Syftet med denna uppsats är att genom åtta kvalitativa intervjuer undersöka kvinnors upplevelser av deras självpresentationer på Instagram. Den intervjuform som tillämpats i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Urvalet i uppsatsen bestod av åtta kvinnor i åldern 18-25 år som är bosatta i olika delar av Stockholmsområdet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Meads teori om den generaliserade andre och Goffmans teori om bland annat det dramaturgiska perspektivet samt intrycksstyrning. Det framkom även att respondenterna sökte sig till en grupp från sina följare genom att följa det ideal som existerar på Instagram. Vidare studerades respondenternas upplevelse av att ha öppen eller sluten Instagram, samt jämfördes deras upplevelser och erfarenheter av detta. Avslutningsvis visade det sig att respondenterna påverkades av självpresentationerna på Instagram på så sätt att de anpassade sig efter sin publik

Syftet med detta arbete var att lyfta fram meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. Jag har samlat in empiriskt material via observationer och intervjuer och sedan bearbetat det med hjälp av forskning (teori) i avsikt att besvara den föreliggande studiens syfte. Syftet har även varit att belysa lärares inställningar till tvåspråkighet samt vad för förväntningar som lärare har på tvåspråkiga elever.  De övergripande frågor som arbetet grundar sig i är: På vilka sätt skapar lärare meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever? Vilken betydelse har lärares inställning till tvåspråkighet samt lärares förväntningar på tvåspråkiga elever? Resultatet visar att lärarens inställning och förväntningar på tvåspråkiga elever styr hur upplägget av undervisningen ser ut samt vilka möjligheter tvåspråkiga elever ges i skolan. Lärarens kunskaper om tvåspråkighet påverkar också vad undervisningen utgår ifrån, om ansträngningar görs för att arbeta utifrån gynnsamma språkutvecklingsmodeller eller inte. Därtill redogörs för förslag på meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. De lärare som observerades och intervjuades hade olika synsätt och undervisningsstilar. Lärare 1 tog mer hänsyn till tvåspråkiga elever och lärare 2 gjorde det i mindre utsträckning.    Detta arbete riktar sig till alla lärare i den svenska skolan som arbetar med tvåspråkiga elever. Arbetet riktar sig även till andra människor i samhället. Når denna information och fakta fler individer i samhället kan det hjälpa till och bidra till större acceptans och tolerans mot medmänniskor– inte minst mot de som är tvåspråkiga.

Syftet med den här litteratur- och enkätstudien är att söka efter svar på varförspecialpedagoger ofta får arbetsuppgifter som inte överensstämmer med examensordningen ochdelar av den specialpedagogiska utbildningen. För att nå syftet har följande frågeställningarformulerats: Vilka faktorer kan ha orsakat förvirringen kring specialpedagogens roll? Vilka lösningar kan vara tänkbara för att få bukt med förbistringen kring vad enspecialpedagog ska och bör göra?Metoden är en mixed method med både kvantitativ och kvalitativ ansats. En litteraturstudiesom undersökte åtta artiklar genomfördes, samt en enkätundersökning med specialpedagoger,speciallärare, och rektor på en och samma skola.Teorin som använts för att förklara specialpedagogens yrkesroll i utveckling är TomasBrantes professionsteori.Resultatet som blir mest synligt i litteraturundersökningen är att en majoritet av allskolpersonal verkar tycka att det varken finns en skillnad på specialpedagoger och speciallärareeller att det är nödvändigt med en sådan skillnad. Flera specialpedagoger upplevde att debegränsades av okunskapen kring deras yrkesroll. Väldigt få specialpedagoger är involverade iarbetet med skolutveckling i tillräcklig grad för att uppfylla examensordningen. Svaren frånenkätundersökningen var annorlunda än litteraturstudien. Respondenterna ienkätundersökningen tyckte att deras uppdrag och roll anpassades efter deras kompetens, ochvar även villiga att ha undervisning. Rektorns svar var snarlika. Professionsteorin visar attspecialpedagogyrket har drag av både semiprofession och preprofession, med en tendens åtsemiprofession.Slutsatsen är att specialpedagogens roll tycks vara beroende av behov och förväntningarfrån kollegor och ledning. Den syn på specialpedagoger som många bland skolans personalfortfarande har är föråldrad, baserad på examensordningar och uppdragsbeskrivningar som är25 år gamla. Därför har specialpedagogen fortfarande svårt att få arbeta mer med skolutvecklingän direkt undervisning.

Syftet med den här studien är att undersöka och jämföra vad begreppet undervisning innebär för föräldrar och förskollärare. Detta ligger i tiden eftersom förskolan får en ny läroplan som träder i kraft 1 juli 2019. Genom en kvalitativ intervjustudie har fem förskollärare och fem föräldrar intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt används de didaktiska frågorna, didaktisk kompetens, flerstämmig didaktik, flerstämmig didaktisk modellering och fenomenologins livsvärldsbegrepp. Resultatet av den här studien visade att förskollärarna ansåg att de flesta situationer gick att göra till undervisning. Förskollärarna menade att undervisning är något som redan tillämpades i verksamheten. Det som kännetecknade undervisning för förskollärarna var att det skulle finnas ett syfte och ett mål bakom undervisningen. För föräldrarna innebar undervisning en situation som var målinriktad. Bland föräldrarna var det olika synpunkter för vad undervisning var och när det skedde. En variation som visade att undervisning kunde ske hela dagen till att undervisning inte alls skedde i förskolan.

Denna studie berör dilemmat att relationen mellan de konkurrerande verksamheterna studie- och yrkesvägledning och karriärcoachning är näst intill outforskad, samtidigt som statliga utredningar visar att vägledningsverksamheten är otydlig. Därför har denna studie syftet att undersöka vuxnas värdering av studie- och yrkesvägledning samt karriärcoachning, för att synliggöra vilka delar av yrkesrollerna som eventuellt behöver förtydligas. Detta undersöks med frågor avseende vid vilka behov och tillfällen respondenterna hade vänt sig till en vägledare eller karriärcoach, samt vilka förväntningar de har på respektive karriärstöd. Även frågorna huruvida något karriärstöd är mer eftertraktat samt om det finns ett samband mellan respondenternas känsla av sammanhang samt val av karriärstöd undersöks. För att undersöka detta har en kvantitativ metod använts, och en enkätundersökning genomförts. Resultatet har sedan analyserats utifrån Maslows behovshierarki, respondenternas känsla av sammanhang, Nice professional roles samt definitionerna av begreppen coachning och vägledning. Det främsta resultatet i undersökningen var att respondenterna inte ser någon större skillnad mellan yrkesrollerna. De förväntar sig i stort sett samma saker av en vägledare och en karriärcoach, samt ser att dessa yrkesroller går att använda vid samma behov och tillfällen i livet.

I den svenska skolan börjar barnen på höstterminen när de fyller 7 år, vilket betyder att det kan skilja nästan ett helt år mellan eleverna. I internationell forskning har det påvisats att yngre elever i viss mån lyckas sämre än sina klasskamrater. Denna studie syftade till att undersöka om födelsemånad påverkade svenska elevers studieresultat i ordavkodning i åk 1 och 3. Undersökningen syftade även till att ta reda på om resultaten i ordavkodningen visade likande tendenser i årskurs 3. Urvalet bestod av totalt 637 elever som kom från 8 st olika skolor med likvärdigt upptagningsområde. För att få ett rättvist resultat valdes screeningstest Ord & Bild, Bild & Ord av Olofsson och Söderberg Juhlander (2013) som är ett stabilt och välbeprövat test. Testet genomfördes på två minuter och eleverna instruerades av oss som testledare. Testpoängen överfördes sedan till en stanine-skala. Testresultaten utifrån staninevärdet behandlades kvantitativt. Resultatet visar att det  förekommer en födelsedagseffekt. Elever i årskurs 1 födda januari-juni fick ett bättre staninevärde än de barnen som är födda juli-december. I årskurs 3 påvisades ett likvärdigt resultat. Andra viktiga faktorer som påverkar elevers studieresultat är hur lärarna kan anpassa och motivera skolomogna elever som är födda sent på året för att inte få en dålig självbild och tappa tilltro till sin förmåga.

Fastighetsmäklaryrket anses vara ett statusyrke och förknippas ofta med lyx och lättförtjänta pengar. Redan tidigt under utbildningen får dock mäklarstudenterna höra att en stor del av dem inte kommer att arbeta som fastighetsmäklare inom ett par år, vilket också visar sig stämma när utbildningen är avslutad. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för varför mäklarstudenter väljer att byta karriär samt om, och i så fall hur man skulle kunna förebygga antalet som väljer att lämna branschen efter en kortare tid. Genom kvalitativa intervjuer behandlar studien vad åtta före detta mäklarstudenter har för uppfattning och åsikter kring problemet att så pass många mäklarstudenter i slutändan väljer ett annat yrke än vad de tänkt vid påbörjad utbildning. Resultaten från analysen visar att det finns ett gap mellan de förväntningar respondenterna hade och fastighetsmäklaryrkets verklighet särskilt beträffande lön, arbetstider och press. Dessutom indikerar resultaten att praktiken skulle kunna nyttjas för att korrigera studenternas förväntningar. / Real estate brokerage is considered high status professions and is often associated with luxury and easy-to-earn money. At an early point of the education, the broker students the broker students get to hear that many of them will not be working as a real estate agent within a few years, a statement that turns out to be accurate as the education is completed. The purpose of this study is to create an understanding as to why broker students decide on a different career and if, and in that case how this could be prevented. Using qualitative interviews, the study deals with eight former broker students’ opinions and perceptions regarding the problem that many broker students ultimately decide on a different profession than they initially thought. The results from the analysis reveal that there is a gap between the expectations of the respondents and the reality of a real estate broker regarding salary, working hours and the pressure. Moreover, the results indicate that practice could be used to correct students´ expectations.

Med en förändrad arbetsmarknad på grund av den tekniska utvecklingen ökar även tillgängligheten för vårt arbete och gör vårt arbetsliv mer flexibelt. Det här resulterar i att anställningsformer som avviker från normen, tillsvidareanställning, har blivit allt vanligare. Det finns idag olika former av anställning där de icke-permanenta har ökat stadigt de senaste åren. Olika branscher påverkas olika snabbt men mediebranschen ligger i framkant, där det har hänt betydande omställningar från heltidsanställningar till mer flexibla och osäkra frilans- och projektanställningar. Föreliggande studie har till syfte att undersöka de branschverksammas erfarenheter av att arbeta frilans och/eller som projektanställd. Den ämnar även belysa arbetsformernas för- och nackdelar. Vidare söker studien svar på mediestudenters syn på arbetsformerna samt vad de anser är viktigt i ett framtida arbetsliv.Studien har genomförts med kvalitativa datainsamlingsmetoder; fem semistrukturerade intervjuer med branschverksamma personer. Resultatet av intervjuerna låg till grund för den enkät mediestudenter sedan fick besvara om deras syn på arbetslivet. Det empiriska materialet visade på att de branschverksamma föredrar att få arbeta frilans eftersom det ger en frihet till det egna arbetet men att det även har baksidor i form av osäker inkomst och en oviss framtid. Vidare resulterade empirin i förväntningar om frihet, trygghet och möjligheter för utveckling från studenterna. En tematisk analys användes för att diskutera fram slutsatserna för studien. Slutsatser för denna studie är att det finns en dissonans mellan den erfarenhet yrkesverksamma inom mediebranschen har av de växande arbetsformerna och det studenter inom samma bransch prioriterar i sitt framtida yrkesliv. Studenterna värdesätter frihet och möjlighet att själva kunna påverka det egna arbetet samt trygga arbetsförhållanden samtidigt som de branschverksamma personerna förklarar hur de ser på arbetsformerna som fria men otrygga. Flera av studenterna kan tänka sig att arbeta frilans eller som projektanställd och kan se hur detta möjliggör den frihet de söker. Studien har visat på att både tekniken går framåt men även en förändring hos oss människor där vi ställer nya krav på hur vi vill leva våra liv samt vilka möjligheter vi vill se i vårt framtida arbetsliv. / One of the effects of today's development within technology is the transformation of the labor market; where availability and flexibility for our work increases. Forms of employment that deviates from the norm has become more frequent. Currently, there are various forms of work models and the ones that are non-permanent has increased at a steady pace during recent years. Certain industries are affected more than others and the media industry has been at the forefront of this change. This industry has seen significant changes where full-time jobs have been exchanged for more uncertain and flexible freelance- and project based employments. The purpose of this study is to investigate the employees’ experience of working, freelance or with a project-based employment, within the media industry. The study also aims to highlight the advantages and disadvantages of these types of work models. Furthermore, it will investigate students’ attitudes towards the two working models and what they consider important in their future working life.The study has been conducted with qualitative data collection methods; five semi-structured interviews with professionals from the media industry, that afterwards became the basis for the survey which media students then had to answer about their future working life. The empirical material showed that the employees within the field prefer to work freelance because it gives tremendous freedom, although it also has a downside in the form of uncertain income and future. Furthermore, the empirics resulted in expectations of freedom, security and opportunities for development from the students. A thematic analysis was used to discuss the conclusions of the study.The conclusions of this study are that there is a dissonance between the experience of professionals in the media industry and what the students in the same industry prioritize in their future professional life. The students value freedom and the opportunity to influence their work as well as secure working conditions while the people in the field explain the working forms as free but insecure. Several of the students can consider working freelance or as a project employee which they believe can provide the freedom they seek. The study has shown that both the technology is progressing but also a change among us people where we place new demands on how we want to live our lives and what opportunities we want to see in our future working life.

Abstrakt Allt fler organisationer väljer att organisera sin verksamhet i projekt. För organisationer är det ofta behov av att möta varierande önskemål från kunder som gör projektering till en attraktiv arbetsform. Byggbranschen är en bransch som både använder sig utav projektering och har lång erfarenhet av projektering och projektledarskap. Att producera inom ramen för en projektorganisation innebär stora skillnader jämfört med stationär industri, vars organisation är relativt kontinuerlig och där tillverkningsprocessen är homogen år efter år. I en projektbaserad produktion i byggbranschen är ofta såväl organisation som produktionsmetoder olika från det ena bygget till det andra. Vanligt bland projektledare är att de fungerar som en så kallad länk mellan projektets olika delar. Projektarbetsformen kan bestå av osäkerheter och gränsöverskridande arbete, vilket kan frambringa konsekvenser för projektledaren som ansvarar för projekten. När kritik kommer utifrån är det projektledaren själv som står ansvarig. Syftet med studien är därför att undersöka vad en yrkesroll för en projektledare inom byggbranschens kan innebära för att skapa en förståelse för projektledarollen. Frågeställningar studien har utgått ifrån är hur beskriver en projektledare sin yrkesroll, hur hanterar projektledarna sina arbetsuppgifter, hur beskriver de sin relation mellan arbete och privatliv samt hur ser strategierna ut hos projektledarna vid hanteringen av relationen mellan yrke och ledig tid. Metod som använts är kvalitativa intervjuer. Sex projektledare har intervjuats. Teori som uppsatsen har utgått från är rollteorin och rollkonflikter.  Resultatet har påvisat att de sociala kontakterna projektledarna har att förhålla sig till i projekten kan vara komplexa i och med de förväntningar som finns från dem och som inte alltid går i samklang med varandra. Särskilt komplext är det för projektledarna när de ska kombinera arbete med privatliv där arbetets förväntningar inte alltid samspelar med familjemedlemmarnas förväntningar. Det skapas då rollkonflikter för projektledarna.

Tidigare forskning har visat att elevers förväntningar på hur de ska prestera i studier till stor del leder till att de presterar på den ungefärliga nivån som de förutspått sig att prestera. Det saknas dock studier kring hur elevers uppfattning kring syftet i ämnesplanen och det centrala innehållet i kursplanen påverkar elevernas betyg. Det är dessa faktorer (det centrala innehållet och syftet) som kunskapskraven baseras på och elevernas förmåga att arbeta efter dessa är därför av stor vikt. I denna studie har det via en enkät undersökts hur lätt/svårt gymnasieelever i Stockholmsområdet uppfattar syftet i ämnesplanen för Biologi på gymnasienivå. Det undersöks även hur intressant de tycker att de olika ämnesområdena i det centrala innehållet för kursen Biologi 1 är. Utifrån dessa data har det analyserats ifall att det finns några signifikanta samband mellan dessa variabler samt elevernas förväntade betyg och elevernas slutbetyg i kursen Biologi 1. Studien visar att elever som har lätt att uppfatta syfte nr 1: Kunskaper om biologinsbegrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas och syfte nr3: Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning i kursplanen har ett signifikant högre slutbetyg. Det centrala innehåll som hade ett signifikant samband med slutbetyget var ”Evolution”. Elever som visade högre intresse för ”Evolution” hade också ett högreslutbetyg. För de elever som deltog i denna studie var medelvärdet för elevernas slutbetyg högre än medelvärdet för slutbetyg i hela Sverige. Resultaten i denna studie bör därför endast ses som en indikator på vilka delar i syftet och det centrala innehållet som elevernas förväntningar på kan ha betydelse för högpresterande elevers slutbetyg.