandlingsplanerna såg ut på detta sätt undersökte vi de kommunala och statliga riktlinjerna för en likabehandlingsplan. Vi undersökte även likabehandlingsplanerna utifrån olika teman: Kontext, Utbytesord, Värdegrund, Ansvar och Delaktighet. Här kom vi fram till att fanns skillnader i hur likabehandlingsplanerna ser ut i förhållande till dessa. Slutsatsen av denna studie är att likabehandlingsplaner kan skilja sig åt på olika förskolor, men att det finns vissa riktlinjer som gör att innehållet ändå blir relativt likt. En annan slutsats är att forskningsområdet likabehandlingsplaner är eftersatt.
|
6 |
Sinnet och pennans förhandling : En fråga om yttrandefrihet genom barnens bildliga uttryck / The mind and the pencils negotiation : A question of freedom of speech through the expression in picturesLindberg, Klara January 2016 (has links)
Syftet med studien är att undersöka bild-, menings- och subjektskapandets samband och betydelse för barns kreativa utveckling i relation till förskolans uppdrag. Detta är en minietnografisk ansats där videoobservation och barnintervjuer använts i arbetet på en förskola där barnen varit från 3-6 år. Poststrukturalistisk teori och diskursanalys är metoder som använts i analysarbetet med fokus på språkets innebörd av kunskap, subjekt och ritandet som idé i en tillblivande förhandling med de bildliga uttrycken. Studiens resultat visar på att det finns samband mellan hur barnen bedöms och hur de värderar sig själva och varandra. Då prestationen överordnas kan det drabba både självkänslan och lusten till att lära. Empirin i relation till teorin och tidigare forskning visar även betydelsen av att det finns ett eller flera sätt att skapa för att upptäcka sin annanhet och kreativa potential. Det skulle också kunna öka risken för diskriminering ifall alla ska göra lika och vara lika i sinnets förhandling med pennan.
|
7 |
Språkinlärning i en Ur och Skur praktik : En studie om platsens betydelse för språklärandeSvensson, Jessica January 2016 (has links)
Denna uppsats har till syfte att öka kunskap om mellanrummet mellan platsens betydelse och motorikens inverkan på barns språkinlärning i en Ur och Skur verksamhet. Den valda metoden för att försöka få syn på detta mellanrum har varit observationer med fältanteckningar och ljudinspelningar. Sedan har materialet analyserats med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Det resultat som framkommit ur mitt empiriska material är att barnens lekar har möjligheten att utvecklas åt många olika håll. Att vara utomhus leder till att de i mindre utsträckning är påverkade av normstyrda artefakter jämfört med en förskola som vistas till större delar inomhus. Dock finns det en social praktik som pedagogerna har skapat som gynnar barns språkinlärning. Strukturen och kulturen av att ställa frågor och ha möjligheten att ge ordentliga svar, i både lek och vardag. Ytterligare ett resultat som framkommit är att både barn och pedagoger är vana vid att använda sin omgivning för att utvidga sitt lärande så att även en skylt i tunnelbanan blev ett medierande redskap för språkinlärning och intresse. Slutsatsen blev att platsen och då främst skogen gav förutsättningarna till rörelse och fantasilek där barnen själva kunde utforska sina intressen. Samtidigt som pedagogerna gav möjligheterna till barnens lekar genom att visa att de tyckte de var viktiga och gav möjligheter för samtal genom bland annat frågelekar.
|
8 |
Lek - ett förskolepedagogiskt verktyg eller barnens naturliga sysselsättning? : En intervjustudie om lekdiskurser / Play – a preschool pedagogical tool or children’s natural pursuit? : An interview study about play discourses.Elofsson, Siri January 2017 (has links)
I denna studie undersöks vilka lekdiskurser som förskollärare i intervjuer ger uttryck för, och hur dessa diskurser förhåller sig till pedagogens ansvar för leken och hur detta ansvar utformas i leken. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, deras intervjuutsagor har analyserats ur ett diskursteoretiskt perspektiv med hjälp av begreppen diskurs, nodalpunkt, ekvivalenskedja, artikulation, element, moment samt diskursiv kamp. Studiens resultat visar att de diskurser som de intervjuade synliggjorde på leken är leken som lärande och leken som naturlig. Pedagogens ansvar och förhållningssätt i relation till dessa diskurser synliggjordes som pedagogen som stöttande deltagare i leken som naturlig och pedagogen som stöttande observatör av leken som naturlig. Det var enbart två pedagoger som i intervjuerna talade om diskursen om leken som naturlig, medan samtliga talade om pedagogen som stöttande i leken som naturlig. Studiens slutsats är att förskollärares dominerande syn på leken är att barn lär i leken och att det är pedagogens ansvar att stötta och observera leken.
|
9 |
Sean Banan och Frost-Elsa sjunger sig in i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande.Rus, Zuzanna, Klomark, Inger January 2016 (has links)
Vårt syfte är att få syn på hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande. Vi har valt att utgå ifrån förskollärares perspektiv på fenomenet. Som metod valde vi att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade förskollärare från olika slumpmässigt utvalda förskolor. Det insamlade materialet har vi analyserat med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna anser att populärmusiken har en stor betydelse för barnet som lärande och identitetsskapande. Den spelar enligt förskollärarna en betydelsefull roll i skapandet av sociala möten i förskolan. Även populärmusikens möjligheter som pedagogiskt redskap lyftes fram i intervjuerna. Slutligen diskuterades populärmusiken som ett verktyg i arbetet med normer och värderingar i förskolan.
|
10 |
Flickor, pojkar och leksaker i förskolan : En sociokulturell observationsstudie på två förskolor med inriktning på inomhuslek / Girls, boys and toys in pree-school : A socio-cultural observational study at two pree-schools, focusing on indoor playJakbo, Elin January 2016 (has links)
Studien syfte är att undersöka hur flickor och pojkar leker, på två förskolor, med inomhusleksaker och om det finns några skillnader mellan könen i leken som avspeglar, förmedlar och bildar förståelser för samhällets könsstereotypa normer kring vad som anses kvinnligt respektive manligt. För att ta reda på detta har observation med hjälp av fältanteckningar använts, med fokus på skillnader mellan flickornas och pojkarnas val av leksaker och sätt att leka. Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de flesta pojkarnas och flickornas val av leksaker på de observerade förskolorna, men att det framförallt är sättet att leka som visar på de största skillnaderna. Det har också framkommit att flickorna och pojkarna på förskolorna i observationerna, oftast valde samma typ av leksaker. Men i dessa fall har leksakerna varit typiskt ”pojkiga”, samtidigt som skillnaderna i sättet att leka fortfarande varit tydligt framträdande. Dessa skillnader har sedan diskuterats utifrån hur de kan få betydelse för flickornas och pojkarnas förståelse för könsroller, deras framtidsval och utveckling.
|
Page generated in 0.0437 seconds