Flexibla arbetssätt som i distansarbete, flexibla arbetstider och frihet över genomförande av arbetet är något som blivit vanligare på företag och därför är det intressant att undersöka närmare om fenomenet flexibelt arbete. Denna studie syftar till att undersöka vad anställdas uppfattning är gällande motiven till att företag inför ett flexibelt arbetssätt och vad anställdas uppfattning är gällande hur produktiva de upplever sig vara i sitt arbete med ett flexibelt arbetssätt. En kvalitativ studie genomfördes baserad på 12 semistrukturerade intervjuer av chefer, HR-personal och övriga anställda på tre IT-intensiva företag i Sverige: Ericsson, Spotify och Hyper Island. Som komplement till intervjuerna gjordes en mindre observation av respektive arbetsplats. Studien visar att för merparten av de anställda upplevde införandet av flexibla arbetssätt som något positivt. Det möjliggjorde för dem att skapa en bättre balans mellan arbetets och privatlivets krav och villkor. Anställda ansåg att införandet av flexibla arbetssätt var motiverat både av personalhänsyn och verksamhetsintressen. Vi fann att informanterna upplevde att det flexibla arbetet bidrar till att öka deras produktivitet i arbetet på lång sikt men det ibland minskar anställdas produktivitet i arbetet på kort sikt. Utifrån informanternas upplevelser verkar det finnas ekonomiska bakomliggande motiv till införandet av det flexibla arbetssättet då det leder till minskade kostnader och ökad lönsamhet. / It is more common that companies introduce flexible working arrangements such as teleworking, flexible times and freedom over how to plan and carry out duties and therefore it is interesting to examine this phenomenon more closely. The objectives of this study is to investigate employees view on what they think are the companies’ motives to having flexible working arrangements and how the employees experience the flexible working arrangements affects their productivity in their work. A qualitative investigation was conducted based on 12 semi-structured interviews of managers, HR employees and other employees at three IT-intensive companies in Sweden: Ericsson, Spotify and Hyper Island. An observation of each workplace was made to complete the interviews. The results show that for most of the employees, the introduction of flexible working arrangements was experienced as something positive, which enabled them to create a better work-life balance. Employees felt that the introduction of flexible working arrangements was justified by both employee considerations and business interests. We found that the employees experienced that the flexible working arrangements generally increased their productivity in their work in the long term, but sometimes made them less productive in the short therm. Regarding the employees` experience there seems to be economic underlying reasons for companies to introduce flexible working arrangements as it reduces costs and leads to increased profitability.

Bakgrund: Ett flexibelt arbete innebär att arbetet är flexibelt gällande tid och rum där arbetstagarna får ett stort inflytande över när, var och hur länge de ska utföra sitt arbete. Flexibiliteten kan innebära att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut, där det föreligger individuella skillnader i såväl förmågan att sätta gränser mellan domänerna arbete och privatliv som preferenser gällande gränssättande, där vissa föredrar att hålla arbetet på arbetet medan andra trivs med att blanda samman arbetet med privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om obalans mellan beteende och preferenser inom ett flexibelt arbete visade samband med stress hos undervisande och forskande personal på ett universitet. Studien kontrollerade även för relevanta variabler. Metod: Designen var en tvärsnittsstudie där en enkät skickades ut till 1271 undervisande och forskande personal på ett universitet. För att mäta gränslöst beteende, preferenser gällande gränssättande och stress användas tre stycken etablerade formulär; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences och COPSOQ II. Svarsfrekvensen var 39,7% och två hierarkiska multipla regressionsanalyser genomfördes med stress som utfallsvariabel, arbetsbelastning och undervisningsfördelning som förväxlingsvariabler och prediktorn utgjordes i analys 1 av Obalans – Beteende, seg. (n=218) och i analys 2 av Obalans – Beteende, integ. (n=303). Resultat: I analys 1 förelåg det ett negativt samband mellan stress och Obalans – Beteende, seg. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, seg. 4,4% av variationen i stress. I analys 2 förelåg det ett positivt samband mellan stress och Obalans – Beteende, integ. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, integ. 9,3% av variationen i stress. Slutsats: Föreliggande studie indikerar på att obalans mellan beteende och preferenser både är en faktor som kan genera i ökad och minskad stress, där studiens resultat tyder på att obalansen värderas olika vilket i sin tur skulle kunna bero på att segregation respektive integration är olika svårt att uppnå. / Background: Flexible work means flexible in terms of time and space, where employees have influence over when, where, and for how long they will work. This also means that the boundaries between work and privacy can become unclear. There are individual differences in both the ability to set boundaries between work and privacy as for preferences; some prefer to keep work at work while others prefer to merge work with privacy. Objective: The aim of the study was to examine if imbalance between behavior and preferences in a flexible work was associated with stress. Relevant confounders were included. Methods: A cross-sectional study was conducted within one university. Three established forms were used; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences, and COPSOQ II. Two hierarchical multiple regression analyses were conducted, with stress as the outcome variable, workload and teaching distribution as confounders, and Imbalance – Behavior, segregation as predictor in analysis 1 (n=218) and Imbalance – Behavior, integration as predictor in analysis 2 (n=303). Results and Conclusion: Imbalance – Behavior, segregation was associated with lower levels of stress, and Imbalance – Behavior, integration was associated with higher levels of stress. The results of the study indicate that the imbalance is evaluated differently, which could be due to the fact that segregation versus integration are variously hard to achieve.

Work-life balance, balans mellan arbetsliv och privatliv, har intresserat forskare under de senaste decennierna och flertalet studier har gjorts på ämnet. Olika perspektiv har tagits i beaktning, såväl individinriktade som organisatoriska. Denna studie belyser de mönster och faktorer som kan urskiljas och påverkar chefers work-life balance. Studien bygger på 14 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer inom olika branscher. Intervjuerna behandlade chefernas upplevelser av balans mellan arbetsliv och privatliv och en tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet. Resultatet visar att chefer i relativt hög grad upplever balans mellan arbetsliv och privatliv men balansen tycks gå i vågor av perioder av stress och hög arbetsbelastning. Studien finner inga tydliga könsskillnader angående chefernas sätt att skapa balans. Däremot lyfter intervjupersonerna problematiken kring kvinnors dubbla arbete, i förvärvsarbete och hem. Slutligen kan det konstateras att arbetsuppgifternas karaktär, det flexibla arbetet och förmågan att sätta gränser mellan de olika livsdomänerna, konflikter mellan olika sociala roller, såväl som det sociala stödet och kraven som cheferna upplever är de faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv i högst grad. / Work-life balance, the balance between work and private life, has been interesting researchers over the last decades, and several studies has been conducted in the field. Different perspectives have been considered, both individual and organizational. This study highlights the patterns and factors that affect managers' work-life balance. The study is based on 14 qualitative semi-structured interviews with managers in different industries. The interviews covered the managers’ experiences of work-life balance and a thematic analysis was used to analyze the data. The results show that managers experience a relatively high level of work-life balance, but the balance seems to fluctuate in periods of stress and high workload. The study finds no clear gender differences regarding the managers’ way of creating balance. Although the respondents raise their attention to the issue regarding women’s double workload, both at work and at home. Finally, it can be noted that the nature of the tasks, the flexible working hours, the ability to set limits between the life domains, the conflict between different roles, as well as social support, and the demands the managers face are the factors that influence the balance between work and private life the most.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om gymnasielärares subjektiva upplevelser av omställningen till distansarbete, i och med Coronakrisen, samt bringa kunskaper om omställningens påverkan på arbetslivsbalansen samt välbefinnandet. För att möjliggöra besvarande av studiens forskningsfrågor valde vi intervju som datainsamlingsmetod. Sju gymnasielärare med olika undervisningsämnen, olika kön och olika åldrar som arbetar på fyra olika gymnasieskolor i Sverige valde att delta i studien. De semistrukturerade intervjuerna tillhandahöll oss kunskaper om gymnasielärarnas upplevelser av omställningen till distansarbete samt hur det påverkar gymnasielärarnas arbetslivsbalans och välbefinnande. Det empiriska materialet som först analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades sedan mot bakgrund av JD-R-modellen (Bakker & Demeroutis, 2017) samt Gränsteori (Clark, 2000). Resultaten visade på att de förändrade kraven vid distansundervisning upplevdes som både utmanande och hindrande. Vissa ansåg att omställningen fört med sig fördelar såsom en ökad kontroll och förbättrat välbefinnande medan andra upplevde att det fört med sig negativa aspekter gällande dess motivation och arbetsglädje. Gemensamt var upplevelsen av avsaknad av socialt stöd samt avsaknad av feedback från eleverna. Vidare, visade resultatet på att gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv, anses av respondenterna, som mer eller mindre relevant. Resultatet visade förekomsten av en del konkreta strategier för att skapa balans, om än balansen ansågs uppstå naturligt på grund av familjeförhållanden i privatlivet såsom barn som kräver full uppmärksamhet. I syfte att utöka sina resurser samt öka arbetsglädjen och välbefinnandet använde sig många respondenter av så kallat job crafting, genom att omforma sitt arbete. En framgångsfaktor för ökat välbefinnande visade sig vara en balans mellan krav och resurser. / The aim of this qualitative study is to contribute with knowledge of high school teachers' subjective experiences of the transition to distance work, during the Corona crisis, and to bring knowledge about the impact of the transition on the teachers’ work-life balance and well-being. To enable answering the study's research questions, we chose interviews as data collection method. Seven high school teachers with different subjects, different sexes, and different ages who work at four different high schools in Sweden chose to participate in the study. The semi-structured interviews provided us with knowledge about the experiences of high school teachers regarding the transition to distance work and how it affects their work- life balance and well-being. The empirical material was analyzed using a thematic method of analysis and then analyzed in the light of the JD-R model (Bakker & Demeroutis, 2017) and Boundary Theory (Clark, 2000). The results showed that the changed requirements in distance education were perceived as both challenging and hindering. Some considered that the transition resulted in benefits such as increased control and improved well-being, while others felt that it resulted in negative aspects regarding motivation and job satisfaction. One common experience was a lack of social support and a lack of feedback from the students. Furthermore, the results regarding the boundary between work and private life, are considered by the respondents as more or less relevant. The result showed the existence of some concrete strategies for creating balance, although the balance was considered to occur naturally as a result of family relationships in private life, for example children who require full attention. In order to increase their resources as well as increase job satisfaction and well- being, many respondents used so-called job crafting, by reshaping their work. A success factor for increased well-being turned out to be balance between demands and resources.

Trenden är tydlig, vi arbetar flexiblare nu för tiden och det verkar vara början på en strukturomvandling av arbetsmarknaden, det har blivit extra tydligt under Covid-19 pandemin. De absolut flesta som arbetar på distans arbetar hemifrån och våra hem måste anpassas till dessa flexibla arbetsformer. Den vanligaste lösningen på problemet är att ta med kontoret hem. Arbetsgivare erbjuder ofta de anställda att ta med stolen eller skrivbordet hem men storleken och estetiken på kontorsmöbler passar inte in i hemmiljön. Vi vill inte ha ett kontor som ser ut som ett hem, inte heller ett hem som ser ut som ett kontor. I det här arbetet undersöker jag estetiken och hur förutsättningarna för distansarbete hemifrån kan förbättras. Ett tidigare projekt kallat Home, som behandlade distansarbete ligger till bakgrund för mitt examensarbete och är en anledning till att jag valt att djupare syna ämnet. Jag har lärt känna problematiken och behoven genom en litteraturstudie där jag granskat olika rapporter och vetenskapliga artiklar för att förstå distansarbete och dess för- och nackdelar. Användarstudier har också genomförts för att lära känna användarna och förstå deras behov, samt samtalat med experter för att fånga in detaljkunskap inom området. Det har lagt grunden för den kreativa fasen bestående av idégenerering och prototyparbete. Det resulterade i ett designförslag som heter Pop, ett flexibelt och kompakt skrivbord för deltidsdistansarbete med platsbrist i hemmet. / There is a distinct trend that we work more flexible nowadays and it seems to be the beginning of a structural transformation of the labour market. This has become clear during the Covid-19 pandemic. The majority of remote workers are stationed in their homes. Therefor our homes must adapt to the change in favor for these flexible working conditions. The quick solution is often to bring the office home, but the size and the aesthetics of office furniture does not fit in the environment of the home. We do not want to have an office that looks like home, or a home that looks like an office. In this essay I investigate the aesthetics and how the conditions for remote work from home can be improved.  An earlier concept called Home, a project about remote work has laid the foundation for my bachelor’s degree essay and is one of the reasons I wanted to explore the subject further.  By studying reports and scientific research I have deeply got to know the conditions for remote work, user’s needs, and the associated problems.  I have also interviewed users as well as professionals, to gather expertise. This has laid the base for my creative work – generating ideas and prototyping. This resulted in a design proposal called Pop, a flexible and compact desk for part-time remote workers who has a lack of space.

Hemarbete har blivit vardag för många med ett administrativt yrke. Det har funnits olika syn på huruvida hemarbete bidrar till högre produktivitet eller inte. Flera organisationer har börjat fundera på om de ska implementera hemarbete som en beständig förändring efter Corona-pandemins slut. Det finns tidigare forskning på hur produktivt det är att arbeta hemifrån men forskning som är inriktad på upplevd produktivitet vid hemarbete identifierades inte. Med bakgrunden av egen erfarenhet av hemarbete och en nyfikenhet kring konsekvenserna av hemarbetet växte syftet med studien fram. Syftet med denna studie är att utforska anställdas upplevda produktivitet vid förändringen till hemarbete i en verksamhet och vilka faktorer som påverkar den. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som arbetat hemifrån under Corona-pandemin. Genom den insamlade data som intervjuerna bidrog med, identifierades centrala teman genom sortering och kodning av materialet. Av analysen genererades det totalt 13 teman där fem av dessa valdes ut som mest återkommande och som sedan genererade i sig sju underkategorier. Underkategorierna var kontorsspring, familjemedlemmar, missar att ta pauser, vågar inte ta pauser, anpassat efter individen, organisationskultur och balans. Dessa teman kopplades till teori för att skapa mening. Analysen bidrog till en diskussion kring vikten av individens och organisationens samspel. Att en strategi går åt samma riktning, vilken både individen och organisationen är en del av, skapar en samstämmighet. Respondenterna ville fortsätta arbeta hemifrån efter Corona-pandemin i en balans med kontorsarbete. Anställdas upplevda produktivitet vid hemarbete konstaterades vara högre än vid kontorsarbete i fallstudien, de faktorer som påverkar är de teman som ovan presenterats. / Working from home has become commonplace for many with an administrative profession. There have been various findings as to whether homework contributes to higher productivity or not. Several organizations have begun to consider whether to implement remote working as a strategy after the Corona pandemic's end. There is previous research on how productive it is to work from home, but research that focuses on perceived productivity when working at home was not identified. With the background of our own experience of working from home and a curiosity about the consequences of it, the purpose of the study emerged. The purpose of the study is to explore employees perceived productivity when changing to working from home in an organization and what factors that affect it. The thesis is a qualitative case study with an inductive approach. The data collection is based on a qualitative semi-structured interview with white-collar workers who worked from home during the Corona pandemic. Through the collected data that the interviews contributed, key themes were identified through sorting and coding of the material. The analysis generated atotal of 13 themes, five of which were selected as the most recurring and which then generated seven subcategories. The subcategories were office running, family members, failing to take breaks, not daring to take breaks, adapted to the individual, organizational culture, and balance. These themes were linked to theory to create meaning. Analyze contributed to a discussion about the importance of the individual and the organization's interaction. That a strategy goes in the same direction, of which both the individual and the organization are a part, creates a coherence. The respondents wanted to continue working from home after the Corona pandemic in a balance of office work. Employees' perceived productivity in working from home was found to be higher than in office work in the case study, the factors that affect are the themes presented above.

Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt. / This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.

I samband med olika nationella rekommendationer under Covid-19-pandemin har utvecklingen av distansarbete ökat. Den här studien har undersökt huruvida upplevd stress och allmän hälsa skiljer sig åt mellan arbetstagare med olika grad av flexibelt arbete. Inverkan av arbetsmiljöfaktorer som krav och socialt stöd har också undersökts. En blandning av att arbeta på distans och på arbetsplatsen, definieras i denna studie som flexibelt arbete. Insamling av data genomfördes med en kvantitativ metod där data samlades in via enkät. 152 respondenter i åldrarna 20–67, varav 104 kvinnor och 48 män valde att delta i studien. Den insamlade datan analyserades i SPSS med hjälp av variansanalys ANOVA, post-hoc-analys och korrelationsanalyser. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad beträffande allmän hälsa och grad av flexibelt arbete, mellan grupperna med olika grad av flexibelt arbete. Däremot framkom tendenser att de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever bättre allmän hälsa jämfört med övriga grupper. Vidare visade resultatet en statistiskt signifikant gruppskillnad, de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever högre socialt stöd från chef jämfört med de som arbetar tre till fem dagar i veckan på distans. Slutsatserna visar att arbetstagare som arbetar i snitt en till två dagar upplever högst socialt stöd. / The occurrence of teleworking has increased, not least in connection with various national recommendations during the Covid-19 pandemic. This study has examined whether perceived stress and general health differ between workers who work in varying degrees of telework. The impact of work environment factors, such as demands and social support has also been investigated. A combination of working remotely and in the workplace is defined by this study as flexible work. The data collection was performed using a quantitative method, a survey was used to collect data. The sample consisted of 152 respondents, aged 20-67, 104 women and 48 men. The collected data were analyzed in SPSS using variance analysis ANOVA, post-hoc analysis and correlation analysis. The results showed no statistically significant difference in general health and degree of telework when comparing the different sample groups, however, there were tendencies that those who telework one to two days a week, experience better general health. Furthermore, the results showed a statistically significant group difference, those who telework one to two days a week, experience higher social support from managers, compared with those who telework three to five days a week. The conclusion can be drawn that workers who telework at an average of one to two days a week, appear to have the highest social support.

Bakgrund: Efter Covid-19 pandemin har den flexibla arbetsformen ökat i popularitet. Tidigare forskning visar att arbetsformen både kan främja och motverka upplevelsen av work-life balance. Dessutom är nyttjandet av ett flexibelt arbete en genusfråga, eftersom förväntningarna på män och kvinnor är olika gällande varför de väljer att nyttja flexibiliteten. Kvinnans status på arbetsmarknaden riskeras att nedvärderas vid användningen av ett flexibelt arbete, vilket väcker behov av vidare forskning. I dagsläget finns ett kunskapsgap inom ämnet work-life balance när en flexibel arbetsform erbjuds, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, beskriva HR-medarbetaresupplevelse av work-life balance när en flexibel arbetsform erbjuds. Metod: Studien genomförs med en deduktiv forskningsansats, en komparativ forskningsdesign samt ett tolkande förhållningssätt. Syfte och frågeställningar formuleras utifrån en dokumentanalys och befintlig inferens. En litteraturöversikt leder till studiens teoretiska ramverk som i sin tur lyfter tre huvudteman. Empiri samlas in genom tio semistrukturerade intervjuer, som sedan analyseras genom en tematisk dataanalys. Analysen av data resulterar i slutsatser och bidrag till teori och praktik. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning. Slutsats: Studiens resultat beskriver att informanterna upplever att den flexibla arbetsformens fördelar väger tyngre än dess nackdelar. En tydlig majoritet av informanterna uppskattar arbetsformen och alla belyser att den hjälper skapa en work-life balance. För att överkomma arbetsformens nackdelar krävs fasta rutiner och en inre disciplin. Därtill är chefsstöd, samt tydliga förväntningar och riktlinjer viktigt. Gällande jämställdhetsperspektivet finns ingen skillnad mellan könen vid ett flexibelt arbete i en svensk kontext. / Background: After the Covid-19 pandemic flexible work has increased in popularity. Previous research shows that flexible work both can promote and discourage the experience of work-life balance. In addition, the use of flexible work is a gender issue, as the expectations for men and women are different. The status of women in the labor market is at risk of being devalued when flexible work is used, which raises the need for further research. Currently, there is a knowledge gap within the subject of WLB when flexible work is offered, from an equality perspective. Purpose: The purpose with this study is to, from a gender perspective, describe HR employees' experience when flexible working conditions are offered. Method: The study has a deductive approach, comparative research design and an interpretive approach. The study's purpose and research questions are based on a document analysis. A literature review leads to the study’s theoretical framework. Empirical data is collected through ten semi-structed interviews, which are then analyzed through a thematic data analysis. The analysis of the data results in conclusions and contributions to theory and practice. Lastly, proposals for further research are presented. Conclusion: The study shows that the informants feel the advantages of flexible work outweigh its disadvantages. A clear majority of the informants appreciate the way of working and all highlight that it helps create a WLB. In order to overcome the disadvantages of the working form, fixed routines and an inner discipline are required. In addition, managerial support, as well as clear expectations and guidelines are important. Regarding the gender equality perspective, there is no difference between the genders in flexible work in a Swedish context.

The working life has changed through a new way of working that is more flexible in both spatially and temporally. This flexibility can bring both opportunities and challenges for employees. The essay examines flexible work from a gender perspective with the aim of describing how men and women experience opportunities and challenges within flexible work and analyze if and how these experiences differ between men and women from a work-life-balance perspective, and then analyze whether the flexible work reinforces or challenges traditional gender norms. The following research questions form the basis for fulfilling the purpose of the essay: How do men and women experience opportunities and challenges within flexible work? How does the experience of flexible work differ between men and women from a work-life balance perspective? How does flexible work reinforce/challenge traditional gender norms? The empirical material has been collected through a qualitative research method, where ten semi-structured interviews were conducted with five men and five women from the same organization. The results showed that both women and men generally had a positive attitude towards spatial and temporal flexibility. Women express to a greater extent than men that flexible work enables a satisfactory balance between work and private life. Respondents did not experience that traditional gender norms were reinforced by flexible work in their own organization, rather that flexible work can challenge expectations placed on women and men in various ways. However, most agree that traditional gender norms still exist in society and that they could have been reinforced by flexible work. The result in the essay shows an ambiguity that shows that flexible work in relation to traditional gender norms can be more complex than previously thought. / Arbetslivet har förändrats genom ett nytt arbetssätt som är mer flexibelt i både tid och rum. Denna flexibilitet kan medföra både möjligheter och utmaningar för medarbetarna. Uppsatsen undersöker flexibelt arbete utifrån ett genusperspektiv där syftet är att beskriva hur män och kvinnor upplever möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet och analysera om och hur dessa upplevelser skiljer sig mellan män och kvinnor utifrån ett work-life-balance perspektiv, för att sedan analyseras om det flexibla arbetet förstärker eller utmanar traditionella könsnormer. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla uppsatsens syfte: Hur upplever män och kvinnor möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet? Hur skiljer sig män och kvinnors erfarenhet av flexibelt arbete utifrån ett work-life-balance perspektiv? Hur förstärker/utmanar det flexibla arbetet traditionella könsnormer?  Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod där tio semistrukturerade intervjuer utförts med fem män och fem kvinnor från samma organisation. Resultatet visade att både kvinnor och män generellt sett har en positiv inställning till den rumsliga och tidsliga flexibiliteten. Kvinnorna uttrycker i högre utsträckning än männen att det flexibla arbetet möjliggör en tillfredsställande balans mellan arbete och privatliv. Respondenterna upplevde inte att de traditionella könsnormerna förstärks av det flexibla arbetet i den egna organisationen, utan snarare att det flexibla arbetet på flera sätt kan utmana de förväntningar som finns på kvinnor och män. Däremot är de flesta överens om att de traditionella könsnormerna fortfarande existerar i samhället och de tror även att dessa hade kunnat förstärkas av det flexibla arbetet. Resultatet i uppsatsen visar på en tvetydighet vilket betyder att flexibelt arbete i relation till traditionella könsnormer kan vara mer komplext än vad man tidigare trott.