Denna undersökning som genomförts i en norrlandskommun belyser en grupp av femton kommunanställdas upplevelser av arbetstider vars schemaläggning förläggdes med hjälp av time-caresystemet i jämförelse med en grupp av sjutton kommunanställda som hade fast schema och heroma-önskeschemasystemet. Undersökningen som genomförts med kvantitativ metod syftade till att i ett urval av anställda i en norrlandskommun se upplevelser av arbetstider förlagda med och utan time-care avseende variabilitet (arbetsgivarens schemastyrning) och/eller flexibilitet (individens handlingsfrihet och självständighet).  Trettiotvå respondenter besvarade frågeformulären. Resultatet visade signifikant att respondenterna med time-care upplevde mer överåtagande, mindre möjligheter till förutsägbarhet över en månad, mindre rättvist ledarskap och att arbetet mer påverkar deras fritid än respondenterna som hade fast schema och heroma-önskeschemasystemet. Resultatet visade även att fast/heroma-önskeschemagruppen upplevde mindre överåtaganden, mer kontroll av arbetstakt, samt en högre grad av förutsägbarhet och att de upplevde mer rättvist ledarskap än en normgrupp vilket kan belysa fördelarna med önskeschema.  Nyckelord: oregelbundna arbetstider, flexibelt arbete, flexibel arbetstid, psykosocial / This study carried out in a northern municipality highlights a group of fifteen municipal employees' experiences of working hours whose scheduling was carried out using time-care system in comparison with a group of seventeen municipal employees who had fixed schedule and the heroma-wishful scheduling system. The survey conducted by quantitative method aimed at a sample of employees in a northern municipality see experiences of working placement with and without time care regarding variability (employer's schedule control) and / or flexibility (the individual's freedom and independence). Thirtytwo respondents answered the questionnaires. The results showed significant that respondents with time-care experienced more of overcommitment, less potential for predictability over a month, less fair leadership and to work more affecting their leisure time than respondents with fixed schedule and the heroma-wishful scheduling system. The results also showed that the staff with fixed/heroma-wishful scheduling system experiences less of overcommitments, more in control of the pace of work, and a higher degree of predictability and that they experienced more equitable leadership than a norm group which can highlight the benefits of wishful schedule. Keywords: irregular working hours, flexible work, flexible working, psychosocial

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjänstemannaförbundet Unionen där fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen så har två intervju gjorts med en deltagare var från Vision och Handelsanställdas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frågor. Det handlar om frågor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas inställning till fackens verksamhet förändrats. Det flexibla arbetet är en sådan fråga. Flexibelt arbetet som fenomen framstår som något komplext för fackförbund. Komplexiteten skapar en situation där problem befaras uppstå om inga förhindrande insatser görs samtidigt som det förekommer relativt få konkreta fall eller ärenden hos Unionen. Unionens arbete med flexibilitet analyseras utifrån ett legitimitetsperspektiv i förhållande till sin omgivning. Hur Unionen hanterar frågor kring det flexibla arbetet problematiseras också i förhållande till mer övergripande utmaningar som dagens fackförbund ställs inför såsom medlemsförluster, individualisering av samhället och nya former för att organisera arbete. / The aim with this paper has been to explore how flexible work is perceived and handled by trade unions. The study's main focus has been the white-collar union Unionen, where four qualitative interviews were conducted and a number of official documents were reviewed. In addition to the interviews with Unionen two interviews were held with participant from Vision and Handelsanställdas förbund. Trade unions today face new challenges. These challenges involve questions that relate to how work today is organized and how members' attitude towards unions and their activities have changed. Flexible work is one such challenge. Flexible work as a phenomenon appears to be somewhat complex for Unionen. This complexity creates a situation where problems are expected to present themselves if no preventive efforts are made, while in reality there are relatively few actual errands for Unionen. Unionens work with flexibility is analysed from a legitimacy perspective in relation to Unionens environment. How Unionen works in relation to flexible work is also problematized in relation to the challenges of today’s unions where they are faced with decreasing number of members, individualization of society and new forms for organizing work.

Många arbetsplatser på dagens arbetsmarknad präglas alltmer av ett flexibelt arbete. Detta har inom sociologin beskrivits som ett gränslöst arbete där individens gränsdragning mellan arbete och fritid blir svårare att hantera. Friheten inom det flexibla arbetssättet innebär också att det blir upp till individen att sätta gränser mellan till exempel arbete och fritid. Det faktum att arbetsbeskrivningar inom vissa branscher har blivit allt flexiblare bidrar också till att ett större ansvar åläggs individen att organisera och strukturera det egna arbetet. Studiens syfte är att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs av anställda inom tjänstemannasektorn samt hur de hanterar sin situation. Den tidigare forskningen fokuserar på innebörden av det flexibla arbetet och hur det upplevs och hanteras av individen. Studien undersöker individernas upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer i en organisation inom energibranschen. Denna studie visar på att upplevelsen av det flexibla arbete är övervägande positivt men att det också finns baksidor som individen själv förväntas lära sig hantera. Det konstateras även att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva sitt arbete. Följaktligen visar studien att upplevelsen och graden av flexibilitet i arbetet verkar variera beroende på vilket yrke vederbörande har. / Many workplaces today on the labor market is characterized by a flexible work. This have been theorized in sociology as a situation of boundaryless work for the individual were the limit between work and leisure becomes difficult to handle. The freedom that flexible work makes possible moves the responsible to the individual to set limits between work and leisure. The fact that the terms of employment has become vaguer has led to that the responsibility to organize and structure work more and more lies on the individual. The aim of this study is to investigate how the flexible work is perceived by white color workers and how they handle their situation. Previous research focus on the meaning of flexible work and how the individual perceive and handle it. This study focus on the meaning of flexible work by using qualitative interviews with white color employee in an organization in the energy-industry. The result of the study shows that the flexible work is percieved as predominant positive but that it also can consist of negative aspects that the individual needs to handle. It is also found that the flexibility is important in order to do this kind of work. The result also shows that the percieved degree of flexibility seems to differ depending on occupational status.

Bakgrund: Idag önskar varannan anställd en större flexibilitet i arbetet, därför har allt fler företag börjat arbeta med gränslöst arbete som arbetsform som har möjliggjorts genom digitaliseringen. Arbetsformen betyder att anställda inte längre ska behöva infinna sig en specifik tid och inte nödvändigtvis befinna sig på den faktiska arbetsplatsen. Med en sådan frihet och flexibilitet kommer ansvar som kräver en ny typ av självständighet från den anställde med att planera och genomföra sitt arbete. Det kräver även att den anställde tillgodoser krav från både arbetsliv och privatliv för att kunna upprätthålla en balans mellan dessa sfärer. Syfte: Syftet med denna studie består av två delar. Dels att ge en fördjupad förståelse för det nya sättet att arbeta - gränslöst arbete, dels att genom en kvalitativ studie belysa för- och nackdelar som tjänstemän med ett gränslöst arbete upplever och identifierar. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där fenomenologi har utgjort grunden, detta då gränslöst arbete inte är en teori utan snarare ett fenomen som finns hos organisationer som en arbetsmetod. Empiri samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer, för vilken hermeneutiken möjliggjorde tolkning- och analysarbetet. Resultat: Samtliga respondenter är positivt inställda till gränslöst arbete, men erkänner också vissa komplikationer med arbetsmetoden. En del visar på större komplikationer än de vill erkänna och alla verkar inte medvetna om den inverkan gränslöst arbete har på dem. En del av respondenterna verkar dock medvetna om de negativa konsekvenser som teorin tar upp, men anser ändå att gränslöst arbete är en bra arbetsmetod. Slutsats: Gränslöst arbete gör det svårare att bli fri från arbetet men samtliga respondenter är ändå positivt inställda och önskar ett gränslöst arbete

Flexibilitet, digitalisering och ett stort eget ansvar på individen, är faktorer som präglar dagens arbetsliv. Den informationsteknologiska utvecklingen har gjort att många arbeten blivit allt mindre beroende av tid och rum. De nya möjligheterna innebär att arbeta utan reglerade villkor för när, var och hur arbetet skall utföras. Yrken som faller inom dessa ramar kallas allt vanligare för gränslösa arbeten. Ett arbete som är tydligt präglat av det gränslösa arbetet är butikschefsyrket. Syftet med studien är att undersöka hur butikschefer upplever balansen mellan arbete och fritid under de gränslösa arbetsvillkor de arbetar under. Studien har en metodologisk ansats i kvalitativ innehållsanalys och grundar sig i semistrukturerade intervjuer med tio butikschefer. Resultatet har analyserats enligt ett teoretiskt ramverk baserat på Boundary Theory av Nippert-Eng (1996), Work/Family Border Theory av Clark (2000), Karasek och Theorells (1990) Krav-kontroll-stödmodell, samt McClellands (1987) motivationsteori. Resultatet av studien visar att majoriteten av de intervjuade butikscheferna upplever en god balans mellan arbete och privatliv. Upplevelsen de har präglas av fungerande sätt att dra gränser, i kombination med hög motivation, hög kontroll i enlighet med höga krav, och ett gott stöd från kollegor.

Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän inom den privata sektorn upplever det gränslösa arbetet i den digitala eran med hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv, samt i vilken utsträckning det gränslösa arbetet påverkar respondenternas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Clark, 2000; Karasek & Theorell, 1990). En kvalitativ forskningsansats valdes där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval i kombination med snöbollsurval tillämpades där totalt elva tjänstemän med varierande yrkesroller inom den privata sektorn deltog. Insamlade data analyserades tematiskt. Studiens resultat visade att digitaliseringen medfört förskjutningar samt uppluckring av de gränser individen använder sig av i syfte att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Utmaningen förstås vara förankrad i den ständiga tillgängligheten av, och tillgången till, digitala arbetsverktyg. Studien visade också att den höga autonomin vilken digitaliseringen medför kan ha såväl en positiv som negativ inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Anledningen till detta kan vara kan det ökade ansvaret som faller på individen att själv sätta samt upprätthålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken påverkan ökad tillgänglighet i samband med digitaliseringen har på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare avsåg studien att undersöka dess eventuella påverkan på stress. Studien var av en kvalitativ karaktär där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter, 5 män och 5 kvinnor. Åldern varierade mellan 25 och 50. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. I analysen framkom att majoriteten av respondenterna ansåg att tillgängligheten främjade en balans, då de kunde förvalta sin tillgänglighet utifrån sin egen livssituation. Majoriteten av respondenterna ansåg även att tillgängligheten i sig inte gav upphov till stress, utan snarare berodde på arbetsbelastning. Det egna ansvaret var en återkommande faktor bland respondenternas svar gällande gränsdragning och nivån på tillgänglighet. Det egna ansvaret ansågs även bidra till en ökad kontroll i arbetet, vilket i sin tur minskade känslan av upplevd stress.

No description available.

Syfte: Denna studies syfte är att undersöka till vilken grad flexibelt arbete kan associeras med arbetsrelaterad KASAM.Metod: Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie riktad till industriarbetare i centrala Sverige, som kan arbeta flexibelt åtminstone deltid. Inledningsvis gjordes en litteraturgranskning för att undersöka hur flexibelt arbete påverkar hälsa och välbefinnande. Efter en kvalitetsgranskning av åtta artiklar användes sju av dem för att skapa en bakgrund för denna studie. En tvådelad webbundersökning som innehåller flexibelt arbete och arbetsrelaterad känsla av sammanhang användes. Den administrerades genom arbetsplatschefer som kontaktades via post eller telefon. Sju arbetsplatser deltog och av dem svarade totalt 52 respondenter på undersökningen. Resultaten analyserades genom multipel regression. Först utfördes en analys av sambandet mellan den beroende variabeln arbetsrelaterad känsla av sammanhang och den oberoende variabeln flexibelt arbete i en icke justerad modell. Därefter utfördes en andra analys med kovariaterna ålder och kön som ytterligare oberoende variabler i en justerad modell. Resultat: Det finns ett signifikant samband mellan grad av flexibelt arbete och utfallet gällande arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Variabeln flexibelt arbetet förklarar 17% av utfallet avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang i den icke justerade mode. När den signifikanta kovariaten åldern tillkom förklarar modellen 24% av utfallsvariationen avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Slutsats: Resultaten tillhandahåller data på associationen mellan variabler hittills ej utforskade, flexibelt arbete och arbetsrelaterad KASAM. För att stärka validiteten och trovärdigheten behövs dock fler studier i större skala.

Med anledning av dagens utvecklade kommunikationsteknik har stora förändringar skett i arbetslivet. Det flexibla arbetet är ett fenomen som förändrat arbetslivet och som innebär att medarbetare i större utsträckning kan kontrollera var och när arbetet utförs. Forskning visar att flexibelt arbete tenderar etableras mer kontinuerligt i arbetslivet vilket kommer påverka de sociala relationerna och därmed också experimentera medarbetares hälsa och lärande. Syftet med studien var därför att belysa hur medarbetare på olika organisatoriska nivåer uppfattar att sociala relationer påverkar deras hälsa och lärande på arbetsplatsen. Studien har tagit ett teoretiskt avstamp i hälsoteorin KASAM och Världshälsoorganisationens modell “Healthy workplace” samt den pedagogiska teorin sociokulturellt lärande. För att svara på syftet har tio intervjuer genomförts med medarbetare på ett aktivt företag i byggbranschen. Den insamlade datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier innehållande sammanlagt nio underkategorier. Resultatet visade att sociala relationer i arbetslivet har en direkt påverkan på medarbetares hälsa och lärande. Sociala relationer i arbetet visade sig bland annat generera ökad trivsel, arbetsglädje och meningsfullhet och på så sätt påverka medarbetarnas hälsa. Vidare beskrevs vikten av dialog och diskussion för att kunna utveckla lärandet. Resultatet går i linje med mycket av den tidigare forskning som finns på ämnet och en slutsats som dragits är att sociala relationer i arbetet är en avgörande faktor för medarbetares hälsa och lärande. Då flexibelt arbete visat sig hämma de sociala relationerna går det också att dra slutsatsen att tillväxten av fenomenet tenderar påverka medarbetare negativt ur ett hälso- och lärandeperspektiv. / Due to today's advanced communications technology, major changes have taken place at work. Flexible working is a phenomenon that means that employees can to a greater extent control where and when the work is performed. Research shows that flexible working is increasing which will influence social relationships at work and in turn the effects on employees' health and learning. The aim of the study was to illustrate how employees at different organizational levels perceive that social relationships affect their health and learning in the workplace. The theoretical approach for this study is grounded in the health theory KASAM, the model of the World Health Organization “Healthy workplace” and the pedagogical theory of sociocultural learning. Ten employees were interviewed within the construction industry. The collected data was analyzed through a qualitative content analysis. The result showed that social relationships in working life have a direct impact on employees' health and learning. Social relationships at work were found to generate greater job satisfaction, well-being and meaningfulness and thus affect employees' health. Furthermore, the importance of dialogue and discussion was described in order to develop learning. The result is in line with much of the previous research on the subject and one conclusion is that social relationships at work are a decisive factor for employee health and learning. Since flexible work has proven to inhibit social relationships, it can also be determined that the growth of the phenomenon tends to negatively affect employees’ health and learning.