This thesis was conducted at Linköping University and Saab Aerostructures DPS, Linköping, and focuses on the possibilities of flexible fixturing in machining applications. The thesis is part of the research project "Koofix", which is collaboration between Linköping University and a number of companies. The thesis is aimed towards small batch production which, for Saab Aerostructures DPS, means diverse part geometry and that parts are manufactured in very small numbers, sometimes just one piece. The result of this is that expensive dedicated fixtures are made for most parts. By introducing more flexible fixturing methods to this kind of production the cost of fixtures and tooling will be reduced, and make the production more efficient. New flexible fixturing methods has been presented and evaluated through the thesis, which has resulted in three different concepts. These concepts have been the result of literature screening and study of current manufacturing process at Saab Aerostructures DPS. The concepts has been evaluated according to there ability to meet Saab Aerostructures DPS needs and a final concept has been chosen. The concept that is considered being the best solution employs an adjustable frame to encompass several different part geometries. This concept allows the workpiece to be machined in a single step and the fixture can be adjusted to fit workpieces with different geometries. On other concept considered in the thesis employs electromagnet with adjustable elements and is capable of fixing more complex geometries. The concept also allows the fixture to be adjusted between different products to be machine by the CNC-machine itself. Also a concept that’s not a fixture itself but a method that allows a simpler fixture to be used has been developed. This concept uses adhesives to combine extra material to the part, which allows for less complex fixtures to be used in the machining process. The concepts with the adjustable frame and the electromagnet and adjustable elements are both using the machines control system to locate the detail by probing before the machining process starts. Probing is done by equipping the spindle with a touch trigger probe which measures pre-programmed contact points and calculates exact part position. / Detta examensarbete har utförts vid Linköpings Universitet och Saab Aerostructures DPS i Linköping och behandlar flexibla fixturer i bearbetande maskiner. Arbetet bygger på forskningsprojektet Koordinatstyrd fixering som under en längre tid bedrivits av Linköpings Universitet tillsammans med ett antal företag. Examensarbetet behandlar Saab Aerostructures DPS fåstyckstillverkning där stor variation på detaljer och geometrier förekommer. Idag används ofta specialtillverkade fixturer för att hålla och lokalisera detaljerna. För att effektivisera produktionen och minska den totala fixturkostnaden per detalj kan mer flexibla fixeringsmetoder införas. I examensarbetet har nya flexibla fixeringsmetoder utvärderats och lagt grunden för framtagningen av tre stycken koncept. Koncepten är framtagna genom att relevant litteratur genomsökts samt genom studier på Saab Aerostructures DPS. Koncepten har sedan genomgått en urvalsprocess baserad på företagets behov och förutsättningar, vilket ger en bra grund för fortsatt utveckling av koncepten. Det koncept som anses vara bäst lämpat för Saab Aerostructures DPS bygger på en justerbar fönsterfixtur som medger att detaljer kan bearbetas i ett steg. Ett annat koncept som presenteras i rapporten är inriktad mot mer svårfixerade detaljer. Detta använder sig av en magnetchuck och justerbara element och har en mycket hög automationsgrad. Det tredje koncept som utvecklats är inte en traditionell fixturlösning men kan underlätta fastspänning av svårfixerade detaljer. Konceptet bygger på att extra material limmas på arbetsstycket för att underlätta fasthållningen av både obearbetade och halvbearbetade arbetsstycken. Fixturkoncepten använder sig av bearbetningsmaskinens styrsystem för att lokalisera detaljens exakta position i fixturen. Metoden för uppmätningen som används i detta arbete är "probning" vilket innebär att maskinens spindel är utrustad med en prob och mäter upp ett antal förprogrammerade punkter för att lokalisera detaljen.

<p>This thesis was conducted at Linköping University and Saab Aerostructures DPS, Linköping, and focuses on the possibilities of flexible fixturing in machining applications. The thesis is part of the research project "Koofix", which is collaboration between Linköping University and a number of companies.</p><p>The thesis is aimed towards small batch production which, for Saab Aerostructures DPS, means diverse part geometry and that parts are manufactured in very small numbers, sometimes just one piece. The result of this is that expensive dedicated fixtures are made for most parts. By introducing more flexible fixturing methods to this kind of production the cost of fixtures and tooling will be reduced, and make the production more efficient.</p><p>New flexible fixturing methods has been presented and evaluated through the thesis, which has resulted in three different concepts. These concepts have been the result of literature screening and study of current manufacturing process at Saab Aerostructures DPS. The concepts has been evaluated according to there ability to meet Saab Aerostructures DPS needs and a final concept has been chosen. The concept that is considered being the best solution employs an adjustable frame to encompass several different part geometries. This concept allows the workpiece to be machined in a single step and the fixture can be adjusted to fit workpieces with different geometries. On other concept considered in the thesis employs electromagnet with adjustable elements and is capable of fixing more complex geometries. The concept also allows the fixture to be adjusted between different products to be machine by the CNC-machine itself. Also a concept that’s not a fixture itself but a method that allows a simpler fixture to be used has been developed. This concept uses adhesives to combine extra material to the part, which allows for less complex fixtures to be used in the machining process.</p><p>The concepts with the adjustable frame and the electromagnet and adjustable elements are both using the machines control system to locate the detail by probing before the machining process starts. Probing is done by equipping the spindle with a touch trigger probe which measures pre-programmed contact points and calculates exact part position.</p> / <p>Detta examensarbete har utförts vid Linköpings Universitet och Saab Aerostructures DPS i Linköping och behandlar flexibla fixturer i bearbetande maskiner. Arbetet bygger på forskningsprojektet Koordinatstyrd fixering som under en längre tid bedrivits av Linköpings Universitet tillsammans med ett antal företag.</p><p>Examensarbetet behandlar Saab Aerostructures DPS fåstyckstillverkning där stor variation på detaljer och geometrier förekommer. Idag används ofta specialtillverkade fixturer för att hålla och lokalisera detaljerna. För att effektivisera produktionen och minska den totala fixturkostnaden per detalj kan mer flexibla fixeringsmetoder införas.</p><p>I examensarbetet har nya flexibla fixeringsmetoder utvärderats och lagt grunden för framtagningen av tre stycken koncept. Koncepten är framtagna genom att relevant litteratur genomsökts samt genom studier på Saab Aerostructures DPS. Koncepten har sedan genomgått en urvalsprocess baserad på företagets behov och förutsättningar, vilket ger en bra grund för fortsatt utveckling av koncepten. Det koncept som anses vara bäst lämpat för Saab Aerostructures DPS bygger på en justerbar fönsterfixtur som medger att detaljer kan bearbetas i ett steg. Ett annat koncept som presenteras i rapporten är inriktad mot mer svårfixerade detaljer. Detta använder sig av en magnetchuck och justerbara element och har en mycket hög automationsgrad. Det tredje koncept som utvecklats är inte en traditionell fixturlösning men kan underlätta fastspänning av svårfixerade detaljer. Konceptet bygger på att extra material limmas på arbetsstycket för att underlätta fasthållningen av både obearbetade och halvbearbetade arbetsstycken.</p><p>Fixturkoncepten använder sig av bearbetningsmaskinens styrsystem för att lokalisera detaljens exakta position i fixturen. Metoden för uppmätningen som används i detta arbete är "probning" vilket innebär att maskinens spindel är utrustad med en prob och mäter upp ett antal förprogrammerade punkter för att lokalisera detaljen.</p>

Diss. Uppsala : Univ.

I dagens samhälle har kampen om att attrahera och behålla arbetskraft blivit allt hårdare, speciellt Inom IT-sektorn som är en sektor som i framtiden kommer att lida av arbetskraftsbrist. Därför blir arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare allt viktigare då det är dessa arbetsgivare som får välja först bland de arbetssökande. Men vad anses vara attraktivt hos en arbetsgivare utifrån medarbetarens perspektiv? Det är det som har varit huvudsyftet med denna undersökning. Vilka faktorer rankas högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare? Är det även dessa faktorer som får medarbetare att stanna hos arbetsgivaren eller skiljer sig preferenserna sig åt? Undersökningen genomfördes på Clavister, ett internationellt IT-företag med rötterna i Örnsköldsvik. Undersökningen har genomförts med syftet att mäta attityder och uppfattningar genom en kvantitativ enkät, för att sedan följas upp med en kvalitativ intervju för att få en djupare förklaring på de attityder och upplevelser som framkommit i enkäten. Undersökningens resultat visade att det som värderades högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare var lön och flexibla tider. Medan det som fått medarbetare att stanna hos sin arbetsgivare är relationen till kollegor, arbetsmiljö samt att känna en stolthet över sina arbetsuppgifter och delaktighet i företaget.

Det moderna arbetslivets utveckling har bidragit till införandet av flexibla arbetsvillkor, vilket medfört ett ökat ansvar för medarbetaren att själv styra över sin arbetssituation och dra gränser mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader mellan tjänstemän med en gränsdragningspreferens för segmentering respektive integrering, när det kom till upplevelse och hantering av flexibla arbetsvillkor i en global organisation. I studien tillämpades ett målinriktat urval som resulterade i n = 192. Skillnader mellan grupperna studerades med hjälp av en blandstudie, där både kvantitativa och kvalitativa data inhämtades med hjälp av en webbaserad enkät. Data analyserades dels genom envägs variansanalys (ANOVA) i SPSS och dels genom en tematisk analys, för att kunna studera skillnader från olika infallsvinklar. Resultaten av de olika analyserna visade att det fanns skillnader mellan segmenterare och integrerare i upplevelse och hantering av de flexibla arbetsvillkoren. Skillnader mellan grupperna kunde framförallt påvisas när det flexibla arbetsvillkoret IT-tillgänglighet undersöktes. Sammantaget kan det konstateras att de skillnader som hittades, i de flesta fall, hade en tydlig koppling till det som i tidigare forskning fastställts som typiska karaktärsdrag för segmenterare respektive integrerare.

Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som flexibla arbetstider kan ha för möjligheten att kombinera arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares upplevda hälsotillstånd. Studiens frågeställningar är: På vilket sätt underlättar eller hindrar flexibla arbetstider möjligheten för intervjupersonerna att kombinera arbetsliv och privatliv? Hur upplever intervjupersonerna att denna kombination påverkar deras hälsotillstånd? För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med personer som arbetar på samma företag, där de har ett flexibelt arbetstidssystem.   I ett samhälle som präglas av allt högre krav på individen är balansen mellan arbetsliv-privatliv ett både viktigt och aktuellt ämne att undersöka. Tidigare studier visar å ena sidan att flexibla arbetstider är positivt för balansen mellan arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares hälsotillstånd. Å andra sidan visar studier att flexibla arbetstider kan upplevas som stressande och därmed påverka hälsotillståndet negativt. Studien grundas i teorin om Work Life Balance som redogör för hur man kan få ihop arbetsliv och privatliv.   Analysen i vår studie bygger på teorins tre källor till konflikt: den tidsbaserade konflikten, belastningskonflikten samt den beteendebaserade konflikten. Resultaten visar att den tidsbaserade konflikten och belastningskonflikten går in i varandra och att det är individuellt huruvida dessa konflikter uppstår. Resultatet visar även att intervjupersonernas upplevda grad av kontroll är viktig för hur dessa två konflikter tar sig i uttryck. I studien kunde vi inte identifiera en beteendebaserad konflikt. Studien visar även att intervjupersonerna upplever att de med flexibla arbetstider lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv och därmed styra hur de ska undvika en konflikt. Utan ett flexibelt arbetstidssystem menar intervjupersonerna att det skulle vara svårare för dem att kombinera de två sfärerna vilket de tror skulle påverka deras psykiska hälsotillstånd negativt. Studien visar däremot att intervjupersonerna upplever att flexibla arbetstider inte har någon direkt inverkan på det fysiska hälsotillståndet.

Skolan brister i att erbjuda elever en tillgänglig undervisning då var tionde elev lämnar grundskolan utan betyg i matematik. Andelen elever i behov av särskilt stöd är relativt konstant vilket visar på att det fortfarande finns ett stort antal elever som behöver en tillrättalagd och anpassad undervisning. Därmed kvarstår skolors utmaning med att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilket specialpedagogiskt stöd matematiklärare i årskurs 7–9 upplever att de behöver för att organisera stödinsatser för elever i behov av stöd i matematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Urvalet har gjorts genom snöbollsurval där tidigare kollegor och rektorer har kontaktats som första led. Resultatet visar att lärarna i studien uttrycker behov av stöd från speciallärare och en önskan om att erbjuda flexibelt stöd för elever i behov av det. Vidare har organisatoriska utmaningar belysts, så som tidsbrist och frustration över att inte räcka till och en önskan om utökat samarbete mellan både ämneslärare, speciallärare och elevhälsoteam. Denna studie visar på lärares utmaning med att räcka till och erbjuda en undervisning tillgänglig för alla elever. Samundervisning kan vara en metod som underlättar arbetet mot en inkluderande undervisning. I strävan efter inkluderande undervisning kan speciallärarens kompetens nyttjas för att driva samarbete mellan professioner och skolledare bör försöka frigöra tid till samarbete och samundervisning för att skolan ska kunna erbjuda flexibla stödinsatser.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 poängSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2005SammanfattningErlandsson, Malin. (2005) En studie om flexibelt lärande på en gymnasieskola.(A study of flexible learning at a upper secondary school) . Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med det här examensarbetet är att genom den undersökning som ligger till grund för resultaten, försöka förstå de former som det flexibla lärandet har fått i lärarlaget i studien. Syftet är också att lärarlaget ska få ta del av resultaten och använda dessa för att fortsätta att utveckla sitt arbete med flexibelt lärande. Eftersom jag främst är intresserad av att ta reda på vad flexibelt lärande betyder för lärarna i arbetslaget och eleverna så blev studien en kvalitativ studie. Jag har valt att använda mig av både intervjuer och enkäter i studien. Litteraturen i studien belyser främst vad som menas med flexibelt lärande och hur detta arbetssätt påverkar eleverna och lärarna i skolan. Resultaten i undersökningen visar att lärarnas vilja att förändra deras och elevernas situation i skolan var den största drivkraften bakom utvecklingen. Deras kunskap om inlärning och vad som ger motivation hos eleverna gjorde att de såg flexibla arbetssätt som en väg till detta. Resultaten visar också att i flexibla arbetssätt bör det finnas en struktur och man bör använda sig av tidsplanering samt att de problem som lärarna har stött på framförallt är att en lärplattform inte klarade av det flexibla arbetssättet. Resultaten visar också att ämnesintegrering inte har varit så lätt för lärarna att genomföra men att detta egentligen inte är något problem som lägger hinder för dem att arbeta flexibelt. Det anser jag snarare är ett spännande mål för lärarna i arbetslaget att arbeta mot i framtiden. Mina slutsatser är att eleverna uppfattning om flexibelt lärande stämmer överens med lärarnas och att min studie av lärare och elever har visat att de allra flesta av dem är positivt inställda till att arbeta flexibelt. Förslag till fortsatt forskning är hur de elever som nu arbetar flexibelt och elevaktivt i skolorna klarar sig betygsmässigt jämfört med de elever som går i en traditionell skola. Nyckelord: Flexibla arbetssätt, elevaktiva arbetssätt, skolutveckling, gymnasiumMalin ErlandssonHandledare: Marie LeijonLandsvägen 205-8Examinator: Anna Henningsson- Yousif271 98 Ystad / School of education, MalmöSchool of education 60 pointsSchooldevelopment and leadership AbstractErlandsson, Malin. (2005) A study of flexible learning at a upper secondary school . Schooldevelopment and leadership. School of education, Malmö.The purpose of this paper is to understand the forms that flexible learning has been given by the teachers in the study, throu the investigation. Another purpose is for the teachers to acquaint themselves with the contents of the result from the study and use this to kontinuing developing thier work with flexible learning. Because of may main interest of finding out what flexible learning means to the teachers and the pupils in the study it became an qualitative paper. I have chosen to use both interviewes and inquires.The litterature illuminates foremost what we mean by flexible learning and how it affects the pupils and the teachers in school in generally. The results of theinvestigation shows that the teachers will to change thier own and the pupils situation in school was the main force behind the development. Teir knowledge of learning and how to motivate the pupils made them see that flexible learning was a way to get theese things. The results also shows that in a flexaible way of working ther should be a structur and one should use timeplaning and also that the main problem the teachers have bumpt into is that an learnplatform that could not handle the teachers way of working.The results also show that subject integration has not been easy for the teachers to carry through but that this is not a problem for the teachers to work flexible. I am of the opinion that subjectintegration rather is an exiting goal for the teachers to work against in the future. My conclusions is that the pupils oppinion of flexible learning agree with the teachers and that my study of teachers and pupils has shown that most of them has an positive attitude to working flexible. A suggestion to continuating reaserche is to study how the pupils working flexible and pupilaktiv get through their examination in comparison to pupils in traditionally schoolsystems.Keewords: Flexible ways of working, pupilaktiv way of working, schooldevelopment, upper secondary school.Malin ErlandssonSupervisor: Marie LeijonLandsvägen 205-8Examiner: Anna Henningsson- Yousif271 98 Ystad

Uppsatsens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa samt om sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Syftet är formulerat med bakgrund i tanken att flexibla arbetstider skulle underlätta vardagen för människor och på så sätt vara positivt för den psykiska hälsan. Tidigare forskning har visat på både positiva och negativa hälsoeffekter där friheten att styra sin egen tid delvis har visats vara positiv för den psykiska hälsan genom att det ger en bättre balans mellan arbete och familj. Den har även dels visat på negativa effekter då ansvaret som kommer med att kunna kontrollera sin tid kan leda till skuldkänslor. Konflikt mellan arbete och familj uppstår då förväntningarna på en person i den ena rollen försvårar möjligheten att leva upp till förväntningar i den andra. Denna typ av konflikt antas vara vanligare för kvinnor då de generellt har ett större ansvar för hemmet än vad män har. I och med detta testas även om sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa ser olika ut för kvinnor och män. Datan i studien kommer från Levnadsnivåundersökningen 2010 och omfattar ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan 18-75 år. Urvalet har selekterats för personer vilka är anställda och sambanden har mätts genom linjär regressionsanalys (OLS). Resultatet visar inledningsvis ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa för kvinnor men inte för män. Detta samband försvinner dock när vi kontrollerar för arbetsrelaterade krav- och kontrollvariabler varpå det ursprungliga sambandet visar sig vara en proxy för om en person har inflytande över arbetsuppgifter, inflytande över arbetsmetoder och/eller enformigt arbete. Vi diskuterar vidare om det kan vara så att de potentiellt positiva aspekterna av flexibla arbetstider som underlättar vardagen och de negativa, där friheten att styra blir en börda då tiden inte räcker till tar ut varandra. Vi föreslår även vidare forskning på flexibla arbetstider och psykisk ohälsa där även variabler för upplevd konflikt mellan arbete och familj inkluderas.

Platsens betydelse för att främja värdeskapande förbises ofta inom industriell marknadsföringslitteratur, men även hur organisatörer inom coworking utformat platsen för att föreslå ett värdeerbjudande till kund. Organisatörer inom coworking har uppkommit som ett svar på marknadens krav på flexibilitet i utformning av plats. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur platsen hos coworking-organisatörer i Stockholm utformats för att föreslå värdeerbjudanden. Målet var att bidra med en fördjupning i hur platsen kan förbättra och underlätta företagsverksamhet. Studien utfördes genom två fallstudier och resultatet visade på ett värdeerbjudande med en gemensam kärnpunkt i platsernas utformande med skillnader i val av inriktning och förvaltning. Gemensamt utformades platsen till att erbjuda ombesörjning av ett kontors operativa verksamhet och möjlighet till värdefulla interaktioner som kunde främja värdeskapandet i hyresgästernas kärnverksamhet. Värdeerbjudande konstruerades av organisatören genom att olika servicealternativ tillfördes till platsen. Studiens undersökning visade att det fanns ett större behov för interaktion bland hyresgästerna inom Stockholms stadskärna än vid Stockholms utkant. Framtida forskning uppmanas pröva denna tes för att granska generaliserbarheten i studiens teoretiska implikation.