Det flexibla arbetet blir allt mer vanligt och får ökad legitimitet i dagens samhälle. Flexibilitet ses som en eftertraktad förmån som ger medarbetare frihet att strukturera sin arbetstid, distansarbeta och organisera innehållet i arbetet. Tidigare forskning om flexibelt arbete påvisar meningsskiljaktigheter som utgörs av vad flexibelt arbete innebär, vem flexibiliteten gynnar och hur det flexibla arbetet upplevs av medarbetare. Syftet med denna uppsats är att skildra medarbetares upplevelser av styrning i det flexibla arbetet genom att studera medarbetares förhållningssätt och känslouttryck i samband med graden av styrning i det flexibla arbetet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie innehållandes nio intervjuer med medarbetare från fyra olika fackliga branschtidningar inom personal och arbetsliv. Uppsatsens begreppsliga referensram utgörs av begreppen disciplinär övervakning, tacksamhet och känslostrategier. Resultatet påvisar att medarbetares upplevelser av flexibelt arbete grundar sig i en subjektiv tolkning av flexibilitetens innebörd. Genom att sträva efter belöning och undvika bestraffning i arbetet disciplineras medarbetare till att förhålla sig på ett sätt som gör att flexibiliteten inte nyttjas till fullo. Förhållningssätten karaktäriseras således av dold styrning. Vidare påvisar resultatet att medarbetare känner tacksamhet över sin flexibla arbetssituation. Känslan av tacksamhet medför att medarbetare accepterar ökad arbetsbelastning. Trots att somliga medarbetare upplever missnöje med den rådande graden av flexibilitet förhåller de sig på ett medgörligt sätt, vilket kan förklaras genom känslostrategier. Strävan efter belöning och rädslan för att bli bestraffad, som medför att medarbetare disciplinerar sina känslor, leder till att medarbetare strategiskt förminskar de upplevda känslorna av missnöje. Känslouttrycken karaktäriseras således av organisatoriskt åtagande och lojalitet.

Sammanfattning Denna uppsats utgörs av en kvalitativ studie vilken syftar till att undersöka hur maktutövning tar sig i uttryck samt hur den upplevs på arbetsplatser vilka till sin karaktär är flexibla. De respondenter vilka utgör grund för vårt empiriska material är såväl arbetstagare som personer med en ledande befattning och vilka arbetar inom IT-branschen. Eftersom studiens metodologiska tillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär har vi haft för avsikt att bidra med en djupgående och förklarande sociologi. Vår målsättning har således inte varit att generalisera till andra arbetsplatser vilka karaktäriseras av flexibilitet, utan att lyfta fram exempel på hur makt kan ta sig i uttryck och uppfattas hos valda individer. Studien vilar därmed på tio öppet tematiska intervjuer, vilka sedan analyserats utifrån de teoretiska begreppen: den disciplinära individen, panoptikon, normer och vetande, känsloarbete samt tacksamhet. Resultatet visade bland annat på att makt inom det flexibla arbetet upplevs som mycket subtil och outtalad, vilket i sin tur är en förutsättning för ökad produktivitet, såväl som för individernas välmående. Det handlar om att rikta fokus mot individens vilja och entusiasm att producera, snarare än att tvinga fram detta genom en uttalad och en strikt maktutövning. I stället för en tydlig maktrelation råder det en förtroenderelation mellan den flexibla arbetstagaren och arbetsgivaren eller kunderna. Detta i sin tur är det som skapar produktivitet hos den flexibelt arbetande individen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad förståelse för hur arbetstagare styrs i en organisation där de har stort eget ansvar och frihet. Häri vill vi synliggöra vad som, i brist på tydliga riktlinjer och direktiv från en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer. Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga på Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i Stockholmsområdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrån Governmentality som teori samt tidigare forskning. Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde på eget ansvar och frihet var de ändå styrda. De styrmedel som var mest framträdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mål, företagets tre värdeord, kunden samt möten och uppföljningar. En rad samlade faktorer vilka kan kopplas till det nya arbetslivet och nya styrningsformer kunde få respondenterna att känna att det ”blev för mycket”.

Flexible work is not a new phenomenon; it has existed for decades for certain office employees. With the Covid-19 pandemic, an increasing number of office workers were introduced to flexible work as a way of working. Governance and boundary management remain highly relevant for HR professionals who have a flexible work arrangement. Our study investigated how HR professionals perceive their governance and boundary management within flexible work. The study serves as a complement to previous research and provides a better understanding of the work situation of HR professionals in flexible work. The aim of the study was to examine how employees experience governance in flexible work and how boundary management is conducted. The study focuses on HR professionals working in the private sector and does not include organizations from the public sector. Data for the study were gathered through 10 semi-structured interviews with HR professionals in five different private companies. The data were analyzed using qualitative content analysis. The results were analyzed using the theories of remote control, informal control, and Work/Family Border Theory. The study's results show that informal governance based on trust and empathy primarily serves as the guiding force. More formal governance was evident in HR employees needing to relate to some form of documentation, written rules, and manuals. Some experienced documentation as too directive, with supervisors controlling in detail. The majority felt that documentation and rules did not have a governing nature. Furthermore, the study revealed that most HR employees in flexible work arrangements struggle with delineating boundaries between their personal and professional lives. Generally, it is a matter of individual choice and many actively strive to set clear boundaries.   Keywords: Boundary management, flexible work and governance

En trend hos svenska företag är att omorganisera sina arbetsplatser till aktivitetsbaserade arbetsmiljöer. Kontorstypen karaktäriseras av öppna kontorslandskap där medarbetarna inte har några fasta platser utan får välja plats utifrån det arbete som ska utföras. Tidigare studier visar på att kontorets utformning har effekter på bland annat medarbetarnas hälsa och arbetstillfredsställelse. Den här studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar medarbetares attityder till att arbeta i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. En enkätstudie genomfördes på ett företag som nyligen infört en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. En stegvis multipel regressionsanalys utfördes med attityd till aktivitetsbaserad arbetsmiljö som beroende variabel och prediktorerna: individuellt förändringsmotstånd, delaktighet i förändringsprocessen, extraversion samt rörlighet i arbetet. Resultatet visade att rörlighet i arbetet var den viktigaste prediktorn, följt av delaktighet i förändringsprocessen och individuellt förändringsmotstånd. Rörlighet förklarade 43 procent av variationen i medarbetarnas attityd till att arbeta i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö, gemensamt kunde de tre variablerna förklara 52 procent. Resultatet indikerar att företag som är intresserade av att medarbetarna ska ha en positiv attityd till en implementering av en aktivitetsbaserad arbetsmiljö främst bör fokusera på att öka möjligheten till rörlighet och flexibilitet i arbetet.

Stora delar av dagens arbetsmarknad utgörs av funktionellt flexibla arbeten, där arbetstagaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete i två aspekter; arbetstid- och rum, samt arbetsutförande. Studien syftar till att få ökad förståelse av hur individer upplever och förhåller sig till denna typ av flexibilitet. För att besvara de inneboende frågorna i studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie baserad på intervjuer med åtta fastighetsmäklare. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering- och kategorisering. Resultaten visar att samtliga informanter uppfattar möjligheten att utnyttja flexibilitetens fördelar som positivt. Hur de sedan upplever och förhåller sig till det skiljer sig ibland från denna uppfattning beroende på arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt individuella preferenser och livsbalans. Nyckelord: fastighetsmäklare, flexibelt arbete, kontroll, gränsdragning och livsform. / Much of today's labour market consists of functional flexible jobs, where the workers themselves reign, control and answer for their work in two aspects: work time- and place, and job execution. The study aims to gain greater understanding of how individuals perceive and relate to this type of flexibility. In order to answer the questions within the purpose of the study was a qualitative study made based on interviews with eight real estate agents. The empirical data were analyzed with the help of concentration- and categorization of sentences. The results show that all respondents consider the possibility of using benefits of flexibility as positive. However, how they perceive and relate to their work can sometimes differ depending on work conditions, personal characteristics and individual preferences and life balance. Keywords: real estate agent, flexible work, control, contiguousness and life form.

Sammanfattning Denna studie syftar till att bidra med ny information om hur kunskap delas och överförs mellan medarbetare som arbetar på distans i en flexibel arbetsmiljö.  Studien baseras på följande tre frågeställningar som vi har formulerat i hopp om att kunna besvara studiens syfte: På vilket sätt möjliggörs kunskapsöverföring mellan medarbetare som ofta arbetar på distans? Saknar distansarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar distanserat? Hur upplever medarbetare med flexibla arbetsförhållanden att deras yrkesmässiga utveckling ser ut? Saknar medarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar på distans?  Studien utgår från de teoretiska perspektiven Communities of Practice (Wenger, 1998), R.O.W.E (Thompson & Ressler, 2004) och ZPD - The zone of proximal development (Vygotskij, 1978). I presentationen av resultatet har den tidigare forskningen tillsammans med de teoretiska perspektiven ovan använts som utgångspunkt för analysen. Studien utgår från informanter som till stor del arbetar på distans inom den privata sektorn, specifikt HR-branschen. För att genomföra studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där totalt åtta informanter deltog. Intervjuerna bearbetades sedan och kodades in i tre teman: “kommunikation”, “resultatfokus” och “lära genom andra”. Resultatet visade att kunskap i första hand delas genom digitala kommunikationsmedel. Majoriteten av informanterna föredrog att kommunicera “ansikte mot ansikte”. Det framkom även att informanterna valde att komma in till kontoret för att bli en del av gemenskapen. Informanterna upplevde att de fick ta del av samtlig information och kunskap som ansågs nödvändig genom olika digitala medier och forum. Vid en mer djupgående analys framkom det att medarbetarna saknade en mer informell kunskap, det vill säga, lärandet som uppstår i vardaglig interaktion med medarbetare inom samma yrkesgrupp.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar chefer upplever med den ökade tillgängligheten det gränslösa arbetet kan innebära. Vidare syftar studien till att studera chefernas tekniker för att skapa kontroll och sammanhang i gränserna mellan arbete och fritid. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att chefers inställning till gränsdragning mellan arbete och fritid kan kopplas till deras inställning till arbete i sig. Olika typer av gränsdragning visade sig och kunde delas upp i existentiella, rituella och symboliska typer av gränsdragning. Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) visade sig bidra till det vi valt att kalla “tillgänglighetens dilemma”. Detta då det underlättar kommunikationen med arbetet och gör arbetet mer oberoende av tid och rum, men samtidigt bjuder in till onödig kontakt med arbetet på fritiden och på så sätt försvårar individens gränsdragning mellan arbete och fritid.

<p>Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer där de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades på kvalitativ väg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrån studiens resultat var att arbetets innehåll och villkor till stor del påverkar både utrymmet för och betydelsen av reflektion där det för denna studies respondenter företrädesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion på social och informell nivå.</p>

Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer där de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades på kvalitativ väg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrån studiens resultat var att arbetets innehåll och villkor till stor del påverkar både utrymmet för och betydelsen av reflektion där det för denna studies respondenter företrädesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion på social och informell nivå.