Spelling suggestions: "subject:"flexibel arbete""
11 |
Flexibilitet utan gränser : Individens roll i det moderna arbetslivet / Flexibility without boundariesSpångmark, Anders, Öhrner, Anna January 2013 (has links)
Sammanfattning Titel: Flexibilitet utan gränser Författare: Anders Spångmark och Anna Öhrner Handledare: Michael Allvin Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2013-05-22 Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet är också att ta reda på om intervjupersonerna använder sig av några strategier för att hantera det flexibla arbetet och i så fall vilka dessa strategier är. Studien syftar även till att diskutera hur dessa strategier förhåller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sätten att reglera arbetet. Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på åtta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebärande att de själva kan påverka var och när deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgångspunkt i tidigare forskning inom området. Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssättet kan innebära många konsekvenser för individen. Främst beskrivs svårigheter när det gäller kommer till gränsdragning mellan arbete och fritid, en känsla av otillräcklighet och påverkan på individens relationer. Vissa individuella strategier för att hantera det flexibla arbetet återkom hos flera av intervjupersonerna. Dessa har sammanställts till tre huvudstrategier för hur de intervjuade väljer att hantera konsekvenserna av det flexibla arbetet. Det framgår också att dessa strategier tenderar att gå i en annan riktning än de institutionaliserade formerna för reglering av arbetet, genom lagstiftning och partsöverenskommelser, där dessa har svårt att täcka in det flexibla arbetet. Nyckelord: Flexibelt arbete, strategier, coping, gränsdragning / Abstract Title: Flexibility without boundaries Authors: Anders Spångmark och Anna Öhrner Mentor: Michael Allvin University: Uppsala University Date: 2013-05-22 Purpose and problem statement: The purpose of the essay is to research the consequences of flexibility in the workplace, as they’re experienced by the interviewees. The purpose is furthermore to investigate whether the interviewees make use of any coping strategies to handle the work-related flexibility and, in that case, what those strategies are. The essay will also contain a discussion about how the aforementioned strategies relate to the institutionalized and more traditional means to regulate labor. Approach: The empiric data of the essay is based on eight interviews with people who all have flexible jobs, in the sense that they can affect where and when they are to carry out their job assignments. The data was subsequently processed, analyzed and discussed, using earlier research on the subject as a foundation. Results/conclusions: Flexibility in the workplace can be the cause of many different consequences for the concerned individual. The consequences most prominently described are difficulties regarding demarcation between work and leisure, a sense of inadequacy and the effect flexibility in the workplace has on personal relationships. Some individual strategies to handle flexibility in the workplace proved to be utilized by several interviewees. These have been compiled into three main categories. The results show that these strategies tend to go in a different direction, so to speak, than the institutionalized means to regulate flexibility in the workplace, such as legislation and covenants. This is a result of the fact that it’s difficult to apply the institutionalized means to flexibility in the workplace. Key words: Flexibility in the workplace, strategies, coping, demarcation
|
12 |
Att styra utan styre? : En kvalitativ undersökning av en organisk organisationNilsson, Frida, Winrow, Martin January 2011 (has links)
Sammanfattning Arbetslivet förändras och i och med det även arbetets och organisationernas struktur. Större krav ställs på individen att strukturera och ansvara för sitt arbete. I dessa nya organisationer har den formella hierarkiska styrningen minskat eller försvunnit och det är därför betydelsefullt att studera vilken typ av styrning som ersätter denna. Syftet med uppsatsen är att via en kvalitativ ansats undersöka hur styrningen ser ut i ett litet företag med en organisk karaktär. För att besvara syftet har fyra kvalitativa intervjuer samt en observation genomförts på det valda företaget. För att få fram relevant information har intervjuguiden till viss del utformats med hjälp av metoden ”critical incident”. Analys av intervjuerna har sedan skett genom tematisering utifrån tidigare forskning och teori. Observationen har använts som komplement till intervjuerna. I analysen av intervjuerna framkom två teman som extra tydliga. För det första, de yttre faktorerna, där framförallt kunden framträder som en viktig styrande faktor och att denna får en betydande roll när det gäller företagets organisering. Det andra temat som framkom var den interna gruppen som även den hade en betydande styrningsfunktion. Den interna gruppen får en väsentlig roll vad gäller den interna organiseringen i avseende normer och värderingar, som beteendet i organisationen utgår ifrån.
|
13 |
Flexibelt arbete inom en offentlig IT-verksamhet : hur arbetstagare ser på sitt arbete i förhållande till arbetsgivarens synGrund Nilsson, Carina January 2011 (has links)
Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem. Teoretiska utgångspunkter var litteratur om arbetsmarknadens utveckling och arbetets förändring de senaste decennierna. Resultatet visade att den aktuella IT-verksamheten var en organisation med både stabilitet och flexibilitet. Cheferna belyste den föränderlighet organisationen verkade i. Flexibilitet förekom genom flextid, distansarbete och egen planering där villkoren formas av såväl arbetsgivarens krav som arbetstagarnas efterfrågan.
|
14 |
Flexibelt arbete - En gränslös möjlighet? : En kvantitativ studie av hur tjänstemän upplever stress och balans i relation till flexibla arbetsförhållanden / Flexible work - a boundaryless opportunity? : A quantitative study of how white-collar professionals experience stress and balance in relation to flexible work arrangements.Oskarsson, Emma, Emanuelsson, Malin January 1900 (has links)
Strukturomvandlingen till dagens tjänsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnå en bättre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan också vara en risk som leder till ökad stress då förhållandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som gränslöst. Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjänstemän i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmässigt, samt om möjligheten att själv bestämma när och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv. Resultatet bygger på data från en arbetsmiljöenkät inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress och hälsa var i fokus (AFA Försäkring 2015). Enkäten besvarades av 1918 tjänstemän. Variablerna som användes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer. Data analyserades med multipel linjär regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade på upplevd stress. Modellen var signifikant och kunde förklara 37,8 procent av variansen avseende upplevd stress. I regressionmodell 2 kontrollerades effekten av upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer på upplevd konflikt mellan arbete och övrigt liv. Modellen var signifikant och kunde förklara 39,4 procent av variansen avseende upplevd konflikt mellan arbete och övrigt liv. Resultatet visade att upplevd flexibilitet har signifikant effekt på upplevd stress (b=-,026*). Det betyder att ju högre flexibilitet tjänstemännen upplever, desto mindre stressade känner de sig. Resultatet visade även att upplevd flexibilitet inte har betydelse för upplevd balans mellan arbete och övrigt liv. Att tjänstemännen själva kan välja när och var de utför ditt arbete, leder således inte till en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.
|
15 |
Flextid och sömn : Vilka aspekter av sömnen påverkas av flextid?Hildersten, Stella January 2017 (has links)
En del organisationer tillämpar flextid vilket innebär att arbetstagare i större utsträckning har möjlighet att influera sina arbetstider samt vart arbetet ska utföras. Flextid medför en del fördelar, däribland har det visat sig att flextid kan förbättra sömnen. Tidigare forskning inom området har påvisat att flextid bland annat kan ge bättre sömnkvalitet samt minska trötthet. Föreliggande studie ämnar att vidare undersöka sambandet mellan flextid och sömn, detta med frågeställningen; Vilka aspekter av sömnen påverkas av flextid? För att undersöka detta rekryterades 66 deltagare som delades in i två grupper, en med flextid samt en utan. Resultatet visade att flextidsgruppen somnar snabbare, har lättare att vakna, upplever sig behöva mindre sömn samt är piggare under arbetstid i jämförelse med gruppen utan flextid. Vidare tros flextidgruppen ha kunnat anpassa sina arbetstider efter sitt sömnmönster då de går och lägger sig och går upp liknande tid under arbetsveckan samt under ledighet. Dessa resultat går överlag i linje med tidigare forskningsfynd. Då studien endast bestod av 66 deltagare kan detta påverka studiens generaliserbarhet. Trots studiens svagheter belyser den brister inom fältet som tidigare inte undersökts, något som gör det intressant att vidare studera dessa aspekter med en större urvalsgrupp. Ytterligare faktorer värda framtida forskning är flextid och sömn kopplat till förslagsvis arbetsbelastning eller arbetstrivsel. Flextid är ständigt växande och tros vara ett vinnande koncept, det blir därför intressant att följa utvecklingen inom det.
|
16 |
Samvariation mellan olika aspekter av flexibelt arbete och produktivitet : Enkätstudie utförd på ett privat industriföretag under Covid-19-pandeminJonsson, Malin, Keränen, Jessica January 2021 (has links)
Syftet med studien var att undersöka om utvalda aspekter av flexibelt arbete samvarierar medsjälvskattad produktivitet hos tjänstemän på ett privat industriföretag under Covid-19-pandemin. Pandemin har lett till en ökning av flexibla arbetsarrangemang vilket har lett tillnya utmaningar för företag och medarbetare. Därför finns ett intresse att undersöka omflexibelt arbete samvarierar med självskattad produktivitet. En enkät innehållande frågor ombakgrundsvariabler: kön, ålder, anställningstid, förväxlingsvariabler; hemmaboende barn,antal barn, sömnkvalitet och hemmakontor samt frågor om flexibelt arbete och självskattadproduktivitet skickades ut till 881 anställda med en svarsfrekvens på 39%. Frågorna omflexibelt arbete var baserade på en validerad och reliabilitetstestad enkät översatt till svenska.Självskattad produktivitet samvarierade inte med flexibelt arbete (rₛ=-.047, p>.05) menseparat med delskalorna flexibelt arbete ”arbetsdag” (rₛ=.223, p<.001) och ”utanför arbete” (rₛ= -.243, p<.001). Förväxlingsvariabler korrelerade alla med produktivitet (p<.05). Flexibiliteti var arbetet utförs, men inte när, förefaller gynna produktiviteten.
|
17 |
Faktorer bakom upplevd arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin.Eriksson, Maria, Granbäck, Passara January 2022 (has links)
Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka huruvida de psykosociala faktorerna inflytande, ledarskapskvalitet, socialt stöd från överordnad, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap är relaterade till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Data samlades in utifrån en digital enkät där den generella arbetstillfredsställelsen mättes utifrån mätverktyget Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och de psykosociala faktorerna mättes utifrån mätverktyget Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III). Resultatet påvisade att samtliga prediktorer var positivt relaterat till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Det påvisades även att inflytande och socialt stöd från överordnad predicerar arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt. Således kan resultatet ses som en indikation på att organisationer bör ta inflytande och socialt stöd från överordnad i beaktning vid ett flexibelt arbetssätt för att främja medarbetarnas arbetstillfredsställelse.
|
18 |
Gränslöst arbete - motivationshöjare eller motivationssänkare? : En studie bland tjänstemän / Borderline work : does it have any impact on motivation? A study amongst white-collar workersJohannesson, Samuel, Kappel, Sonja January 2021 (has links)
I takt med den tekniska utvecklingen och den nuvarande pandemin förändras också de traditionella arbetsförhållandena till mer flexibla förhållanden. De gränser som tidigare fanns mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och arbetet kräver ett större ansvar från arbetstagarna. Syftet med studien är att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. De flexibla arbetsförhållanden som undersöks i den här studien innefattar flextid, distansarbete, egen planering av arbetstid samt att vara kontaktbar utanför ordinarie arbetstid. Dessa förhållanden, tillsammans med motivation, mäts för att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. Det undersöktes även om det fanns några skillnader kopplat till kön och ålder. Motivationsteorierna som studien utgår från är tvåfaktorteorin, Self-determination theory (SDT) och de yttre och inre faktorer som påverkar individens beteenden. Data samlades in i form av en webenkät som distribuerades till olika chefer och som i sin tur skickade vidare till sina medarbetare via gruppmejl och på internportal till deltagarna. Antalet deltagare som svarade på enkäten var n = 104. I studien besvarades tre frågeställningar och de analyser som genomfördes var; regressionsanalyser, korrelationsanalyser och t-tester. Analyserna visade att det fanns ett samband mellan flexibelt arbete och inre motivation men inget samband mellan flexibelt arbete och yttre motivation. Det fanns även skillnader gällande kön och yttre motivation men inte för inre motivation. Några skillnader gällande ålder kunde inte tydas för inre eller yttre motivation. Studiens resultat var i linje med tidigare forskning.
|
19 |
Distansarbetets för- och nackdelar : En studie om upplevelsen av och attityden till distansarbete hos tjänstemän / The pros and cons of remote working : A study of the experience of and attitude towards remote work among white-collar workersStubbfält, Elin, Essberg, Nina January 2023 (has links)
Pandemin har satt många spår, inte minst i synen på arbetslivet och möjligheten till ökad flexibilitet i och med arbete på distans. Distansarbete är inte nytt men fick fäste på riktigt efter pandemin. Studier pekar på att möjligheten till distansarbete kan ha såväl positiva som negativa effekter för individer. Studiens syfte var att undersöka tjänstemäns upplevelse av och attityd till distansarbete inom en organisation. Syftet undersöktes genom frågeställningar rörande valet att distansarbeta, attityden till och upplevelsen av distansarbete, om det finns skillnader i upplevelsen baserat på kön, familjesituation, ålder och arbetade år inom organisationen samt vilka samband som finns mellan de olika upplevelsevariablerna. För att undersöka syftet användes en webbaserad enkät som baserades på tidigare studier. Enkäten skickades ut till 100 tjänstemän inom en organisation i Sverige. Antal deltagare som besvarade enkäten var 31, varav 13 män och 18 kvinnor. Resultatet analyserades i SPSS. Studiens resultat visade att den vanligaste anledningen till distansarbetee var att det underlättar mellan arbete och fritid. Resultatet pekar på en generellt positiv upplevelse av distansarbete med bra mående och minskad stress, främst för kvinnor. Samtidigt visar resultatet en ökad sjuknärvaro. Slutsatsen är att distansarbete för med sig både för- och nackdelar men för att öka fördelarna och minska nackdelarna bör organisationer utveckla en jobbdesign som ökar mående och den generella upplevelsen för varje individ. / The pandemic has left many traces, not least in the view of working life and the possibility of increased flexibility through remote work. Remote work is not new, but it took hold after the pandemic. Studies indicate that the possibility of remote work can have both positive and negative effects for individuals. The purpose of the study is to investigate white-collar workers' experience of and attitude to telework within an organization. The aim was examined through questions regarding the choice to work remotely, the attitude to and experience of remote working, whether there are differences in the experience based on gender, family situation, age and years worked within the organization and what connections exist between the different experience variables. To investigate the purpose, a web-based survey, based on previous studies was used. The survey was sent out to 100 white-collar workers within an organization in Sweden. The number of participants who answered the survey was 31, of which 13 were men and 18 women. The result was analyzed in SPSS. The study's results show that the most common reason for remote work is that it facilitates between work and leisure. The results point to a generally positive experience of remote work with good well-being and reduced stress, mainly for women. At the same time, the results show an increased presenteeism. The conclusion is that remote work brings both pros and cons, but to increase the benefits and reduce the disadvantages, organizations should develop a job design that increases the well-being and overall experience for everyone.
|
20 |
En säljares bekännelser : En kvalitativ studie av en säljgruppHansson, Kajsa, Axelsson, Petra January 2011 (has links)
Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika teorier, vilka är: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al. Gränslöst arbete samt Hochschild teori om emotionellt arbete. Vi kommer att förhålla oss till hermeneutiken som vetenskapligansats för att med hjälp av del och helhet tolka vårt empiriska material. Att pendla mellan del och helhet gör det möjligt för oss att få en närmare förståelse för fenomenet. Vi redovisar det empiriska materialet i en resultat del. Resultatet analyseras utifrån ovan nämnda teorier. En sammanfattning över hela arbetet placeras efter analysdelen till sist redovisar vi våra reflektioner över arbetet. Nyckelord: motivation, social responsivitet, emotionellt arbete och flexibelt arbete / We have in this paper chosen to study a group of salespeople on a company. This by conducting semi-structured qualitative interviews. The image that we had of a salesman was a person that has got social skills and sharp arguments who do not give the customer so much as a chance to protest. We want to focus and try to explain the aspect of social psychology in this phenomena connected to a group of salespeople that we have got access to. This we get by making use of various theories such as Asplund’s social responsivity, Vroom’s theory of motivation, Allvin et al. boundless work and Hochschild’s emotional labor. We are going to use the hermeneutic as a scientific point of view and use parts of the phenomena to understand it on a deeper level. We are also going to have an overlooking view so that we can se the phenomena in a complete picture. In that way we are going to understand the phenomena better. We present the empirical material in a result and use the theories mentioned above to analyze the result. Then we make a summary of the paper and end it with a reflection over our paper.
|
Page generated in 0.044 seconds