Användning av metoden flippat klassrum har ökat i skolvärlden. Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur tre olika undervisningsfilmer som nyttjas i samband med metoden flippat klassrum och som används inom engelskundervisningen vid det grammatiska momentet användning av have och hassvarar mot flippat klassrum som didaktisk metod. Syftet operationaliserades i tre frågeställningar som handlar om hur filmerna behandlar lärandeobjektet, att kunna tillämpa have och has i engelskan, hur filmerna skapar relation med tittare och hur filmernas didaktiska design ser ut. Som metod användes läromedelsanalys, och filmerna analyserades med hjälp de didaktiska frågorna och ett didaktiskt designteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att filmerna skiljer sig i de didaktiska aspekterna. Filmerna behandlar samma lärandeobjekt, men filmerna behandlar det på olika sätt och fokus är på olika kritiska aspekter. Dessutom använder filmerna sig av olika sätt att tilltala tittaren och skapa relation med den. Filmerna skiljer sig även i hur de passar i sin genre och vilken teknologi som har använts i dem. Eftersom studien genomfördes i det svenska sammanhanget visar resultaten också att två av filmerna kan anses passa bättre i detta sammanhang.

I denna fallstudie granskas 19 matematikvideor och utvärderingar som gjorts av lärarstudenter vidLinköpings universitet. Ingen deltagare i studien hade tidigare skapat en matematikvideo. Lärarstudenternasvideor analyseras mha ett egenutvecklat analysverktyg och följande forskningsfrågor besvaras:1) Hur kan av lärarstudenter skapade mikroföreläsningar i form av förklarande matematikvideor om ett förbestämtämne karaktäriseras?2) Hur relaterar lärarstudenternas val av upplägg och presentationssätt i matematikvideor till derekommendationer som förespråkas av aktuell forskning?3) Hur bör den utgivna uppgiften modifieras om den upplevs som problematisk och vilket förberedandematerial bör man låta studenterna ta till sig av för att de ska klara uppgiften bättre?Jag kommer bland annat fram till att deltagarnas val av längd på video ligger i linje med vad forskningenföreslår, men att detta val också kan ha påverkats av en instruktion som initialt gavs i uppgiften.

Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för läxans roll i det flippade matematiklassrummet. Arbetsmetoden ”Flippat klassrum” karaktäriseras av en förflyttning av traditionella föreläsningar ut ur klassrummet. Direkta instruktioner ges istället som läxa, ”flippad läxa”, ofta i form av videoföreläsningar. Litteraturstudien baserar sig på nio artiklar och behandlar den flippade matematikläxans utformning, elevers åsikter om arbetsmetoden, och vilka fördelar respektive nackdelar flippad läxa har i förhållande till traditionell läxa. ”Flippad läxa” är fortfarande är ett relativt outforskat begrepp, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. Studiens resultat tyder dock på att metoden kan ha flera fördelar, bland annat i att videoföreläsningar som läxa ger eleverna ett större ansvar för sitt eget lärande, och att videons bestämda speltid har potential att minska skillnaden i den tid, som olika elever använder för att göra samma läxa. / The purpose of this study is to investigate homework given in the flipped mathematics classroom. One of the characteristics of the “flipped classroom” is that traditional lectures are not placed in class time. Direct instruction is instead given as homework, “flipped homework”, often in the form of video lectures. The literature review is based on nine articles and focuses on the design of flipped mathematics homework, pupil’s views of the method, and the possible advantages and disadvantages of flipped homework in relation to traditional homework. There is still a lack of research done on “flipped homework”, which makes it difficult to draw any general conclusions. However, the results indicate that the teaching method may have some advantages, including that video lectures gives the students a greater responsibility for their own learning, and that the fixed time of the video have the potential to reduce the difference in time spent by different students on the same homework.

Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares syn på hur arbetsmetoden Flippat klassrum påverkar elevernas möjlighet till stöd och stimulans i matematikämnet. Skolverket (2011:10) har satt upp ambitiösa mål och skriver i Lgy11 att alla de anställda i skolan ska ”ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt”. Studien bygger på intervjuer med tre lärare och fyra elever och resultatet visar på både stor potential hos arbetsmetoden, men också på en tungrodd verklighet i behov av tydlig struktur. I studien deltar både lärare som aktivt flippar sitt klassrum men också lärare som valt att lämna arbetsmetoden vilket innebär att studien får en intressant dynamik.

Syftet med den här studien var att undersöka hur många elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola som hade tillgång till att se inspelade matematikgenomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta, samt att ta reda på vad elevernas vårdnadshavare ansåg sig själva ha för matematiska kompetenser och hur ofta de ansåg att de själva har tillräcklig tid till att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Syftets underliggande fokus var likvärdighet.Problemställningarna löd:•Hur ser möjligheten ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola att se inspelade genomgångar i hemmet?•Hur ser de skolrelaterade hemresurserna ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola? Problemställningens fokus är hur mycket tid föräldrarna anser ha för att hjälpa deras barn med matematikläxorna, samt vad föräldrarna anser om deras egna matematiska kompetenser.•Hur antas matematikundervisningens likvärdighet påverkas om läxor ersätts med inspelade genomgångar i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola?Undersökningsmetoden som användes i uppsatsen var enkäter. Resultatet från studien visar att alla undersökningsdeltagare hade tillgång till att se inspelade genomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta. Däremot så fick 2% av eleverna sällan hjälp av sina vårdnadshavare vid behov av hjälp med läxor och 28% av eleverna fick hjälp, men endast ibland. Angående vad vårdnadshavare ansåg om deras egna matematiska kompetenser så tyckte 5% att de aldrig hade tillräckliga matematiska kompetenser att hjälpa sina barn med matematikläxorna. 2% av vårdnadshavarna ansåg att de sällan hade tillräckliga matematiska kompetenser. 18 % av vårdnadshavarna bedömde att de endast ibland hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Resterande 75% av vårdnadshavarna betraktade att de ofta/alltid hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna.

Detta arbete undersöker hur undervisningsmodellen flipped classroom påverkar elevers inlärning inom matematik. Intervjuer med fem matematiklärare och fyra elever ligger till grund för att undersöka detta. Vi har antagit en socialkonstruktivistisk syn på inlärning och har därefter tematiskt analyserat empirin som genererades från semistrukturella, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att modellen möjliggör varierad undervisning, alltså flera olika inlärningsmoment kan täckas in på lektionstid. Detta kan vara i form av exempelvis grupparbete eller laborativa aktiviteter. Flipped classroom bidrar även med ytterligare repetitionsmaterial som är lättillgängligt. Arbetet kopplas även till tidigare forskning som främst bedrivits i USA. En utav slutsatserna är att undervisningsmodellen kan gynna elever som generellt ligger på en låg kunskapsnivå. En annan slutsats är att de videobaserade genomgångarna som kan infinna sig i undervisningen, kan ha ett mer koncentrerat innehåll och en tydligare struktur än genomgångar i klassrummet, vilket påverkar inlärningen.

Denna intervjustudie behandlar användningen av läxor i det flippade matematikklassrummet, så kallade flippade läxor. Flippat klassrum är en pedagogisk arbetsmetod som karaktäriseras av att traditionella föreläsningar flyttas ut ur klassrummet. Istället förbereder sig eleverna inför lektionen genom att till exempel se en videogenomgång online, för att sedan bearbeta genomgångens innehåll under lektionstid. Syftet med denna studie är att undersöka en av metodens mer centrala komponenter, läxan, i en svensk kontext.  Studien innefattar intervjuer med fyra matematiklärare från olika delar av Sverige, tre av dessa arbetar på  gymnasieskolor och en arbetar på högstadieskola, Intervjuare behandlar hur de arbetar med läxor i det flippade matematikklassrummet. Resultatet visar att svenska lärares erfarenheter tycks stämma relativt väl överens med internationell forskning. Bland annat i den flippade läxans möjligheter att öka materialets tillgänglighet, men även i att det finns svårigheter i att vissa elever inte gör läxan. / This interview study addresses the use of homework in the flipped mathematics classroom, so-called flipped homework. Flipped classroom is an educational method that is characterized by the removal of some traditional teaching from the classroom. Instead, students prepare for lessons by, for example, watching a video lecture online. Then the in-class time is spent  processing the lectures contents. The purpose of this study is to investigate one of the more central components of this method, the homework, in a Swedish context. In the study four mathematics teachers from different parts of Sweden were interviewed about their experiences working with the method. The results show that the Swedish teachers experiences of the method seem to correspond relatively well with international research. Among other things they talked about the possibility for the  flipped homework to increase the availability of the material, and the difficulties emerging from the fact that some students don’t complete their homework.

Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vad flipped classroom kan innebära för lärare och hur det påverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lärare använder sig av flipped classroom, vad för material som används och hur det tillgängliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssättet. Intervjuer har genomförs med gymnasielärare som tillämpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fått besvara en enkät. Tanken är att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstå hur flipped classroom påverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt även vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lärande.   Resultatet visade att lärare tillämpar flipped classroom på olika sätt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebär. En anledning alla lärare nämnde till varför de tillämpar flipped classroom är för att få mer lektionstid som de kan använda till annat än genomgångar. Då kan eleverna arbeta mer i grupp och diskutera eller så hinner de räkna mer i boken. Att frigöra mer lektionstid ger eleverna mer lika möjlighet till att få hjälp samt att undervisningen kan varieras i större utsträckning. En annan anledning är att flipped classroom ger möjlighet till mer individualiserad undervisning eftersom eleverna kan arbeta i sin egen takt. Videogenomgångar är något som lärarna har gemensamt men hur lektionstiden sedan används skiljer sig. Eleverna är både positivt och negativt inställda till flipped classroom vilket kan bero på flera saker, till exempel på hur de är vana att arbeta och deras lärstilar. Det går inte att säga att eleverna lär sig mer eller mindre då flipped classroom tillämpas eftersom lärarna kan tillämpa flipped classroom på så många olika sätt. Däremot får eleverna tillämpa och utveckla sin digitala kompetens samt lära sig att bli mer medvetna om sin inlärning då flipped classroom tillämpas eftersom de får organisera sitt eget lärande på ett annat sätt och ta mer eget ansvar än med traditionell undervisning. / This thesis concerns the educational concept known as flipped classroom. The purpose of the study is to improve understanding of what flipped classroom is and to answer questions about how and why teachers use flipped classroom. This includes what materials are used and how these are made available to the students, as well as how students perceive working with flipped classroom. The survey consists of interviews with teachers that have implemented flipped classroom in their mathematics courses, as well as questionnaires to the students in these same courses. The reasoning behind this was to understand how flipped classroom affects teaching, pros and cons that come with flipped classroom and also the impact flipped classroom has on students' learning.   The results of the survey showed that teachers apply flipped classroom in different ways. There are conflicting perceptions of flipped classroom and its practical application. The main reasoning behind why teachers apply flipped classroom is to liberate more time in class from traditional lecturing. Flipped classroom also allows for a greater degree of individualized instruction, giving students more equal opportunity to get help and allowing for teaching to be varied to a greater extent. Teachers commonly used pre-recorded video lectures in order to prepare students but differed in how their time in class was spent. All students have both positive and negative attitudes towards flipped classroom depending on several variables such as, how they have originally studied in class and their own personal learning styles. It is not possible to say that students learn more or less when flipped classroom is applied since teachers can apply flipped classroom in different ways. On the other hand, student have to learn to become more aware of their learning when flipped classroom is applied because they may organize their own learning in a different way and take more responsibility than with traditional teaching.

Den här studien undersöker lärares erfarenheter av Flippad undervisning (Flipped Classroom). I den här studien har två forskningsfrågor ställts till ämneslärare i grund- och gymnasieskolan: Vad karaktäriserar Flippad undervisning? samt Vad är syftet med Flippad undervisning?. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer, analyserade enligt den kvalitativa innehållsanalysen som metodansats. Nio lärare, baserade på ett kriterieurval, från olika kommuner i den södra delen av Sverige har utgjort empirin i studien. Samtliga lärare har intervjuats vid sina respektive arbetsplatser. Fem teman har utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Förändrad yrkesroll, Tiden, Att motivera eleverna och ha en kontinuitet, Tekniken samt Kommunikationen med eleverna. Den andra forskningsfrågan genererade tre teman i resultatdelen: Förståelseförberedande, Elevers lärande synliggörs och Tillgänglighet. Resultatet belyser att läraren blir mer av en handledare i klassrummet, tid frigörs under lektionen som medger en förändrad, och ökad kommunikation. Resultatet visar också att det är viktigt att göra eleverna delaktiga. Tekniken är en av artefakterna som möjliggör undervisningsformen och bidrar till en förändrad kommunikation. Flera av respondenterna i studien ser möjligheten till ett ökat lärande och upplever också att formativa bedömningsprocesser underlättas av undervisningsformen. / This study examines teachers’ experiences of Flipped Teaching. Two questions have been asked: What characterizes the Flipped Classroom? and What’s the purpose of Flipped Teaching? The theoretical framework is the sociocultural perspective by Vygotsky. The empirical material has been gathered through the qualitative interview and the method used to process the data has been the qualitative content analysis method. Nine teachers from various parts of southern Sweden have been interviewed. The two research questions resulted in eight categories, five from the first question: Changes in profession, Time, Key aspects – Participation, motivation and continuity, Tools involved and Communication with pupils. The second question generated three categories: Understanding preparatory, Visible learning and Access to the material. The results show that the teachers have become more guides on the side rather than lecturers and that time together with the students, interacting with them, has changed the ways of communication. The result also shows that the technical artefacts suports the Flipped Classroom, in some ways even as a conditional precedent for the Flipped Classroom. Many of the respondents in the study also express that the Flipped Classroom helps them assess the pupils’ abilities more formatively.

Denna studie är en intervjustudie som presenterar lärares användning av flerformsundervisning (blended teaching), flippat klassrum (flipped classroom) och fjärrundervisning i engelskundervisning. I studien har totalt fem engelsklärare som undervisar i årskurs 4, 5 eller 6 och som använder sig av fjärrundervisning, flippat klassrum och/flerformsundervisning intervjuats. Resultatet har visat att dessa lärare generellt upplever att deras pedagogiska-, ämnes- och tekniska kunskaper inte påverkas om de undervisar med något av det tidigare nämnda eller i en klassrumsundervisningssituation (face-to-face teaching), vilket kan liknas med att undervisning som sker i klassrummet utan tekniska hjälpmedel. I intervjuerna har det även tydliggjorts för vilka tekniska verktyg och pedagogiska metoder som kan användas i flippat klassrum, flerformsundervisning och fjärrundervisning i engelskämnet. Dessutom uttrycker flera av respondenterna att de under utbrottet av covid-19 fått utveckla sina kunskaper om fjärrundervisning och att de dessutom kommer fortsätta med denna undervisningsform när covid-19 är över.