Studiens syfte var att undersöka applikationen Tripp, Trapp, Träds möjligheter för barns utforskande, utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i form av en tematisk analysmetod, vilket i kombination med vald teori gjorde granskningen multimodal. Det framtagna resultatet synliggör betydelsen av applikationens grundläggande design och utformning för barns fortsatta utforskande. Detta genom ett fokus på visuella uttryck genom användning av bildspråk i form av både interaktiva ikoner, och upprepande, multimodala uppmaningar bestående av visuella effekter och ljud. Dessa effekter och uppmaningar används i sin tur för att synliggöra de valmöjligheter som barn erbjuds genom aktiviteter och tillgängliga handlingar. De ges på så vis möjlighet att upptäcka egna fokusområden för ett påbörjat utforskande. Applikationen har även en inprogrammerad funktion som bekräftar de val och interaktioner som barnen utför. Den respons som ges både stimulerar och uppmuntrar således till ett fortsatt användande och utforskande.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att belysa hur yrkesverksamma förskollärare beskriver god inskolning av föräldrakooperativets barn och deras föräldrar, samt utmaningarna med detta. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med förskollärare på kooperativ runt om i landet. Våra frågor har huvudsakligen siktat in sig på vad som kännetecknar god inskolning och hur kooperativen arbetar med detta i praktiken. I intervjusvaren har vi via tematisk analys identifierat två huvudteman, som ligger i linje med tidigare forskning: Dels beskrivs en stark koppling mellan förälderns tillit till förskolan och barnets trygghet. Dels konstaterar vi att alla förskollärare - oavsett grundupplägg - uppger att de arbetar flexibelt och anpassar sig till inskolningsbarnets och förälderns individuella förutsättningar och behov. Att bemöta barnen uppges generellt gå väldigt bra, medan det kan vara utmanande att trygga oroliga föräldrar. Till våra resultat hör även att inskolningen av föräldrarna beskrivs som dubbel, då dessa kan behöva förberedas för olika uppdrag inom kooperativet. Vår slutsats är att god inskolning förutsätter flexibelt, omsorgsfullt samspel med den andre vuxne i den så kallade omsorgstriangeln - föräldern. Något som torde vara av extra stor vikt på föräldrakooperativ, där föräldrar har en mer framträdande roll.

Detta examensarbete i didaktik har som syfte att genom en systematisk litteraturanalys att undersöka hur förskollärare bör agera för att inkludera tysta, tillbakadragna och oroliga barn i relation till anknytningsteori. Arbetet utgörs av två forskningsfrågor varav den första forskningsfrågan handlar om hur en förskollärare genom att observera ett barns beteende kan uppmärksamma att barnet kan ha ett otryggt anknytningsmönster. Den andra forskningsfrågan handlar om vilka strategier en förskollärare kan använda i sitt förhållningssätt för att skapa förutsättningar för barn som uppvisar ett otryggt anknytningsmönster att uppleva trygghet i förskolan. Genom att söka i databaserna Discovery och Libris har åtta olika publikationer valts för att utgöra arbetets empiri. Empirin läses och kategoriseras i resultatet till fem olika kategorier: Förskollärarens förhållningssätt och kunskap, struktur i verksamheten, kännetecken för otrygghet, stöttning av barn med beteenden som tyder på otrygghet och förskolans samarbete med hemmet. Diskussionen avhandlar de olika författarnas perspektiv på anknytning och slutsatsen är att det råder en samsyn i kännetecken och förhållningssätt till barn som upplevs ha ett otryggt anknytningsmönster.

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken realiseras i förskolan samt hur denna realisering påverkas av olika faktorer, för att förstå om och hur leken kan vara i fara i den svenska förskolan. Det är en kvalitativ studie som utgår från läroplans- och ramfaktorteori. Några centrala begrepp som ramar och barnsyn används för att kunna analysera vårt resultat. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med ungefär tjugo frågor som vi har ställt till 8 förskollärare. Materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärares syn, tankar och åsikter riktar sig mest mot lekens instrumentella värde och mindre mot lekens egenvärde, och att arbetssättet kring lek påverkas av både implicita och explicita faktorer. Slutsatsen är att förskolläraren är den som avgör hur leken ser ut i praktiken och att deras omedvetenhet kring lekens egenvärde kan leda till att leken i förskolan kan vara i fara.

TAKK är ett verktyg som ofta används inom förskolan för att stötta barn med språkliga svårigheter av olika slag. Inom förskolans språkutvecklande arbete med alla barn är TAKK dock ett relativt nytt fenomen som är på uppgång och syftet med uppsatsen är därför att beskriva och utveckla kunskap om hur pedagoger arbetar med TAKK för att stödja samtliga barns språkliga och kommunikativa förmågor, hur barnen svarar på pedagogernas användning av TAKK samt om barnen på eget initiativ använder sig av TAKK i kommunikation med sin omgivning. För att insamla empiri har etnografiska observationer av pedagogers arbete med barn, 1–3 år, genomförts på två olika förskolor i Stockholms kommun. Dessa observationer har sedan bearbetats genom tematisk analysmetod och resultatet analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med tillhörande centrala begrepp. Studien visar att pedagogers användning av TAKK till stor del är kontext- och personbunden och att de behov som finns på den specifika förskolan tillsammans med pedagogernas intressen, kunskaper och förhållningssätt avgör hur och i vilken utsträckning TAKK används, vilket i sin tur får betydelse för hur barnen svarar på och själva använder sig av TAKK.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns lekar som förskollärare upplever som problematiska, icke önskvärda eller rent av förbjuder i sin verksamhet, vilka regler som finns för lek i deras verksamhet, samt vilka diskurser kring lek i förskolan som ligger till grund för dessa uppfattningar. Vi vill även undersöka hur förskollärarna själva ser på hur faktorer som genus och egna lekerfarenheter i barndomen har påverkat deras synsätt. Metoden för studien är enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär, samt analys av respondenternas utsagor utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det bland de intervjuade förskollärarna finns föreställningar om lek som bygger på diskurser om lek som lärande, utveckling och bearbetning. När det gäller reglering av lek så ges här uttryck för ståndpunkter som vilar på diskurser om att leken ska vara säker och bygga på samtycke och ömsesidighet mellan de som leker och att ingen får bli kränkt. En slutsats av studien är att det inom svensk förskoleverksamhet både existerar förhållningssätt om totalförbud mot vissa typer av lekar, till exempel vapenlek, men även förhållningssätt som accepterar sådana lekar. En annan slutsats är att pedagoger i förskolan kan uppleva att den pedagogiska miljön begränsar deras möjligheter att tillåta vissa typer av lekar.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur sex förskolor arbetar med barn som har annat modersmål än det svenska språket. Vi har efterforskat vilka metoder förskolor använder för att stödja barnens språkutveckling och den kulturella identiteten. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie med pedagoger på förskolor. Vi har valt att göra intervjuerna i Stockholms innerstad och förorter, där pedagoger på förskolorna har erfarenhet av att jobba med barn som har ett annat modersmål än svenska. Vårt mål med studien är att granska om de arbetar olika i Stockholms innerstad i jämförelse med förorter till Stockholm och i sådana fall, på vilka sätt. Vårt resultat visar att alla förskolor använder sig av olika strategier men att ingen av dem har tillgång till modersmålsstöd. Alla pedagoger använder sig av redskap som böcker och de använder sig av bilderna i böckerna för att få en visuell bild tillsammans med barnen. Språk är ett annat redskap som används regelbundet i pedagogernas arbete.