Samhället och förskolan utvecklas ständigt – idag går allt fler flerspråkiga barn på förskolan och det blir därför av betydelse att uppmärksamma flerspråkiga barns språklärande. Syftet med den här studien är att undersöka vad som kännetecknar de språkliga handlingarna hos de flerspråkiga barnen i samspel med andra barn och förskollärare i leken. Frågeställningarna är: - Vilka språkliga handlingar tar de flerspråkiga barnen i bruk i leken? - Vilka av dessa handlingar kan härledas till språklärande? Vår studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet. De centrala begrepp som berörs i vår studie utifrån detta perspektiv är språk, handlingar, artefakter, mediering, lärling, guidat deltagande och deltagande förståelse. Vår studie designades som en fallstudie med utgångspunkt i en kritisk mikro-etnografisk metod. För att få fram empirin har vi använt oss av deltagande observationer som kompletterades med stimulated recall kombinerat med en semistrukturerad intervju. Det analysverktyg vi använt för att analysera empirin är en kritisk mikro-etnografi analys. Resultatet i studien synliggör hur de språkliga handlingar som visar sig i leken hos de flerspråkiga barnen tar sig i uttryck som guidat deltagande, mediering genom artefakter och hur den verbala kommunikationen styr leken.

I fritidshemmen möts de flerspråkiga barnen av fritidspedagoger och svenskfödda barn. Enligt undersökningar vi tagit del av är det viktigt att bemötandet av de flerspråkiga barnen är genomtänkt och anpassat efter deras behov och kulturer. Det måste också ske med ett stimulerande arbetssätt. Undersökningarna visar även att språket är en förutsättning för att kunna lära sig nya saker, att kunna kommunicera med andra och att kunna stärka sin självkänsla och identitet. Syftet i vår undersökning är att belysa hur fritidspedagoger kan underlätta språkutveckling och integrering i fritidshemmet för flerspråkiga barn. Undersökningen tar reda på vilka arbetssätt som kan användas samt vilka möjligheter kontra vilka hinder som finns med flerspråkigheten i verksamheten. För att få reda på undersökningens alla frågor intervjuades 12 fritidspedagoger som varit verksamma i mer än 3 år. Denna undersökning är en kvalitativ studie. Resultatet visar att arbetssätten varierar hos fritidspedagogerna, men det finns också arbetssätt som de flesta av fritidspedagogerna har gemensamt. Undersökningen visar att det finns fler möjligheter än hinder med flerspråkiga barn i fritidshemmet.

Inledning: Vart fjärde barn i Sverige har utländsk bakgrund (Statistiska centralbyrån, 2017).Förskollärare behöver kunskaper kring språkutvecklingsområdet för att underlätta barnens väg till språkbehärskandet. En stor del av tiden under vistelse i förskolan leker barn. Leken går hand i hand med lärande och utifrån förskollärarens perspektiv är leken en arena för lärande. Syfte: Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling genom lek samt deras språkstimulerande arbetssätt i leken med dessa barn. Metod: För studien har valts en kvalitativ metod för att studiens fokus ligger på att få förståelse för förskollärarnas syn på flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling genom lek samt deras språkstimulerande arbetssätt i leken med dessa barn. I studien ingår fyra intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor. Alla respondenter har arbetat inom barnomsorgen mer än 10 år och har en viss erfarenhet inom flerspråkiga barns språkinlärning. Resultat: Studien visar att samtliga förskollärare anser att leken är förskolebarnets viktigaste verktygför att få nya kunskaper samt en avgörande faktor i flerspråkiga barns språkutveckling och utvecklingen generellt.  En annan viktig slutsats är att förskollärare ses som ankare och förebild i leken och fungerar som språklänk mellan flerspråkiga barn och andra deltagare. Dessutom det som utmärker framsteg i språkutveckling hos flerspråkiga barn är barnens egen vilja och mod för att ta kontakt och leka med andra barn. En annan viktig faktor i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn är användning av bilder och tecken som stöd både i leken och under hela vistelsen på förskolan. Tecken och bild fungerar som en kompletterande resurs i kommunikationen med flerspråkiga barn.

I takt med att andelen flerspråkiga personer i samhället växer blir flerspråkiga barn en ökande patientgrupp inom den logopediska verksamheten. Detta ställer därmed nya krav på logopeders kompetens och omhändertagande av denna patientgrupp. Föreliggande studie syftade till att undersöka logopeders tankar och upplevelser av att utreda flerspråkiga barn samt att studera vad som sker vid en utredning av ett flerspråkigt barn. Detta studerades via intervjuer respektive observationer av utredningsbesök för att få ett bredare perspektiv av möjligheter och utmaningar i utredningen av flerspråkiga barn. Materialet bestod av intervjuer med nio logopeder och videoinspelning av två utredningsbesök av ett och samma flerspråkigt barn. I studien framkom att logopederna har utvecklat olika arbetssätt och strategier, utifrån erfarenhet, som de använder sig av i sin språkutredning av flerspråkiga barn. Intervjuerna visade på att logopederna generellt upplever en positiv känsla av att arbeta med flerspråkiga barn och familjer men betonar även osäkerheten i utredningen. Utmaningarna som togs upp var framförallt språkliga och kulturella skillnader under testningen, bristen på tillförlitliga bedömningsmaterial samt samarbetet med tolk. Dessa utmaningar menade flera logopeder gör det svårt att avgöra vad barnets språksvårigheter bottnar i, bristande exponering eller språkstörning. Analys av de videoinspelade utredningstillfällena i föreliggande studie kunde bekräfta flera delar av det som sades i intervjuerna men genererade även i ytterligare aspekter av utredningen. Under intervjuerna framkom flera önskemål från logopederna, bland annat gemensamma nationella riktlinjer för utredning av flerspråkiga barn och ökat samarbete med andra logopeder i landet. Slutsatsen som drogs var att flera faktorer ligger till grund för logopedernas osäkerhet i utredningen och att det finns flera möjligheter till förbättring i utredning av flerspråkiga barn som föreslås av logopederna.

Fokusområdet för denna studie är att undersöka flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Utifrån kartläggning av tidigare forskning inom detta område synliggörs att det saknas studier kring hur pedagoger lyfter flerspråkiga barns perspektiv under läsaktiviteter i förskolan för att möjliggöra barns delaktighet, vilket lägger grunden för studiens syfte. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger skapar förutsättningar för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Genom detta har följande forskningsfråga operationaliserats fram “Hur lyfter pedagoger flerspråkiga barns perspektiv i syfte att öka barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter?”. Observationer under läsaktiviteter har genomförts på en mångkulturell förskola med två pedagoger och sju barn mellan 3-5 år. Det insamlade datamaterialet kommer att analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av konversationsanalys. Resultat visar att pedagogers sätt att använda pauser under samtal, barns gemensamma tidigare erfarenheter från förskolans vardag och bokens innehåll genom turtagning skapar förutsättning för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktiviteter. Slutsatsen utifrån denna studie är att pedagogers olika sätt att lyfta flerspråkiga barns perspektiv har betydelse för barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter.

Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som belyser att det finns ett behov av forskning kring flerspråkiga barns användning av språk i förskolan. Därför vill jag med denna studie undersöka hur barn som har annat modersmål än svenska interagerar med barn och personal samt vilka möjligheter för deltagande de får i förskolan. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet. Två flerspråkiga barn har varit i fokus i min studie. För att insamla empiri till studien användes skuggning som metod. Studien har utgått från triangulering där videoinspelning, ljudupptagning och fältanteckningar har använts. Studien har utgått från interaktionsanalys. Studiens resultat visar att barnen använder sig av både verbala och icke-verbala handlingar för att åstadkomma interaktion med både personalen och barnen. Det skapades även interaktion då barnen använde sig av språkalternering och imitation. Ett annat resultat visar att barn som behärskar svenska språket får fler möjligheter till delaktighet av personalen, än de barn som har mer bristande svenskkunskaper. En annan aspekt visar hur barnen blir delaktiga med hjälp av barnens och personalens gemensamma modersmål. Slutsatsen av denna studie visar bland annat att barn med ett annat modersmål än svenska ges olika förutsättningar till delaktighet beroende på hur väl utvecklade deras svenskkunskaper är. En annan slutsats är att barnen som har samma modersmål kan vara till stor hjälp för andras deltagande i förskoleverksamheten.

The purpose of the study is to investigate the strategies that pedagogues in pre-school use to promote language development for multilingual children using the digital notepad. My two questions I have assumed are: 1 - What attitude does the pedagogues have for the digital notepad as a tool in language development? 2 - How do the pedagogues use the digital notepad as language development tools for multilingual children? Are different apps used in comparison with children who have Swedish as a native language? To my help to gather material, I have used the methods of unstructured non-participation observation as well as qualitative semistructured interviews. I have made an observation and interviewed three educators at two different pre-schools in a city in central Sweden. In the result, differences arise in such a good attitude towards language development for multilingual children and how the learning board is used for this purpose. All the pedagogues are positive to the digital notepad as tools and take advantage of the opportunities for interaction and communication that it offers. The involvement and strategies of the digital notepad as language development tools for the multilingual children in preschool are influenced partly by previous experiences and competencies regarding the subject, but also by the different values ​​and norms in the pre-school.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska verktyg förskollärare använder under högläsningstunder, samt att bidra med ökad förståelse för högläsningens betydelse för barns språkutveckling med särskilt fokus på barn med svenska som andraspråk. I vår forskning har vi använt en kvalitativ metod där genomförandet görs i form av intervjuer via Skype och ljudinspelningar. Urvalet av respondenter består av fem förskollärare som arbetar på fem förskolor. Vi har valt respondenter som arbetar med barn i olika åldrar, för att se hur förskollärare arbetar med högläsningstunder och hur barns språkutveckling påverkas av dessa. Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att högläsningsstunden är viktig, och att högläsning förekom dagligen. Samtliga förskollärare vi intervjuade är övertygade om att högläsning i barngrupp stärker barn språkligt.

Abstrakt I vår studie har vi undersökt förskollärares användning av Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i relation till flerspråkiga barn. Syftet med studien är att undersöka om och hur förskollärare använder sig av TAKK i kommunikation och samspel med flerspråkiga barn och hur detta bidrar till inkludering och gemenskap. Utifrån syftet och våra teoretiska utgångspunkter har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer följt av korta observationer av miljön på de studerade förskolorna. Studiens datamaterial bearbetades och analyserades genom att genom att sortera, reducera och argumentera utifrån centrala begrepp i våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet av studien visar att TAKK är gynnsamt för flerspråkiga barn, såväl som för de yngre barnen. Resultatet visar vidare att TAKK leder till inkludering, gemenskap, demokrati samt utveckling och lärande hos barnen. Studien avslutas med en diskussion om studiens metodval och det resultat som framträder i datainsamlingen. En central slutsats i studien är att informanterna upplever TAKK som ett bra komplement som bidrar till inkludering och gemenskap för flerspråkiga barn. Verksamheten styrs av tid och resurser och det är därför viktigt att bedriva forskning och byte av erfarenheter för att sträva efter en utvecklande och likvärdig förskola. Nyckelord Flerspråkighet, Gemenskap, Inkludering, Kommunikation, Språk, TAKK- Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

Syftet med studien är att få en bild av hur förskollärare använder bildstöd som pedagogiskt redskap för flerspråkiga barn och vilken påverkan förskollärarnas användning av bildstöd kan ha för flerspråkiga barn i förskolan. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Läroplanen för förskolan lyfter att förskolan ska stimulera alla barns språkutveckling och ge stöd för de barn som behöver det. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört intervjuer och observationer på fem förskoleavdelningar. Resultatet av vår studie visar att förskollärare i de förskolor som ingår i vår studie aktivt arbetar med bildstöd för flerspråkiga barn. Den visar att förskollärarna upplever att bildstödet är ett bra hjälpmedel för inkludering och språkutveckling för flerspråkiga barn.