In September 2018, it is yet again a parliamentary election in Sweden. A question often, if not always included in the agenda, is the question of the right to full-time employment. In 2016 several of Sweden's municipalities and county councils entered into their collective agreement that full time employment will now be the norm for a new employment (HÖK, 2016). In order to solve this issue, the municipalities can decide how schedules and times are to be laid down by their autonomy. In Örebro Municipality, where we conducted our study, they have chosen to work with "floating working hours". In this independent work, we want to explore nurse’s experiences with being employed with contracts for floating working hours. The purpose of this study is just that, to investigate how nurses experience the concept and the principles of working with floating working hours. Issues that are central to our work are what affect the experiences of this particular working module, how nurses perceive the requirements for flexibility, and if the employees ever reflect on what floating working hours mean. Previous research has proven to be a shortage in our case, but those studies that we did find show that work where employees lack the basic control can cause insecurities and stress. Our study is based on qualitative interviews with six nurses in the municipality of Örebro and shows that work with floating working hours creates a high level of stress on a personal level and that it is a factor in a long chain of reactions that goes beyond the business itself. The study also shows that in order to be able to enjoy floating working hours, one must possess a certain kinds of personality traits. / I september 2018 är det återigen riksdagsval i Sverige. En fråga som ofta, om inte alltid, finns med på agendan är frågan om rätten till en heltidsanställning. 2016 skrev flera av Sveriges kommuner och landsting in i sitt kollektivavtal att heltidstjänst ska bli den nya normen vid en nyanställning (HÖK, 2016). För att lösa denna fråga får kommunerna genom sitt självstyre bestämma hur scheman och tider ska läggas upp. I Örebro Kommun, där vi utfört vår studie har kommunen valt att använda sig av arbetsmodellen Flytande arbetstid. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka undersköterskor upplevelser i förhållande till att vara anställd med avtal om Flytande arbetstid. Frågor som är centrala i vårt arbete är vad som påverkar undersköterskornas upplevelser, hur de upplever kraven på flexibilitet samt om de någonsin reflekterar över vad Flytande arbetstid innebär. Tidigare forskning har visat sig vara en bristvara i vårt fall men det vi har hittat visar på att arbeten där medarbetarna saknar den grundläggande kontrollen kan medföra osäkerhet och stress. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex undersköterskor i Örebro kommun och den visar att arbete med Flytande arbetstid skapar en stor stress på individnivå samt att det är en faktor i en lång reaktionskedja som sträcker sig bortom verksamheten i sig. Studien visar också att för att kunna trivas med Flytande arbetstid måste man besitta en viss typ av personlighetsdrag.

Under vårterminen 2020 förändrades arbetsvillkoren för universitets- och högskoleanställda när regeringen införde ett krav på utökat distansarbete i samband med coronaviruset. Arbetet inom akademin beskrivs redan innan kravet som gränslöst och förknippat med hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie är att undersöka hur kravet på utökat distansarbete i samband med coronaviruset har påverkat universitets- och högskoleanställdas uppfattningar om work-life balance samt krav, kontroll och socialt stöd i arbetet, och även om det finns skillnader gällande dessa avseenden mellan olika yrkeskategorier. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och empirin har samlats in genom webbenkäter. Resultatet analyserades utifrån kravkontroll och socialt stöd-modellen samt utifrån teori kring rollkonflikter. Resultatet tyder på att kravet på utökat distansarbete främst har uppfattats negativt och resulterat i högre krav på den anställde, försämrad work-life balance, övertidsarbete, och mer arbete på kvällar och helger. Störst negativ förändring har den yrkeskategori som bedriver undervisning och forskning upplevt. Vad som framkom i resultatet är också att variabler som avsett att mäta kontroll i arbetet; krav på påhittighet och krav på skicklighet, istället verkade uppfattas som krav. Det finns anledning att anta att de nya arbetsformerna skapat ökade krav i sig, oberoende av om arbetet skulle skett på distans eller inte, vilket kan påverka work-life balance och hur anställda förlägger sin arbetstid. Samtidigt finns det även anledning att tro att det utökade distansarbetet i samband med de nya arbetsformernas införande också kan ha skapat ökade krav i arbetet, minskat socialt stöd och en försämrad work-life balance. Studiens resultat tyder på att kravet på utökat distansarbete har påverkat universitets- och högskoleanställdas uppfattningar om work-life balance, samt krav, kontroll och socialt stöd i arbetet.

Relationen mellan arbete och fritid har en lång historia av att vara två separata sfärer. I det moderna samhället har detta förändrats och gränsdragningen dem emellan har blivit mer diffus. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den kreativa industrin upplever balansen mellan arbete och fritid. Frågeställningen om hur mening i fritid skapas i relation till yrkesrollen har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av personer med digitala kreativa yrken, vilka är en del av den kreativa industrin. Studien utgår från Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och tesen om systemets kolonisering av livsvärlden. Studiens resultat går i linje med den teoretiska utgångspunkten och visar att arbete har blivit en integrerad del av fritiden då den sistnämnda kretsar kring aktiviteter som gynnar yrkesrollen. Det framkommer även att yrkesrollens betydelse är en viktig del av social interaktion där förutfattade meningar om yrken präglar sociala relationer. Resultatet visar att även om studiedeltagarna upplever en distinktion mellan arbete och fritid så är gränsdragningen inte lika tydlig i praktiken. Detta förstås som en konsekvens av arbetets betydelse för individen och att arbetet är en stor del av självförverkligande. Studien identifierar ett beroendeförhållande mellan arbete och fritid, där fritiden används för att gynna arbetet samtidigt som arbetet används för att skapa mening i fritiden. Slutligen bidrar studien till en djupare förståelse av konsekvenser den diffusa gränsdragningen mellan arbete och fritid resulterar i samt vad detta kan innebära på längre sikt.

Flexibla arbetsarrangemang är en allt mer vanlig arbetsform idag och sägs generera en god balans mellan privatliv och arbetsliv. Individen får relativt fritt bestämma över tid och rum för utförandet av arbetet vilket även sägs ge högre arbetstillfredsställelse till följd av friheten och förtroendet. I den här studien undersöks flexibelt arbete och i synnerhet upplevelsen av balans mellan privatliv och arbetsliv vilket är en del av studiens syfte. Vidare studeras relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd samt på vilket sätt Coronapandemin påverkat respondenternas arbetssituation. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet baserades på sex individer där hälften var kvinnor och hälften män från ett företag inom logistik- och distributionsbranschen. Samtliga innehar ett flexibelt arbete i någon mån. Under kodningen framkom tre huvudteman som dessutom bygger på samma teman som intervjuguiden, tillgänglighet/gränslöshet, krav, kontroll och socialt stöd samt familjesituationen. Dessa tre huvudteman följer genom hela uppsatsen och underbyggs med vissa underteman för att underlätta läsningen. Resultaten visar att respondenterna har höga krav och hög kontroll, de har även ett gott socialt stöd från kollegor och chefer. Respondenterna uppger sig ha en god möjlighet till balans mellan privatliv och arbetsliv just på grund av friheten i arbetet. Vidare har Coronapandemin påverkat respondenterna på det sätt att de numera arbetar hemifrån och är mer isolerade än innan vilket samtliga uppger är en förändring av ett negativt slag. Det blir framförallt svårare med gränsdragningen för vad som är arbete och vad som är fritid när de inte längre lämnar hemmet. Samtliga är även nöjda med sin arbetssituation och ser den som hållbar men det framkommer motsägelser vad gäller detta då arbete kan ske vid udda tider som under semester, kvällar eller sjukdom. Detta uppges dock vara självvalt trots att det inte är de som styr över när mejl eller samtal inkommer. Slutligen visar resultatet på att respondenterna till stor del individualiseras ansvaret för hur mycket och när de arbetar. Arbetsgivarens ansvar lyser i denna fråga med sin frånvaro i respondenternas utsagor.

Syfte: Studien har ett tvådelat syfte. Den första delen av syftet är att undersöka hur flexibelt arbete påverkar jobbtillfredsställelse, inkludering och mångfald. Den andra delen av syftet är att undersöka hur inkludering och mångfald påverkar jobbtillfredsställelse. Följande forskningsfrågor besvaras: -Hur påverkar flexibelt arbete jobbtillfredsställelse?-Hur påverkar flexibelt arbete inkludering och mångfald?-Hur påverkar inkludering och mångfald jobbtillfredsställelse?  Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med ett deduktivt tillvägagångssätt, där en enkätundersökning via olika kanaler legat till grund för insamlingen av data. Populationen av studien är anställda som jobbar på företag med flexibla arbetsarrangemang i Sverige, med 132 respondenter. Undersökningen av data har skett genom statistikprogrammet ‘’JASP’’, där en bivariat korrelationsanalys utförts.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien har visat att flexibelt arbete inte har någon korrelation till jobbtillfredställelse. Vidare visar resultatet även att flexibelt arbete inte heller har någon korrelation till inkludering och mångfald. Dessa fynd ligger inte i linje med vad tidigare forskning kommit fram till. Slutligen har studien påvisat att inkludering och mångfald har en stark korrelation till jobbtillfredsställelse vilket tidigare forskning även påvisat. Slutsatsen som dragits är att studiens utformning, och de respondenter som deltagit, skiljer sig i flera aspekter från tidigare studier.  Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag är en ökad förståelse för effekterna som flexibelt arbete har, samt hur inkludering och mångfald kan påverka jobbtillfredsställelsen. Det praktiska bidraget denna studie genererar är ett verktyg i form av en enkätundersökning, som beslutsfattare i olika instanser kan använda sig av för att se hur de anställda upplever mångfald och inkludering på sin arbetsplats.  Förslag till fortsatt forskning: En förståelse kring hur de olika dimensioner kring flexibelt arbete påverkar jobbtillfredställelse är fortsatt outforskat och vi ser att denna riktning kan bidra till en ökad förståelse för ämnet. Vidare ser även att framtida forskning kan beröra mer detaljerat kring hur de olika dimensionerna av flexibelt arbete påverkar inkluderingen inom organisationer. Vi föreslår även en framtida inriktning på ledarskapets betydelse vid flexibelt arbete. / Purpose: The study has a twofold purpose. The first part of the aim is to investigate how flexible working affects job satisfaction, inclusion and diversity. The second part of the aim is to investigate how inclusion and diversity affect job satisfaction. The following research questions are answered: -How does flexible work affect job satisfaction?-How does flexible work affect inclusion and diversity?-How does inclusion and diversity affect job satisfaction?  Method: This study is based on a quantitative method with a deductive approach, where a survey through various channels was the basis for the collection of data. The population of the study is employees who work at companies with flexible work arrangements in Sweden, with 132 respondents. The examination of the data has taken place through the statistics program "JASP", where a bivariate correlation analysis was performed.  Results and conclusion: The results of the study have shown that flexible working has no correlation to job satisfaction. Furthermore, the result also shows that flexible working has no correlation to inclusion and diversity either. These findings are not in line with what previous research has concluded. Finally, the study has shown that inclusion and diversity have a strong correlation to job satisfaction, which previous research has also shown. The conclusion drawn is that the design of our study, and the respondents who participated, differ in several aspects from previous studies.  Contribution of the thesis: The study's contribution is an increased understanding of the effects that flexible working has, as well as how inclusion and diversity can affect job satisfaction. The practical contribution this study generates is a tool in the form of a survey, which decision-makers in various instances can use to see how the employees experience diversity and inclusion in their workplace.  Suggestions for further research: An understanding of how the different dimensions of flexible work affect job satisfaction is still unexplored, and we believe that this direction can contribute to an increased understanding of the subject. Furthermore, we also see that future research can touch in more detail on how the different dimensions of flexible work affect inclusion within organizations. We also propose a future focus on the importance of leadership in flexible work.

Remote work has significantly grown in recent decades, facilitated by technological advancements that allow work outside the employer's premises. This shift has blurred the boundaries between work and personal life, giving rise to questions regarding Work-Life balance in remote work.  Previous research has primarily been quantitative, providing limited insight into employees' experiences. Hence, this qualitative study aims to investigate the experiences of work-life balance in remote work among office-based employees in a municipality in central Sweden.  Data was collected through semi-structured interviews with eight participants and analyzed using qualitative content analysis. Three main categories emerged: "Better compatibility with personal time," "Challenges establishing boundaries but potentially improved work performance," and "Transformed relationships." The main theme was "Remote work can enhance personal time, family life, and individual work performance, but requires strong boundary-setting skills and hinders informal learning."  The findings reveal that remote work is compatible with personal time and generates a productive work environment for those who can work from home uninterrupted. Not meeting colleagues daily minimizes distractions, but also affects informal learning negatively. Participants described remote work as advantageous for family life. However, the risk of overwork is perceived to be higher, underscoring the importance of developing strategies to establish Work-Life balance. / Distansarbete är en arbetsform som ökat drastiskt under de senaste decennierna, bland annat i takt med att tekniken utvecklats och gjort det möjligt att utföra många arbeten utanför arbetsgivarens lokaler. Detta har medfört att gränsen mellan arbete och fritid har förändrats, vilket väcker en fråga om Work-Life balance vid distansarbete. Tidigare forskning har främst haft en kvantitativ ansats, men det finns desto mindre kvalitativ forskning där ingående information om medarbetares upplevelser framgår.  Denna studies syfte är att undersöka upplevelser av Work-Life balance vid distansarbete bland kontorsanställda medarbetare på en kommun i Mellansverige.  Datainsamlingen har genomförts genom digitala semi-strukturerade intervjuer med åtta respondenter och data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, vilket har mynnat ut i kategorierna: ”Mer kompatibelt med fritiden”, ”Utmaningar med gränssättning men möjlighet till ökade förutsättningar för arbetsprestation” och ”Förändrar relationer”. Temat blev ”Distansarbete kan vara mer gynnsamt för fritiden, familjen och individuell arbetsprestation men ställer högre krav på individuell gränssättningsförmåga och hämmar det informella lärandet”.  Resultatet visar att distansarbete är mer kompatibelt med fritiden samt gynnande för arbetsro och effektivitet för de som har förutsättningar att arbeta hemifrån ostört. Det upplevs också finnas både för- och nackdelar med att få distans till kollegorna – man blir mindre distraherad, men går miste om informellt lärande. Distansarbete beskrivs som underlättande för familjelivet. Risken för överarbete upplevs öka vid distansarbete, så utvecklingen av strategier för gränssättning mellan arbete och fritid beskrivs som central för Work-Life balance.

Problemformulering: Arbetsrelaterad stress är något som under lång tid har ökat i Sverige och flertalet studier påvisar att flexibelt arbete kan minska arbetsrelaterad stress. Flexibla arbetsformer har under många år ökat och med covid-19 pandemin påskyndades denna process. Förändringen har skett under kort tid vilket har medfört utmaningar och förändrade förutsättningar i arbetslivet. Tidigare studier har indikerat på att flexibelt arbete är hälsofrämjande för bland annat sömn, autonomi och återhämtning men också att beläggen för vilka långsiktiga effekter på hälsan övergången har är begränsade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kontorspersonal som arbetar flexibelt upplever att de hanterar arbetsrelaterad stress. Metod: Studien är en semistrukturerad intervjustudie. Intervjuerna genomfördes individuellt med tio deltagare från ett mindre företag inom teknikbranschen. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Analysen mynnade ut i ett övergripande tema och fyra huvudkategorier. Det övergripande temat var: kommunikation kring upplägget av flexibelt arbete samt kommunikation och samarbete mellan medarbetarna under det flexibla arbetsupplägget är vitalt för den upplevda hanteringen av stress. De fyra huvudkategorierna som framkom var: arbetsstruktur, kommunikation, arbetsprestation samt samarbete och stöd. Dessa huvudkategorier beskriver faktorer som informanterna upplevde berörs av flexibelt arbete som sedan kan inverka på upplevd stresshantering. Slutsats: Resultatet av studien visar att flexibelt arbete kan vara en hälsofrämjande faktor men att det inte är en självklarhet. Organisationer spelar en vital roll i hur de anställda upplever att de hanterar arbetsrelaterad stress genom riktlinjer och kommunikation om hur det flexibla arbetet ska fungera. Hur väl kommunikationsvägarna fungerar mellan medarbetarna spelar också en vital roll för hur de anställda upplever att de hanterar arbetsrelaterad stress. / Background: Work-related stress has increased in Sweden for a long time and most studies show that flexible working can reduce work-related stress. Flexible working arrangements have been on the rise for many years and with the COVID-19 pandemic, this process accelerated. This shift has taken place in a short period of time, which has brought challenges and changed conditions in the working life.  Aim: The aim of this study is to describe how office staff that works flexible experience that they handle work-related stress. Method: The study is a semi-structured interview study, and the data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in an overall theme and four main categories. The main categories describe factors of flexible working that the informants consider affect perceived stress management.  Conclusion: The results of the study show that flexible working can be a health-promoting factor but that is not self-evident. Organizations play a vital role in how employees feel they are dealing with work-related stress at work through guidelines and communication on how flexible work should be used. How well the communication channels work between employees also plays a vital role in how employees feel they handle work-related stress.

Flexible work and remote work are new ways of working whose usage has increased during and after the Covid-19 pandemic. This Challenges the traditional ways of working on-site, by offering a new social reality in workplaces and organizations. HR-personnel have a significant responsibility to ensure the well-being of employees and the organization, with HR-managers having the ultimate responsibility. The purpose of this study is to understand how HR-managers view flexible work and remote work and how they think it will evolve. The study is based on a qualitative method with an abductive data analysis. The results of the study is based on semi-structured interviews with HR-managers in companies primarily engaged in administrative operations. The theoretical framework of the study is based on Anthony Giddens’ theory of modernity, incorporating concepts like the separation of time and space, disembedding, expert systems and ontological security. The study’s results suggest that HR-managers see the use of flexible work and remote work as advantageous for organizations. The study’s result further suggests that HR-managers believe flexible work and remote work are here to stay, but require further development to function optimally. The study also reveals a possibility for organizations to become even more boundary-crossing with the potential to recruit and collaborate across time and space. / Flexibelt arbete och distansarbete är nya arbetssätt vars användning har ökat under och efter Covid-19 pandemin. Detta utmanar de traditionella arbetssätten som sker på plats, genom att erbjuda en ny social verklighet på arbetsplatser och organisationer. HR-personal har här ett stort ansvar i att se till arbetstagares och organisationens bästa, där HR-chefer har det yttersta ansvaret. Syftet med denna studie är att förstå hur HR-chefer ser på flexibelt arbete och distansarbete och hur de tror det kommer att utvecklas. Studien utgår från en kvalitativ metod, med en abduktiv dataanalys. Resultatet av studien baseras på semistrukturerade intervjuer med HR-chefer inom företag vars verksamhet är främst administrativ. Studiens teoretiska ramverk baseras på Anthony Giddens modernitetsteori, med begreppen åtskiljandet av tid och rum, urbäddning, expertsystem och ontologisk trygghet. Studiens resultat tyder på att HR-chefer ser användningen av flexibelt arbete och distansarbete som fördelaktigt för organisationer. Studiens resultat tyder vidare på att HR-chefer anser att flexibelt arbete och distansarbete är här för att stanna, men att det krävs ytterligare utveckling för att fungera optimalt. Studien visar även att det finns en möjlighet för organisationer att bli ännu mer gränsöverskridande med möjlighet att rekrytera och samarbeta över tid och rum.

Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

Titel: “Jag hinner aldrig igenom min ‘to do’-lista” Undertitel: En dagboksstudie om hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid Författare: Cecilia Bergqvist och Larglinda Sopaj Handledare: Jean-Charles Languilaire Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, vårterminen 2019 (15 hp) Nyckelord: flextid, flexibelt arbete, övertid, work-life conflict, gränslöst arbete, time, time management Forskningsfråga: Hur använder heltidsanställda med flexibelt arbete sin tid? Syfte: Att beskriva hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid. Metod: Studien bygger på ett praktiskt problem med begränsad tidigare forskning om ämnet. Därför tillämpades ett induktivt tillvägagångssätt för att svara på studiens syfte. Forskarnas vetenskapliga förhållningssätt är hermeneutiskt. Empiriska data samlades in genom kvalitativa och kvantitativa frågor och analyserades därefter på ett kvalitativt sätt som en tematisk analys. Empirisk insamling: Empiriska data samlades in genom en dagbok på 5-arbetsdagar, rapporterad av 15 deltagare. För att delta i dagbokstudien krävdes att individen uppfyllde två kriterier, att: 1) vara heltidsanställda och 2) ha flexibla arbetstider. Dagboken innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor. Resultat och slutsats: Eftersom resultatet visar på att 73,3% av deltagarna arbetade övertid, är det då rimligt att dra slutsatsen att flexibelt arbete kan leda till att individer arbetar övertid. På grund av att deltagarna arbetade övertid påverkades deltagarnas fritid ofta negativt. Många av deltagarna hade konflikter mellan arbetsrollen och privatrollen, vilket resulterade i att dessa roller var inkompatibla. Konflikterna visades ofta genom att deltagarna avbokade eller bortprioriterade fysiska aktiviteter på grund av övertid. Resultatet visade på att anställda hade god time management och använde sin tid effektivt, men obalans mellan inflöde och utflöde av arbetsuppgifter resulterade i att anställda ofta kände att de inte hann klart med sina arbetsuppgifter. Resultaten visade även ett svagt positivt samband mellan nöjdhet över dagens arbetsinsats och påverkat välmående. Deltagarna som hade barn som bodde hemma brukade ofta ha ett mer strukturerade arbetsrutiner, medan individer som inte var föräldrar eller barnen hade flyttat hemifrån, brukade ofta ha mindre strukturerade arbetsrutiner. / Title: “I never have enough time to finish my to-do list” Subtitle: A diary study showing how full-time employees with flexible working hours use their time. Authors: Cecilia Bergqvist and Larglinda Sopaj Advisor: Jean-Charles Languilaire Level: Bachelor thesis in Business Administration, Spring 2019 (15 credits) Keywords: flextime, flexible work, overtime, work-life conflict, boundaryless work, time, time management Question: How do full-time employees with flexible working hours use their time? Purpose: Describe how full-time employees with flexible working hours use their time. Method: The study is based on a practical problem with limited previous studies on the matter. Therefore, an inductive approach was implemented to answer the purpose of the study and the researchers’ scientific approach to data is hermeneutic. Empirical data was collected through qualitative and quantitative questions, and thereafter analyzed in a qualitative manner as a thematic analysis. Empirical framework: Empirical data was collected by a 5-workday diary reported by 15 participants. To participate in the diary study, an individual had to meet two criteria: (1) they must be full-time employee and (2) must have flexible working hours. The diary included both qualitative and quantitative-based questions. Results and conclusion: Since the results show that 73.3% of participants were working overtime, it is reasonable to conclude that flexible working hours can lead to individuals working overtime. Furthermore, due to the overtime, participants’ spare time was often affected negatively. Indeed, many participants had work-life conflicts, where the work-life and the private life were incompatible. This phenomenon is evident through reported cancelled or rebooked physical training due to extended working hours. Additionally, participants who had minor children usually had a more coherent and predictable working schedule. On the other hand, individuals who were not parents of minor children had less coherent and less predictable working schedule. The results from the study also showed that the participants had good time management and used their time effectively, but the consistent imbalance between ingoing work tasks and outgoing work tasks resulted in participants often felt like they never finished their task assignments. The results also showed a slight positive correlation between satisfaction over the work effort of the day and the impact on well-being