• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 67
  • Tagged with
  • 67
  • 67
  • 40
  • 29
  • 18
  • 18
  • 17
  • 15
  • 13
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

"Total frihet under ansvar" : Arbetstagarnas upplevelser av gränslöst arbete efter Covid-19 / "Total freedom with responsibility"

Cosmo, Casper, Belsing, Emilia January 2022 (has links)
Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.
62

Arbete utan gränser : En kvalitativ studie om kvinnors balans och upplevelser av det gränslösa arbetet

Reinfors, Mathilda January 2024 (has links)
Den teknologiska utvecklingen och coronapandemin har varit bidragande faktorer till att dagens arbeten blivit allt mer flexibla och oberoende av den traditionella arbetsplatsen och dess struktur. Den aktuella studien syftar till att undersöka och förstå hur kvinnor som innehar ett gränslöst arbete upplever och balanserar detta med andra komponenter i livet. Att studera ämnet är relevant inom det sociologiska forskningsfältet för att få ökad vetskap kring detta relativt nyuppkomna fenomen. Det inkluderar centrala aspekter gällande mänskliga relationer och samspel på både mikro och makronivå. Att arbetets gränser suddats ut och blivit allt mer obestämd har olika effekter och studeras i denna studie utifrån Work-life-balance-teorin, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, teorin om det socialt konstruerade könet samt tidigare forskningsbidrag. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där fyra stycken kvinnor intervjuades mellan åldrarna 43-57 år och där samtliga i dagsläget innehar ett gränslöst arbete. Baserat på det empiriska materialet framkommer i resultatet bland annat att deltagarnas arbetssituation innebär att arbetet och övriga antaganden i livet ingriper på varandra. I detta tar Goffmans teori kring rollkonflikter en central plats eftersom rollen som arbetstagare och rollen i hushållet/som mamma kolliderar när det utförs i samma sfär. Kvinnornas upplevelser och situationen i sin helhet går likaså att koppla till könsspecifika förväntningar och agerande som går i linje med teorin om det socialt konstruerade könet. Utöver detta framhävs även klart positiva aspekter kopplat till deras flexibla arbetsförhållanden. Det möjliggör inte minst för en fungerande balans och frihet mellan arbetet och andra antaganden som berör hushåll och barn. Dessa resonemang går i linje med work-life-balance-teorin vars målsättning är att upprätthålla välbefinnande mellan arbetslivet och andra viktiga komponenter i enskilda arbetstagares liv.
63

Chefsrollens anpassning till det hybrida arbetslivet : En kvalitativ studie grundad på chefers erfarenheter i en postpandemisk kontext / The Adaptation of the Managerial Role in a Hybrid Work Setting : A Qualitative Study Grounded on Managers' Experiences in a Post-Pandemic Context

Johansson Engström, Emelie January 2024 (has links)
Forskningsfråga: Hur hanterar chefer utmaningarna de möter i hybridbaserade arbetskontexter, och hur påverkas chefers arbetsuppgifter? Syfte: Syftet är att utifrån chefers erfarenheter, utforska hur chefsarbete och chefsrollen påverkas av hybrida arbetskontexter i en postpandemisk tidskontext. Genom att tillämpa en kvalitativ metodologi inspirerad av grundad teori, avser studien att belysa de utmaningar som chefer ställs inför i en hybrid arbetskontext i Sverige. Ambitionen är att studiens resultat ska vara relevanta och tillämpbara i både praktiska och akademiska sammanhang. Metod: Kvalitativ metod, grundad teori, intervjuundersökning & tematisk analys. Slutsatser: Hybridarbete förändrar chefers arbetsuppgifter och gör chefsrollen mer komplex. Chefsarbetet förändras främst av att chefen i en hybridarbetskontext behöver kompromissa mellan komplexa och ibland motstridiga intressen för att finna en sund balans mellan kontorsarbete och distansarbete. Genom att hantera utmaningar i en hybrid arbetskontext förändras chefens arbete avseende ytterligare tre aspekter, nämligen; arbetsuppgifter relaterade till styrning och vägledning, sociala och kommunikativa uppgifter samt arbetsmiljöoriterade arbetsuppgifter. Genom användning av grundad teori har det varit möjligt att identifiera chefsuppgifter som är unika för hybridarbetssammanghang. / Research question: How do managers handle the challenges they face in hybrid work contexts, and how is managerial work affected in hybrid work settings? Purpose: The purpose of this study is to investigate managers experience of distance- and hybrid work settings and understand how it affects managers and their work in a post-pandemic context. The ambition is to highlight challenges that arise in these work contexts from a managerial perspective, as well as contributing with practical insights to optimize the construct of hybrid work settings. Method: Qualitative method, grounded theory, interview survey, thematic analysis. Conclusions: Hybrid work changes managers’ work and makes the role more complex. Managerial work changes primarily as a result of the manager in a hybrid work context needs to compromise between complex and conflicting interests in order to find balance between office work and remote work. By dealing with challenges in a hybrid work setting, the managers work changes in three additional aspects, tasks related to management and supervision, social and communicative tasks and tasks related to work environment.
64

Bättre idag, sämre förr : En kvalitativ studie om avtalsformen förtroendearbetstid och desspåverkan på individen

Vesterlund, Karolina, Cromsjö, My January 2018 (has links)
denna studie undersöks vilka upplevda effekter avtalsformen förtroendearbetstid har på den enskilda individens välmående och dess balans mellan privat- och arbetsliv. Studien granskar även om personalansvar har betydelse för individens upplevelse av avtalsformen. En kvalitativ ansats har tillämpats för att ha möjlighet att skapa en djupare förståelse gällande individers upplevelse kring avtalsformen. I studien intervjuades sex stycken individer med avtalsformen förtroendearbetstid, varav tre av dessa innehar personalansvar. Resultatet visar att samtliga respondenter idag ställer sig positiva till förtroendearbetstid då avtalsformen skapar flexibilitet och således gynnar deras balans mellan privat- och arbetsliv. Däremot visar studien att gränsdragning mellan dessa sfärer inte alltid varit enkel vilket under tidigare perioder resulterat i stress och minskad återhämtning. Resultatet påvisar ingen större skillnad mellan de två urvalsgrupperna förutom att individerna som innehar personalansvar har större möjlighet att styra sin arbetstid. Teorier som används för att analysera materialet är bland annat krav, kontroll- och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) samt Work life balance (Greenhaus, Collins & Shaw, 2003). Socialt stöd och vilka förväntningar organisation och kollegor har på individen är något som framkommit som betydande för individens upplevelse av förtroendearbetstid. Även individens personlighet samt erfarenhet av förtroendearbetstid har visat sig ha stor betydelse för hur personen hanterar och påverkas av avtalsformen. / This study investigates the effects of the Swedish contract form “förtroendearbetstid” on the individual's well-being and balance between private and working life. The study also examines if managers experience the contract form different from other employees. A qualitative approach has been applied to provide a deeper understanding of the individual's experience of the contract form. Six individuals were interviewed with the contract form “förtroendearbetstid” in this study, three of them were managers. The result shows that all respondents today are positive about the contract form and think it creates flexibility and benefits their balance between private and working life. On the other hand, the study shows that boundaries between the private and working life has not always been simple, which in earlier periods resulted in stress and reduced recovery. The result shows no bigger difference between the two selection groups, except that the managers has major opportunity to control their working hours. An analysis was made based on different theories, for instance the job demands, control and support model (Karasek & Theorell, 1990) and work Life Balance theory (Greenhaus, Collins & Shaw, 2003). Something that has emerged as important to the individual with the contract form is social support and also which expectations the organization and colleagues have on the individual. The person's characteristics, personality and experience of the contract form has prove to be of great relevance to how the person manages and is affected by the contract form.
65

Det nya arbetslivet : En kvalitativ fallstudie om konsekvenserna av det flexibla arbetslivet ur ett medarbetarperspektiv / The new working life : a qualitative case study of theconsequences of the flexible working life from an employee perspective

Svensson, Viktoria, Larsson, Marcela January 2022 (has links)
Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.
66

Hur påverkas den psykosociala arbetsmiljön av en hybrid arbetsplats? / How is the psychosocial work environment affected by a hybrid workplace?

Andersson, Samuel, Clausson, Albin January 2022 (has links)
Bakgrund: Hybrida arbetsplatser är ett relativt nytt fenomen som ökar frekvent i samhället. Detta beror delvis på att organisationer strävar efter en ökad effektivitet samtidigt som de vill erbjuda sina anställda en flexibilitet. Forskning visar att enbart arbeta på distans kan ha ennegativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, därav är det relevant att undersöka hur det förhåller sig kring hybrida arbetsplatser. Syfte: Studien ämnar belysa hur en hybrid arbetsplats påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan därmed bli väsentligt för de organisationer som erbjuder sina arbetstagare möjligheten att arbeta hybrid, framförallt inom den offentliga sektorn vilket studien inriktat sig på. Således är syftet med studien att öka förståelsen kring relationen mellan en hybrid arbetsplats och den psykosociala arbetsmiljön. Metod: Genom en kvalitativ studie kunde en ökad förståelse kring hybrida arbetsplatser och deras påverkan på den psykosociala arbetsmiljön studeras. Semistrukturerade intervjuer användes för att få personliga och individuella upplevelser av respondenterna. Slutsats: Studien indikerar att vid en hybrid arbetsplats påverkar följande tre aspekter (1) social, (2) egenkontroll (3) balans, den psykosociala arbetsmiljön. En anledning hänförs till att det sker en ökad balans mellan privatliv och arbetsliv och att detta bidrar till ett ökat välmående. En hybrid arbetsplats bidrar även till att det blir enklare att anpassa och prioritera sina arbetsuppgifter vilket innebär att det kan förebygga och reducera risken för arbetsrelaterade stressmoment. / Background: Hybrid workplaces are a relatively new phenomenon which have increased frequently in the society. This is partly because organizations are striving for greater efficiency while also aiming to offer their employees flexibility. Research shows that only working remotely can have a negative effect on the psychosocial work environment, hence there is a reason to investigate how it relates to hybrid workplaces. Aim: The study aims to increase the understanding on how a hybrid workplace affects the psychosocial work environment. Thus can become an essential part for the organizations that offer their workers to work hybrid, especially in the public sector which the research focused on. Hence, the purpose of the study is to increase the understanding of the relationship between a hybrid workplace and the psychosocial work environment. Method: Through a qualitative method, an increased understanding of hybrid workplaces and their influence on the psychosocial work environment studied. Hence, semi-structured interviews used to obtain personal and individual experiences of the interviewees. Conclusion: The study indicates that in a hybrid workplace, the following three aspects (1) social, (2) self-control (3) balance, affect the psychosocial work environment. One major reason is the increased balance between private life and work life and this contributes to increased well-being. A hybrid workplace also helps to make it easier to adapt and prioritize your tasks, which mean that it can facilitate and reduce the risk of work-related stressors.
67

Att leda både här och där : Chefers hantering av paradoxer i det hybrida arbetslivet / Leading Both Here and There : Managing Paradox in Hybrid Work

Bruzelius, Martina January 2023 (has links)
Distansarbetet under COVID-19-pandemin påskyndade den digitala transformeringen av arbetslivet och förskjutningen mot ökat hybridarbete. När arbete på heltid på ett fysiskt kontor utmanas som norm kan yteffektiviserande och flexibla kontorslösningar, t.ex. aktivitetsbaserat arbetssätt, bli mer attraktiva för arbetsgivare. Organisationer av idag hanterar därmed två trender samtidigt, dels att utforma hybridarbete i det ”nya normala” i dagens arbetsliv och dels att anpassa framtida kontorslösningar för flexibla arbetssätt. Chefer som leder hybridarbete behöver balansera närvaro på ett fysiskt kontor med distansarbete parallellt med styrning från organisationen och medarbetarnas individuella preferenser. Hybridarbete kan medföra inbyggda motsättningar (paradoxer) för chefer. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur chefer i offentlig sektor leder och hanterar utmaningar i att kombinera hybridarbete med ett aktivitetsbaserat kontor. En kvalitativ fallstudie har genomförts genom 14 semi-strukturerade intervjuer med chefer i en större svensk kommun som i samband med återgången efter pandemin infört både hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. En teoretisk modell om paradoxala ramverk tillämpas i denna studie på chefer som leder medarbetare i hybridarbete. Utifrån fem paradoxala ramverk: arbete-privatliv, avstånd-närhet, formell-informell, information-kommunikation samt kontroll-tillit, undersöks hur chefer hanterar inbyggda motsättningar i hybridarbete genom tre olika kognitiva processer, integrering, differentiering och polarisering. Studien visar att chefer hanterar motsättningar på olika sätt i respektive paradoxalt ramverk. Studien visade också på kopplingar mellan de paradoxala ramverken. Slutsatsen är att chefer gör balanserade avvägningar mellan flera paradoxala ramverk inom ramen för organisationens styrning av hybridarbete och medarbetarnas preferenser. En integrerad modell för chefer som leder hybridarbete föreslås som förenar de paradoxala ramverken med motsättningarna individ-grupp och organisation-grupp för att på en organisatorisk nivå undvika t.ex. suboptimering vid nyttjande av lokalerna och kunna nå målen med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Resultaten i studien bekräftar även i stort tidigare forskning om möjligheter och utmaningar med arbete på distans i kontexten av hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. / Teleworking during the COVID-19-pandemic speeded up the digital transformation of work and the shift towards increased hybrid work. When full time work at a physical office is challenged as a norm, space efficient and flexible office solutions, for example activity-based working, can become more attractive to employers. Organisations of today are therefore managing two trends at the same time, on the one hand how to shape hybrid work in the “new normal” of today’s work life, on the other hand how to design future office solutions. Managers leading hybrid work need to balance work in the office with teleworking parallel with guidelines from the organisation and employees’ individual preferences. Hybrid work can entail inherent contradictions, paradoxes, to managers. The purpose of this study is to gain knowledge on how managers in the public sector lead and manage challenges with hybrid work in an activity-based office. A qualitative case study has been conducted through 14 semi-structured interviews with managers in one of Sweden’s largest municipalities, in which both hybrid work and activity-based working have been implemented after the pandemic. A theoretical model on paradoxical frameworks in hybrid work is in this study applied on managers leading employees in hybrid work. Using five paradoxical frameworks, work-life, remoteness-closeness, formal-informal, information-communication and control-trust, the study investigates how managers handle inherent contradictions in hybrid work through three different cognitive processes, integration, differentiation and polarisation. The study,shows that managers who lead hybrid work handle contradictions differently in each of the paradoxical frameworks. The results also showed connections between the paradoxical frameworks. The conclusion is that managers make balanced trade-offs between multiple paradoxical frameworks within the framework of the organisation’s guidelines for hybrid work and employees’ preferences. An integrated model för managers leading hybrid work is suggested which combine the paradoxical frameworks with the contradictions individual-group as well as organisation-group in order to avoid for example suboptimization in office use and to reach the goals with an activity based office. The study’s results also to a large extent confirm previous research on opportunities and challenges with teleworking in the context of hybrid work and activity-based work.

Page generated in 0.0636 seconds