I studien undersöks relationen mellan svenska aktiefonders risknivå och avgift. Hypotesen tar utgångspunkt gällande förhållandet mellan avkastning och risk, där en hög avkastning kan tänkas innebära ett högre risktagande. Det bör medföra att en fonds avkastningskrav ökar i takt med avgiften och således även risknivån i fonden. Risknivån baseras på de underliggande tillgångarnas volatilitet och mäts genom metrikerna, Sharpekvot, standardavvikelse och beta. För att genomföra studien används regressionsanalys mellan de tre olika metrikerna och avgift. Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan Sharpekvot och avgift, vidare påvisas även ett statistiskt signifikant positivt samband mellan standardavvikelse och avgift som varierar beroende på hur många år standardavvikelsen är beräknad efter. Båda dessa skattningar indikerar således att det finns ett samband mellan risk och avgift hos en fond. Däremot är de skattningar som görs mellan beta och avgift ej signifikant vilket medför att hypotesen försvagas. Studien konkluderar därmed att det finns anledning att spekulera kring ett samband mellan fondavgift och risk men huruvida sambandet är kausalt eller ej är utanför studiens omfattning.

Sammanfattning Antalet investeringsfonder och intresset för dessa har under de senaste åren ökat drama-tiskt. 94 % av den svenska befolkningen mellan 18-74 år sparar i någon form av fond. Un-der 2005 uppgick det totala fondkapitalet till ungefär 1,4 miljarder SEK. Det gör detta till ett viktigt ämne att studera vidare. Syftet med denna uppsats att analysera om det är något samband mellan förvaltningsavgif-ter, avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad förvaltningsavgift och av-kastning i svenska aktiefonder. Vidare, skiljer sig prestationen mellan fonder beroende på om de är förvaltade av banker, listade som premiepensionsfonder eller förvaltade av andra fondbolag? För att analysera dessa frågor användes ’panel least square’ regressioner. Populationen bestod av 63 aktiefonder inom en tidsram av 20 kvartal. Dummy variabler användes för att särskilja bank- och premiepensionsfonder från den totala populationen. Observationerna visade liksom tidigare forskningen blandade resultat. Ingen relation hitta-des mellan avkastning, riskjusterad avkastning och förvaltningsavgift. Detta indikerar att fondbolagen inte tar hänsyn till den förväntade avkastningen när de fastställer sin förvaltningsavgift, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Ett negativt samband hittades emellertid mellan den marknadsanpassade avkastningen och förvaltningsavgiften. Generellt presterade banker i genomsnitt bättre än fondbolag som varken var bank- och/eller premiepensionsfonder när det gäller avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad avkastning. Vidare, fonderna med någon avgift utöver förvaltningsavgif-ten var de med den i genomsnitt näst sämsta gällande avkastning. / The number of investmentfunds have dramatically increased in the last years and so have the interest in funds. 94% of the Swedish population between 18-74 years are investing in some kind of mutual fund. In 2005 the total fund capital was approximately 1.4 billion SEK. That makes this an important topic to investigate further. Therefore this thesis purpose is to analyse if there is any relationship between administrationfees, returns, the risk-adjusted performances. Furthermore, does the performance of the Swedish mutual funds differ dependent on whether they are managed by banks or if they are listed as Premiepensionsmyndigheten (PPM) funds, or run by other mutual fund companies? To analyse the problem a panel least square regression was used. The population consisted of 63 Swedish mutual equity funds over 20 quarters. Dummy variables were used to separate the banks- and PPM funds from the total population. The findings are mixed compared to previous research. There seem to be no relationship between the return, the risk-adjusted return and the administration fee. This indicates that the fund companies do not set their administration fee based on the expected return. However, a negative relationship was found between the market-adjusted return and administration fee. In general, the banks, on average, outperformed, the mutual fund companies that were not bank and/or PPM funds, in return, risk-adjusted return and market-adjusted return. Further, the funds with some additional fee had the on average second lowest efficiency in terms of return on the market.

<p>Sammanfattning</p><p>Antalet investeringsfonder och intresset för dessa har under de senaste åren ökat drama-tiskt. 94 % av den svenska befolkningen mellan 18-74 år sparar i någon form av fond. Un-der 2005 uppgick det totala fondkapitalet till ungefär 1,4 miljarder SEK. Det gör detta till ett viktigt ämne att studera vidare.</p><p>Syftet med denna uppsats att analysera om det är något samband mellan förvaltningsavgif-ter, avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad förvaltningsavgift och av-kastning i svenska aktiefonder. Vidare, skiljer sig prestationen mellan fonder beroende på om de är förvaltade av banker, listade som premiepensionsfonder eller förvaltade av andra fondbolag?</p><p>För att analysera dessa frågor användes ’panel least square’ regressioner. Populationen bestod av 63 aktiefonder inom en tidsram av 20 kvartal. Dummy variabler användes för att särskilja bank- och premiepensionsfonder från den totala populationen.</p><p>Observationerna visade liksom tidigare forskningen blandade resultat. Ingen relation hitta-des mellan avkastning, riskjusterad avkastning och förvaltningsavgift. Detta indikerar att fondbolagen inte tar hänsyn till den förväntade avkastningen när de fastställer sin förvaltningsavgift, vilket överensstämmer med tidigare forskning.</p><p>Ett negativt samband hittades emellertid mellan den marknadsanpassade avkastningen och förvaltningsavgiften.</p><p>Generellt presterade banker i genomsnitt bättre än fondbolag som varken var bank- och/eller premiepensionsfonder när det gäller avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad avkastning. Vidare, fonderna med någon avgift utöver förvaltningsavgif-ten var de med den i genomsnitt näst sämsta gällande avkastning.</p> / <p>The number of investmentfunds have dramatically increased in the last years and so have the interest in funds. 94% of the Swedish population between 18-74 years are investing in some kind of mutual fund. In 2005 the total fund capital was approximately 1.4 billion SEK. That makes this an important topic to investigate further.</p><p>Therefore this thesis purpose is to analyse if there is any relationship between administrationfees, returns, the risk-adjusted performances. Furthermore, does the performance of the Swedish mutual funds differ dependent on whether they are managed by banks or if they are listed as Premiepensionsmyndigheten (PPM) funds, or run by other mutual fund companies?</p><p>To analyse the problem a panel least square regression was used. The population consisted of 63 Swedish mutual equity funds over 20 quarters. Dummy variables were used to separate the banks- and PPM funds from the total population.</p><p>The findings are mixed compared to previous research. There seem to be no relationship between the return, the risk-adjusted return and the administration fee. This indicates that the fund companies do not set their administration fee based on the expected return.</p><p>However, a negative relationship was found between the market-adjusted return and administration fee.</p><p>In general, the banks, on average, outperformed, the mutual fund companies that were not bank and/or PPM funds, in return, risk-adjusted return and market-adjusted return. Further, the funds with some additional fee had the on average second lowest efficiency in terms of return on the market.</p>

Background: In Sweden one of the most common ways of saving money is through funds and investors have many options to choose between. It depends on the risks you are willing to take, the expected return and size of management fees. The fees charged by the management company varies a lot depending on if the funds are managed actively or passively. During the recent years there have been discussions about which type of fund management will be the most profitable in relation to the fee. Actively managed funds are in general more expensive than passively managed. Object: The purpose of this study is to analyze if there is any relationship between the fee and the return while considering the risk. Furthermore, it will be analyzed if actively or passively managed funds generate higher return considering the fees, and if the actively managed funds succeedtheir benchmark index or not. The aim is to find out which type of fund management is the most appropriate to receive the highest return on the investment. Delimitation: The study is limited to Swedish funds that have been on the Stockholm Stock Exchange for at least 10 years and at least 90 % of the fund’s holdings must be invested in Swedish companies. Actively managed funds and index funds are analyzed and the other funds are excluded. Method: The study extends between the years 2011-2015. A correlation analysis has been made to see if there is a relationship between management fees and the return on investment. To get the best possible result,calculations and analysis have been made on both risk and performance measurements. Conclusion: It is more profitable to invest in index funds than actively managed funds. Actively managed funds does not generate a higher return on investment than indexfunds but they have a higher management fee. There is no relationship between the fee charged by the mangementcompanies and what return you get in the funds. / Bakgrund:Fonder ären vanlig sparmetod i Sverige och vid val av fond finns det många möjligheter för investerare. Detta beroende på vilken risk man är villig att ta, hur hög avkastning man förväntar sig samt hur hög fondens avgift är. Förvaltningsavgiften är den kostnad som betalas till fondbolagen för det förvaltningsarbete som utförs. Avgiften varierar beroende på om fonden förvaltas aktivt eller passivt. Under de senaste åren har det förekommit diskussioner kring vilken fondförvaltning som är bäst att välja i förhållande till avkastning och avgift, eftersom priserna för de aktivt och passivt förvaltade fonderna ofta skiljer sig åt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan avgift och avkastning i förhållande till tagen risk för de aktivt och passivt förvaltade fonderna. Vidare kommer undersökas om aktiv eller passiv fondförvaltning genererar högre avkastning i förhållande till avgift, samt om de aktivt förvaltade fonderna överträffar sitt jämförelseindex eller inte. Avsikten är att få svar på vilken fondförvaltning som ger bättre resultat och därmed är bäst att investera i. Avgränsning: Studien avgränsas till svenska fonder som funnits på Stockholmsbörsen i minst 10 år och har minst 90 % av innehavet i svenska företag. Aktiv förvaltade aktiefonder och indexfonder undersöks, övriga fonder exkluderas. Metod: Tidsperioden som undersöks är fem år, 2011-2015. En korrelationsanalys utförs för att se samband mellan avgift och avkastning. Även relevanta risk-och prestationsmått räknas på och analyseras för att få svar på vilken fondförvaltning som är bäst att välja för bästa resultat. Slutsats: Det är mer lönsamt att investera i indexfonder med lägre avgift än att betala en hög fondavgift för aktiv fondförvaltning. Aktivt förvaltade fonder lyckas oftast inte slå sitt jämförelseindex och genererar inte en högre avkastning i genomsnitt än indexfonder, som har lägre avgift. Det finns inget samband mellan avgift och avkastning för de undersökta fonderna.

I decennier har problematiken kring förvaltning belysts och i mångt och mycket har motpolerna aktiv- och passiv förvaltning jämförts. Tidigare forskning har påvisat att passiv förvaltning är att föredra framför aktiv förvaltning, bland annat på grund av de dyra förvaltningsavgifterna samt att förespråkarna antar en effektiv marknad. Ämnesområdet är ett väl utforskat område dock i högsta grad aktuellt. Tidigare forskning har inte belyst aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder och därmed gavs implikation till fortsatt analysområde för den här studien. Syftet med uppsatsen är att analysera om aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder kan förklara den riskjusterade avkastningen med hänsyn tagen till förvaltningsavgiften. En deduktiv ansats kommer tillämpas för utveckling av existerande teori. Utifrån uppsatsens syfte har en kvantitativ metod tillämpats för att analysera information som tilldelats av fondbolagens fondrapporter för att genomföra tester på olika tidsperioder. Uppsatsens resultat grundas på 81 aktivt förvaltade fonder vilka indikerar att det ej går att påvisa att en högre aktivitetsgrad leder till en högre riskjusterad avkastning. Likaså kan inte en högre förvaltningsavgift motiveras av aktivitetsgraden. Utfallet av analyserna beskrivs genom tabeller för att visualisera de statistiska analyserna. Förslag till fortsatt forskning inkluderar undersökning av vad fondbolagen definierar som krav för att klassificeras som aktivt förvaltade fonder. Utifrån att aktivitetsgraden är en ny infallsvinkel i utvärdering av aktiv förvaltning torde studiens resultat vara av intresse för gemene man då vi alla är investerare mer eller mindre i det privata livet. Investerare antas vara intresserade att veta vad som motiverar den höga förvaltningsavgiften samt hur investerade pengar blir förvaltade då konklusionen av studien är att aktivitetsgraden inte ger mervärde. / For decades, the problem of portfolio management has been discussed, specifically the comparisons between the opposite poles ‘active’ and ‘passive’ management. Previous research has shown that passive management is preferred over active management, predominantly because of the expensive management fees, as well as proponents assuming an efficient market. The subject area is a well- explored area yet, highly relevant. Previous research has not highlighted the trading frequency in actively managed funds and an implication for further analysis within this area was given. The purpose of this paper is to analyze whether the frequency of trade in actively managed funds may explain the risk-adjusted return, taking into account the management fees. A deductive approach will be applied to the development of existing theory. Based on the thesis purpose, a quantitative method was applied. As well as analyzing the information assigned by the mutual fund companies’ fund reports for conducting tests at different time periods. Results of the thesis are based on 81 actively managed funds, indicating that it is not possible to reveal that, a higher frequency of trade will lead to a higher risk-adjusted return. Likewise, a higher management fee is not justified by the level of activity. The outcomes of the analysis are depicted through tables to provide a visualization of the statistical and analytical questions explored. Suggestions for future research include; consideration of what the fund companies define as requirements that will be classified as actively managed funds. Based on the above notions the frequency of trade is a new approach to the evaluation of active management. Investors are presumed to have a known interest in what stimulates high management fees and how the money invested will be managed. With respect to the conclusion of this study; the level of the frequency in trade does not add any value.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur aktivt förvaltade fonder presterar jämfört med indexfonder, när avkastningen har justerats för förvaltningsavgiften. Indexfonden representeras av ett jämförelseindex och studien omfattar en tioårsperiod, 2000-2009. Det faktum att en apa vann aktie SM 1993, framför professionella placerare, visar att aktiekurser är slumpmässiga. Varför ska en investerare då lita på att en förvaltare är bättre på att utvärdera marknaden och dess placeringsmöjligheter än andra? Metod: En kvantitativ metod har använts i uppsatsen, där data har erhållits från Morningstar och SIX Telekurs. Det insamlade materialet har bearbetats i Microsoft Excel för att beräkna fondernas avkastning och prestationsmått. Resultatet har redovisats i tabeller och diagram i empirikapitlet, för att sedan analyseras och jämföras med den teoretiska referensramen. Resultat &amp; slutsats: Endast en av tio aktivt förvaltade fonder överträffar index, därmed dras slutsatsen att indexfonder är ett bättre investeringsalternativ än aktivt förvaltade fonder. Resultatet visar därmed att den högre förvaltningsavgiften som fondbolagen kräver från sina kunder inte är berättigat. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på de resultat som kommit fram i uppsatsen, voredet intressant att genomföra en kvalitativ studie där fondförvaltarens åsikter är i fokus. Hur motiveras den höga förvaltningsavgiften, när de inte överträffar index? / Aim: The fact that a monkey won the Swedish Championship in stocks in 1993, ahead of professional investors, shows that stock prices are random. Why should an investor trust that a professional manager is better on evaluating the market and its investment opportunities than others? The purpose with this thesis is to investigate how active managed funds perform compared to index funds, after subtraction of the management fee. The index fund is represented by a “comparison index” and the research covers a period of ten years, between 2000 and 2009. Method: A quantitative method has been used in this study, where the information has been received from Morningstar and SIX Telekurs. Microsoft Excel has been used to process the collected data in order to calculate the expected return and the risk measures. The result is presented in diagrams and charts in order to analyse and compare it with the theory. Result &amp; Conclusions: Only one out of ten active managed funds outperform index,therefore draws the conclusion that index funds is a better investment option than active managed funds. The result shows that the higher management fee that stock exchange companies claims is not appropriate. Suggestions for future research: Based on the results in this thesis, it would be interesting to do a qualitative research where the focus is on the fund managers’ opinions. How can they motivate the high management fee, when they don’t outperform index?

This paper seeks to investigate whether management fees, set by mutual funds, rely on a set of explanatory variables. The study includes equity, bond, and money market funds, all investing in securities registered in Sweden. Results obtained from the project show that changes in assets under management, standard deviation, and tracking error, for a course of 5 years, can provide some explanation to what management fees mutual funds set. In turn, this raises many interesting questions on how capital flows and fund differentiation affects the fees. Also, a market analysis of the Swedish fund market shows that elements of monopolistic competition are present. Finally, because of the scope of this study, several suggestions on further research have been made. / Denna artikel ämnar undersöka huruvida förvaltningsavgifter, satta av fonder, beror på ett antal förklarande variabler. Studien inkluderar aktie, obligations och korträntefonder, vilka investerar i värdepapper registrerade i Sverige. Resultat erhållna från projektet tyder på att förändringar i kapital under förvaltning, standardavvikelse och spårningsfel (tracking error), alla uppmätta över 5 år, delvis kan förklara vilka avgifter fonder sätter. I sin tur väcker detta flera intressanta frågor över hur kapitalflöden och fonddifferentiering påverkar avgifter. Dessutom visar en genomförd marknadsanalys över den svenska fondmarknaden att karaktäristiska drag av monopolistisk konkurrens är närvarande. Slutligen, i samband med studiens omfattning, så har flertalet förslag på vidare studier gjorts.

För att investerare ska placera kapital mot hållbara investeringar krävs insikt om det finns en premie som valet av hållbara aktiefonder innebär eller om dessa motsvarar eller till och med överavkastar mot konventionella fonder. I denna uppsats undersöker vi hur den riskjusterade avkastningen, mätt som Jensens alpha, ser ut för hållbara och konventionella fonder. Studien undersökte 51 aktiefonder med hemvist i Sverige för åren 2017-2021 där datan samlades in från Avanza och hållbarhetsbetyg från Morningstar användes för klassificering av konventionella respektive hållbara fonder. Resultaten pekar på att hållbara aktiefonder har en riskjusterad avkastning som är 0,2 procentenheter högre än konventionella aktiefonder över hela tidsramen. Studien undersökte även förhållandet mellan riskjusterad avkastning och förvaltningsavgiften och fann ett marginellt positivt samband utifrån en regressionsanalys. Studien bidrar till forskningsområdet genom att närmare undersöka ett individuellt land till skillnad från tidigare studier och på senare årtal vilket ger en mer nutida förståelse för hållbara och konventionella aktiefonder på den svenska fondmarknaden. / For investors looking at placing their capital in sustainable equity funds, there is a need for knowledge as to how sustainable funds compare to their conventional peers. Do they demand a premium, have the same returns or even outperform? In this paper we look at the risk adjusted return, Jensen's alpha, on the Swedish fund market between the year 2017-2021 and how sustainable funds compare to conventional ones. The results indicate that sustainable funds outperform conventional funds with 0,2 percentage points over the entire time frame. The study also examined the relationship between fund fees and risk adjusted returns and found a marginal positive relationship from a regression analysis. The study contributes to the scientific field by closer examining a single country for a later time frame, giving a more contemporary understanding of sustainable and conventional funds on the Swedish fund market.