Mobil teknik har medverkat till ett flexibelt arbete i både tid och rum då många yrkesverksamma personer kan utföra arbete när och var som helst. Detta har öppnat upp för ett allt mer gränslöst arbete, vilket innebär att tid och plats som tidigare varit till för privatliv numera inkräktas av arbetslivet. Det flexibla arbetet har även format ett IT-baserat mobilt arbete, då yrkesgrupper med hjälp av IT-baserade verktyg kan arbeta oberoende av tid och plats. Ekonomer är en av de yrkesgrupper som har börjat använda mer digitala arbetsverktyg i sitt arbete och utgör därmed en intressant målgrupp att studera. Eftersom många ekonomer numera är beroende av digital teknik i arbetet kan det bli svårt att avstå från att använda det. Frågan är då hur den mobila teknikens funktioner kan användas för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Studien syftar först till att genom en litteraturstudie undersöka vilka mobila funktioner som finns för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Därefter har en enkätundersökning genomförts för att studera i vilken utsträckning dessa mobila funktioner används. Resultatet av undersökningen visade att användningen av mobila funktioner skiljer sig åt beroende på funktion, vilket gör att vi kan dra slutsatsen att respondenterna använder de mobila funktionerna för gränssättning i varierande grad. / Mobile technology has made a big contribution to the so called flexible work in both time and place, as many professionals can perform work at anytime and in whatever place. Because of this, boundaries between work and private life have become increasingly blurred, a so called boundless working life. These limitlessness and flexible working hours have opened up for IT-based mobile work, which refers to professional groups who can work with IT-based tools regardless of time and place. One occupational group that has become progressively dependent of its IT-based tools is economists, which makes it an interesting group to target for our study. When being dependent of digital worktools, one obvious consequence is that it becomes difficult to refrain from using it. The question then is, how mobile functions can be used to enable boundaries between work and life. Through a literature study, the study first aims to investigate which mobile functions are available to set boundaries between work and private life. The study then aims to investigate to which extend mobile functions are used to enable control of the boundaries. This will be supplemented by a questionnaire study directed toward economists. The result of the questionnaire study showed a different range of use of the mobile functions. Some were more popular than others, which leads to the conclusion that the respondents use mobile functions to varying degrees.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur linjechefer hanterar ett flexibelt arbete när detta blir gränslöst och hur de gör för att detta inte ska påverka balansen mellan arbete och privatliv för mycket. Det teoretiska ramverket för studien utgjordes av Krav, kontroll- och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990), Rollteorin (Mead, 1934; Yang, 2013), Överflödsteorin samt Gränsteorin (Jang & Zippay, 2010). Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och bekvämlighetsurvalet bestod av åtta linjechefer. Data analyserades genom en tematisk analys. Resultatet av denna analys visade att alla respondenterna arbetade även utanför ordinarie arbetstid och var därmed alltid tillgängliga för att arbeta. Behovet av detta tycktes grunda sig i ett kontrollbehov. De olika linjecheferna använde strategier som prioritering, socialt stöd och återhämtning för att hantera sin gränslösa arbetssituation och kunde därmed upprätthålla en någorlunda balans mellan arbete och privatliv.

Problemformulering: Flexibelt arbete har blivit allt vanligare i arbetslivet, vilket innebär att enskilda medarbetare har ökat inflytande över när, var och hur de utför sitt arbete. Flexibelt arbete har visats kunna påverka medarbetares psykosociala arbetsmiljö såväl positivt som negativt vilket gör att tillväxten av flexibelt arbete ställer högre krav på- och bidrar till nya utmaningar för chefer, inte minst vad gäller det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syfte: Syftet med studien var att studera chefers upplevelser av att leda det psykosociala arbetsmiljöarbetet i organisationer med flexibelt arbete. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där nio chefer inom kommunal verksamhet intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, med manifest tolkning. Resultat och slutsats: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt tretton underkategorier. Flexibelt arbete bidrar med en rad chefs- och ledarskapsutmaningar kopplade till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Trots detta var inställningen till flexibelt arbete i huvudsak positiv bland cheferna, vilket i stor utsträckning berodde på de övervägande positiva effekterna flexibelt arbete visat sig ha på medarbetare och deras välmående. Därför dras slutsatsen att de chefs- och ledarskapsutmaningar som identifierats i studien kompenseras av de positiva effekter flexibelt arbete har på medarbetare, vilket är gynnsamt för ett hållbart psykosocialt arbetsmiljöarbete. / Aim: The aim of the study was to study managers' experiences of leading the psychosocial work environment work in organizations with flexible work.  Method: To answer the purpose, a qualitative method with an inductive approach has been applied. Data was collected through semi-structured interviews where nine managers in municipal operations were interviewed. The interviews were transcribed and the material was analyzed with a qualitative content analysis, with manifest interpretation.   Results and conclusion: The analysis resulted in four main categories with a total of thirteen subcategories. The results showed that flexible work contributes to managerial and leadership challenges linked to psychosocial work environment work. Despite this, attitudes towards flexible working were generally positive among managers, largely due to the predominantly positive effects flexible working was shown to have on employees and their well-being. Therefore, it is concluded that the managerial and leadership challenges identified in the study are compensated by the positive effects flexible working has on employees and their well-being, which is favorable for sustainable psychosocial work environment work.

SAMMANFATTNING Datum: 2023-05-29 datum för slutseminarium Nivå: Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Matilda Lindqvist & Mathilde Stavehaug   Titel: Att bibehålla det sociala sammanhanget - en fallstudie om organisationskultur i en flexibel arbetsmiljö  Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: Organisationskultur, Socialisering, Flexibelt arbete, Gemenskap, Ledarskap Forskningsfrågor:  - Hur arbetar ledare inom banksektorn för att bibehålla sociala sammanhang i en flexibel arbetsmiljö?  - Hur arbetar ledare för att nya medarbetare ska bli en del av en organisationskultur i en flexibel arbetsmiljö? Syfte: Denna studie syftar till att ge en fördjupad förståelse för ledarskapets utmaningar gällande upprätthållandet av det sociala samspelet i en flexibel arbetsmiljö. Metod: Kvalitativ fallstudie, intervjuer, tematisk analys, narrativ framställning Slutsats: Denna studie visar hur tydlighet, kommunikation, gemensamma riktlinjer samt informella möten är centrala aspekter för att ge fördjupad förståelse för hur ledare behöver arbeta för att bibehålla det sociala sammanhanget i en flexibel arbetsmiljö. Studien bidrar till djupare förståelse för det sociala samspelets utmaningar i en flexibel arbetsmiljö ur ett ledarskapsperspektiv. Nya medarbetare behöver inkluderas i en fysisk kontext för att skapa förståelse och delaktighet för kulturen i organisationen. / ABSTRACT  Date: 2023-05-29 date for final seminar Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Matilda Lindqvist & Mathilde Stavehaug Title: Maintaining the social context - a case study about organizational culture in a flexible work environment Supervisor: Magnus Linderström Keywords: Organizational culture, Socialization, Flexible work, Community,Leadership Research questions:  - How do leaders in the banking sector work to maintain social connections in a flexible work environment? - How do leaders work to ensure that new employees become part of the organizational culture in a flexible work environment? Purpose: This study aims to provide an in-depth understanding of the leadership's challenges regarding the maintenance of social interaction in a flexible work environment. Method: Qualitative case study, interviews, thematic analysis, narrative representation. Conclusion: This study shows how distinctness, communication, common guidelines and informal meetings are central aspects to provide a deeper understanding of how leaders need to work to maintain the social context in a flexible work environment. The study contributes to a deeper understanding of the challenges of social interaction in a flexible work environment from a leadership perspective. New employees need to be included in a physical context to create understanding and participation in the culture of the organization.

I dagsläget präglas många yrken av att man kan arbeta flexibelt. Att man kan styra sitt arbete själv, att planera, att kontrollera sitt arbete och att kunna arbeta oberoende av tid och plats. Denna studie avser att ta reda på hur människor som arbetar på sådant sätt, balanserar sitt arbetsliv och fritid. Denna studie avser också att ta reda på hur individer upplever det gränslösa arbetet, vilket är ett intressant sociologiskt forskningsområde då dem nya arbetsförhållandena förändrar vår kännedom om hur sociala interaktioner och relationer ser ut samt hur människor förhåller sig till andra individer och till samhället. Studien grundar sig i Erving Goffmans dramaturgiska teori och tidigare forskning som visar exempelvis att gränslösa arbeten uppmanar till negativa upplevelser och att arbetslivet och det privata livet tenderar att gå in i varandra. Denna studie använder sig av intervjuer som metod för att fördjupa förståelsen kring individers förhållanden kring arbete och fritid samt deras upplevelser. Fyra personer (två kvinnor och två män, 45–55 år) med gränslösa yrken intervjuades. Resultat indikerar på att deltagarna tenderar att tänka och arbeta mycket under fritiden och att därmed tenderar fritid och arbete att gå in i varandra. Balansen mellan arbete och fritid är därmed otydlig och arbetet väger tyngre än fritid och enligt Goffman kan detta betraktas som att två framträdanden kolliderar med varandra. Intervjudeltagarna finner besvärligheter med det gränslösa arbetet, vilket föreslår att intervjupersonerna befinner sig i vad Goffman kallar för en rollkonflikt och denna rollkonflikt förklarar deltagarnas negativa upplevelser. Trots detta, upplever ändå deltagarna att fördelarna med deras arbete överväger de negativa aspekterna och de är i stort sett nöjda med sina arbetsupplägg. Resultatet går i linje med vad tidigare forskning har funnit. Resultatet visar att det finns skillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig. Studien avslutas med förslag på framtida forskning kring ämnet om gränslösa arbeten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid,  35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad.  För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön. / The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever flexibelt arbete samt hur de använder sig av gränsdragningsstrategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Studien har baserats på frågeställningar gällande hur chefer ser på det flexibla arbetet, hur krav/kontroll/stöd och balans påverkar chefers hälsa, hur förhållandet mellan arbete och privatliv ser ut samt vilka gränsdragningsstrategier som används. Studien visar på att cheferna har en positiv uppfattning om flexibelt arbete men att det finns svårigheter kring hur flexibiliteten ska hanteras. Vidare visar resultatet i studien att cheferna önskar en balans mellan arbete och privatliv, vilket de får genom en hårddragen gräns som vissa av cheferna dock saknar. Resultatet visar också på att cheferna är i behov av stöd från arbetsgivare, chef och omgivning och att de uppskattar ett stödjande och öppet klimat där de tillåts diskutera kring arbetssituation och hur de hanterar det flexibla arbetslivet. En kvalitativ metod valdes för studien som sedan genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex chefer som valdes på grund av deras flexibla arbetsliv. Svaren från intervjuerna analyserades sedan gentemot relevanta teorier och tidigare studier inom ämnet. / The purpose of this study is to investigate how managers experience flexible work and how they use work balance strategies to be able to handle the balance between work and private life. The study is based on questions regarding how managers experience flexible work, how high demand-low control and balance affects managers health, how the relationship between work and private life looks like and what work balance strategies that are being used. The study shows that the managers have positive experiences with flexible work but that there are difficulties with how the flexibility should be handled. Furthermore, the results of the study show that the managers would like to have a certain balance between work and private time which they get with set limits. However, some managers lack these limits. The results also show that the managers require support from their managers, employers and work environment and that they appreciate a supporting and open work environment where they are allowed to discuss their work situation and how they handle flexible work. A qualitative method was chosen for the study which was done as a semistructured interviews with six managers who were chosen because of their flexible work. The answers from the interviews were analysed and compared with relevant theories and earlier studies in the subject.

The aim of this study has been to examine the employees view on teleworking and the leadership associated with it, as well as how teleworking and its leadership is related to the employees work motivation. The following research questions have been used for this purpose: Which pros and cons does the employees experience in teleworking versus working in the office? Is the work motivation affected by where the work is performed? How does the employees perceive the managers views on teleworking? Is the employees work motivation affected by the leadership in the organisation? The research method used in this study was semi-structured interviews with a total nine employees in two different organisations. The employees interview for this study teleworks on average 3-4 times a month. The empirical material was analysed with Thematic analysis and interpreted through Herzberg ́s two-factor theory and Allvin ́s conceptual apparatus of the control techniques in flexible work conditions. The research result shows that the possibility for the employee to choose for themselves where to perform their work - based on, for example, work tasks and personal needs - leads to increased work motivation. Many employees appreciate being able to telework when working on tasks that demands high level of concentration. However, the employees think that it is important to be present at the office for certain occasions. Partly to be a part of the social community and partly to develop a good collaboration with colleagues, as well as to participate in important meetings. The result also showed that the leadership has great significance and can lead to increased work motivation. This through the trust and responsibility granted the employees by the manager when given the opportunity to telework. The employees telework under freedom with responsibility. This means that they themselves can decide how and where the work shall be performed, under the premise that they will deliver the result that is expected from them. The leadership therefore focuses on result rather than execution.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om worklife balance genom att undersöka hur individer hanterar gränsdragningsarbetet mellan arbetsliv och privatliv. Undersökningens empiriska material har samlats in genom sju kvalitativa intervjuer som sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori, där domäner, integrering, segregering, gränser, inflytande och gränsbevakare utgör undersökningens begreppsliga utgångspunkter. Vi valde att avgränsa studiens urval till individer med flexibel arbetsform som tillhör milleniumgenerationen. Resultatet visar att de respondenter som integrerar och segregerar arbetsliv och privatliv hanterar gränsdragningen på olika sätt. De individer som integrerade gjorde det främst genom att vara kontaktbara via tekniska hjälpmedel på fritiden, arbeta flexibelt på andra platser än den befintliga arbetsplatsen samt genom att ofrivilligt oroa sig över arbetet under sin fritid. En del respondenter tenderade att segregera domänerna genom att framförallt undvika tillgänglighet genom tekniska hjälpmedel, sträva efter att arbeta enbart på arbetsplatsen samt undvika att tänka på arbetet under fritiden. Vidare kunde vi se att de individer som hade inflytande över arbetet även hade självbestämmande över sina arbetsvillkor och högre krav från privatlivet. Vi fann även att respondenternas stöd från arbetsgivaren i form av förståelse och anpassningsbara villkor påverkade deras känsla av worklife balance. Graden av inflytande och stöd i arbetet påverkade således individens förutsättning att hantera gränserna utifrån vad som passade i deras livssituation, vilket i sin tur bidrog till balans mellan arbete och privatliv. Avslutningsvis för vi en diskussion kring vårt resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar, teoretiska utgångspunkt och tidigare forskning där vi även belyser de faktorer vi funnit har inverkan på gränsdragningen. / The aim of this study is to develop knowledge about worklife balance by examining how individuals handle the work-life-boundary work. The empirical material of the study has been collected through seven qualitative interviews, then analyzed on the basis of Clarks (2000) boundary theory, where domains, integration, segregation, borders, impact and border keeper constitute the conceptual starting points of the survey. We chose to delimit the study’s selection to millennials with flexible working conditions. The result shows that respondents who integrate and segregate working life and private life manage the boundaries in different ways. Some individuals integrate primarily by being available through free-time technical aids, work flexibly in places other than the existing workplace, and by involuntarily worrying about their work during their spare time. Furthermore, some respondents tended to segregate the domains mainly by avoiding availability through technical aids, striving to work only in the workplace, as well as avoiding thinking about work during their free time. Furthermore, we could see that individuals who had impact in their work also had self-determination of their working conditions and higher demands from their private life. We could also see that support from employers in terms of understanding and adaptable conditions influenced the respondents sense of worklife balance. The degree of impact and support at work thus contributed to the individual's prerequisite to managing the boundaries based on what suited their life situation, which in turn affected the sense of worklife balance. Finally, we discuss our results based on the aim and the issues of the study, the theoretical perspective and previous research, where we also highlight the factors we have found to influence the boundaries.