Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Med ökad inflyttning till storstadsregioner blir den byggbara ytan i urbana områden allt mer begränsad. Detta i samband med förändringar i det globala klimatet, med ökade havsnivåer och mer intensiva regn som följd, samt utveckling av ny teknik öppnas det upp för nya typer av lösningar. Följande examensarbete syftar till att utveckla ett koncept för byggnation av bostadsgrupp direkt på vattenspegel och sedan använda det som grund vid utveckling av ett gestaltningsförslag. Först utförs en litteraturstudie inom ämnet. Utifrån analys av denna, samt referensobjekt, skapas ett koncept innehållande de aspekter som bör tas till hänsyn vid byggnation av en bostadsgrupp direkt på vatten. Arbetet använder sig av metodik redovisad i boken ”Idea Work”, både för den teoretiska delen samt den kreativa processen. Med hjälp av det framtagna konceptet utvecklas ett gestaltningsförslag för en flytande bostadsgrupp. Förslaget placeras i Frihamnen i Göteborg, ett område som inom en snar framtid ska utvecklas till att bli en helt ny stadsdel. Förslaget följer även i största möjliga mån den vision som Göteborgs Stad satt upp för utvecklingsområdet Frihamnen. De flytande bostäderna är anpassade efter de lokala väderförhållanden som råder på platsen. Byggnadernas struktur är utformade så att de ska skydda från vind samt ge boende möjlighet att njuta av solen. Fasader med mycket glas skapar en visuell kontakt med vattnet precis utanför. Genom att aktivera taken och placera nödvändig grönska skapas där en grönblå struktur. En mindre park i mitten fungerar som en social punkt. Med varierande våningshöjder och arkitektur anpassas bostäderna efter den vision Göteborgs Stad utvecklat. Med ett fristående poolområde utnyttjas älvens vatten. Utgjutningar i pontonerna skapar direkt kontakt till vattnet, där ankring med allt från segelbåtar till kanoter möjliggörs. Gestaltningsförslaget är i sin helhet inte en fulländad lösning utan snarare en visualisering av hur ett bostadsområde på vatten kan tänkas se ut. Vidare studier behövs inom området för att ett slutgiltigt förslag ska kunna ta form. Förhoppningen är att inspirera till fortsatta studier inom ämnet. Resultatet kan ses på sidan 44 och framåt i rapporten. Slutsatsen av teori och gestaltningsförslag är att boende på vatten kan ha era fördelar för den urbana människan så som bättre närmiljö, möjlighet till ett aktivt liv, positiv påverkan på hälsa och en visuellt tilltalande omgivning. Att bygga på vatten öppnar således dörrar till nya möjligheter. Fortsatta studier inom alla delar framtagna i konceptet kan leda till en ännu bättre förståelse kring ämnet.

Stockholm lider idag av omfattande bostadsbrist och ständigt ökande befolkningsmängd. För att möta detta ökande behov av bostäder i Stockholm finns en nödvändighet i att utforska nya vägar till att åstadkomma detta. Här finns en unik möjlighet till en förtätning av staden genom att utnyttja Stockholms stora vattenarealer för att bygga flytande bostäder. Som alternativ till den traditionella byggkonsten ämnar examensarbetet till att demonstrera de kvaliteter som finns med att bo på vatten genom att utforma ett attraktivt bostadsområde med flytande konstruktion. Projektet illustreras i det tidigare hamnområdet vid Liljeholmskajen i Årstadals hamn, Stockholm. För att åstadkomma detta utförs fallstudier på olika typer av flytande konstruktioner som finns på den svenska marknaden för att fastställa de bästa konstruktionslösningarna som leder till färdiga förslagshandlingar. Resultatet visar att ett flytande bostadsområde är genomförbart med dagens teknik som ett sätt att förtäta staden. Vidare utredningar måste dock göras för att i framtiden legalisera och förenkla lagstiftningen kring denna typ av boende. / Present day, Stockholm suffers from a significant lack of dwellings and the population in the county is ever increasing. To meet this escalating demand for residences it is essential to explore new paths of accomplishing this. Here lies a unique opportunity for densification of the city by taking advantage of Stockholm’s grand water areal to build floating residences. This essay aims to demonstrate an alternative to the traditional arts of building construction by presenting the qualities of living on water in a proposition for a floating residential area. The project is displayed as placed in an old industrial port - Liljeholmskajen - in Årstadal, Stockholm. To achieve this, case studies are made on different types of floating constructions on the Swedish market to establish the best constructional solutions, which have led to complete concept drawings. The result illustrates that a floating residential area is achievable with today’s technology as a method of dealing with the densification of cities. Further investigations are necessary to legalize and simplify the legislation of this type of living

<p>Syftet med min undersökning är att undersöka tillförlitligheten då det gäller den kronologiska ordningen i LUS, LäsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag väljer att göra min studie vid sedan ett år tillbaka arbetar efter LUS, samt att frågor och åsikter är många kring analysverktyget bland pedagogerna på skolan.</p><p>För att undersöka detta har jag delat upp min studie i två delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan läsa, förstå och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger på en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jämför sedan de två undersökningarna med varandra och tar reda på om flytande läsning, punkt 15 i läsutvecklingsschemat, är nödvändig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig på och ifrågasätter är: ”Förutsättningen för att klara punkt 16 är att läsningen flyter obehindrat” (s.44), alltså att eleven måste har nått punkt 15 innan han/hon klarar av att läsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led. Vidare, är det då möjligt för en elev som läser mycket och är placerad i punkt 18 i LUS, att misslyckas med punkt 16?</p><p>Resultatet av min undersökning visar att det är möjligt för en del elever att klara av en arbetsbeskrivning trots brister i den flytande läsningen och för de som behärskar läsningen mycket väl och gärna läser kan arbetsbeskrivningen ändå bli ett misslyckande.</p><p>Min slutsats är att ingenting är svart eller vitt, det finns gråzoner där en del av de aktuella eleverna hamnar. LUS är ett bra analysverktyg, men det behöver ifrågasättas, studeras och möjligen också kompletteras med andra instrument som testar elevers läsförmåga.</p><p>Nyckelord: flytande läsning, instruktion/arbetsbeskrivning, LUS, läsutveckling</p> / <p>This research has been done in order to investigate the reliability of the chronological order of a Swedish reading development schedule – LUS. This method has been established by Allard, Rudqvist and Sundblad (2001). The reason why I chose this subject is that the school where I did my research uses LUS as their reading analysis tool; however, there are many questions as to the reliability of this tool among the teachers.</p><p>My research is twofold – firstly, a direct observation of students during domestic science lessons, in order to see their capability to read, understand and perform a working instruction in several stages (phase 16 in the reading development schedule); and secondly, a study of the students’ results at LUS. Then I will compare the two in order to find out whether reading fluency, or a great desire to read (phase 15 and 18 in the reading development schedule) is necessary to solve a task in phase 16. The statement made by Allard and Askeljung (2003) that I will focus on, and call in question, is the following (in translation): In order to manage phase 16 in the reading development schedule, it is necessary to be a fluent reader. So the student should have reached phase 15 before he or she manages to read and follow a working instruction in several stages. Furthermore, is it possible that students who read a lot and reach phase 18 in the reading development schedule can fail in their attempt to accomplish phase 16?</p><p>The result of my research is that there is a possibility for some students to manage a working instruction even though they lack reading fluency; and for those who are fluent readers, the working instruction can become a failure.</p><p>The conclusion of my study is that nothing is black or white. There are some grey zones where some of the current students turned out to be at the moment. LUS is a good analysis tool, but it needs to be questioned, investigated and perhaps also be complemented with other instruments that diagnose the students’ reading ability.</p><p>Key words: reading fluency, working instruction, LUS, reading development</p>

Tidigare forskning har visat att kreativt matematiskt grundat resonerande (CMR) är en mer effektiv metod än algoritmiskt resonerande (AR) för att lära sig matematik. Kognitiv förmåga samt personlighet har också visats påverka inlärningen. Syftet med denna studie var att jämföra effekten av två olika matematiska inlärningsmetoder och undersöka deras förhållande till kognitiv förmåga samt personlighetsdraget Need for cognition (viljan att kognitivt elaborera). Två grupper bestående av  gymnasieelever (N = 132) fick öva med två olika metoder, AR eller CMR.. En vecka senare genomförde båda grupperna samma matematiktest. Resultaten visade att de som övat med CMR presterade signifikant bättre än de som övat med AR. Kognitiv förmåga predicerade resultat på matematiktestet i båda grupperna. Resultaten är linje med tidigare forskning. Need for cognition predicerade enbart testresultat i CMR-gruppen. / Previous studies have shown that creative mathematical grounded reasoning (CMR) is a more effective method than algoritmic reasoning (AR) when it comes to learning mathematics. Moreover cognitive ability and personality have been shown to impact on learning. The aim of the present study is to replicate previous studies where CMR, and the relation to cognitive ability, have been investigated, and to examine the impact of the personality trait Need for cognition (an individual’s tendency to engage in and enjoy effortful thinking) for learning. Two groups of upper secondary school pupils (N = 132) practiced with two different methods, CMR and AR. One week later both groups took the same mathematical test. The results showed that the CMR-group performed significantly better than the AR-group. Cognitive ability predicted results on the mathematical test in both groups. The results is in line with previous studies. Need for cognition only predicted test results in the CMR-group.

Floating housing is a concept gaining ground in Sweden. The dwellings are different in many ways from traditional homes, not only regarding flotation, but also several other technologies. The purpose of this thesis is to emphasize the qualities that exist in living on water. The ambition was to present a proposal for a floating residential area located in Jönköping, containing homes of varying sizes, and to present their technologies. In order to find inspiration and solutions studies have been made on existing floating homes in Stockholm and Kalmar, focusing on their technical and functional solutions. Residential areas in marine environments have been studied from an urban planning perspective. Furthermore, the history and current conditions of Munksjö lake has been investigated. Vision Sjöstad is a proposal for a floating residential area situated in Munksjö lake, Jönköping. The block comprises a total of 24 dwellings consisting of two apartment buildings and four semi-detached houses with associated housing supplement. Emphasis has been made on ensuring residential privacy without foreclosing the public from the lake. The individual dwellings are accounted for a more detailed design in terms of aesthetics, function and technology. The technical solutions that differ from a traditional building has been reported in more detail. This includes floating construction, heating systems, water and sewage connections and mooring. / Flytande bostäder är ett koncept på frammarsch i Sverige. Bostäderna skiljer sig på många sätt från traditionella bostäder, inte bara med avseende på just flytförmågan utan även flera andra tekniska lösningar. Syftet med detta arbete är att framhäva kvalitéerna som finns i att bo på vatten. Målet har varit att arbeta fram ett förslag för ett flytande bostadskvarter beläget i Jönköpingsområdet, innehållande bostäder i varierande storlek samt att redovisa deras tekniska lösningar. För att hitta inspiration och lösningar studerades befintliga flytande bostäder i Stockholm och Kalmar med fokus på deras teknik- och funktionslösningar. Bostadsområden i marina miljöer har undersökts ur ett urbant planeringsperspektiv. Vidare har Munksjöns historia och nuvarande förutsättningar utretts. Vision Sjöstad är ett förslag på ett flytande bostadskvarter beläget i Munksjön, Jönköping. Kvarteret omfattar totalt 24 bostäder bestående av två flerbostadshus och fyra parvillor med tillhörande bostadskomplement. Vikt har lagts på att säkerställa bostädernas privata sfär utan att för den skull avskärma allmänheten från sjön.För de enskilda bostäderna redovisas en mer detaljerad utformning i avseende på estetik, funktion och teknik. De tekniska lösningar som skiljer sig från en traditionell byggnad har redovisats mer ingående. Detta innefattar flytkonstruktionen, uppvärmningssystemen, VA-anslutningar samt förankring.

De flytande hus som producerades av Aquavilla AB i början av sekelskiftet har problem med otätheter i konstruktionen. Detta har gjort att boende i Aquavillorna i förekommande fall har klagat över drag och att värmen inte går att få upp ordentligt i husen. Frågeställningen för detta examensarbete blir således: Hur ska man göra för att få en erforderlig täthet i nästa generation Aquavillor och hur får man in en kontroll av tätheten i produktionen? Metoden som användes var trycktäthetsprovning på tre Aquavillor för att få en uppfattning om hur pass otäta de är och med en värmekamera ta reda på var otätheterna finns. Utöver detta utfördes även en litteraturstudie och diskussioner med personer erfarna inom lufttätning fördes för att kunna föreslå förbättringar i konstruktionen för att förhindra luftläckage. I en byggnad med FTX-system som är otät kommer inte ventilationssystemet kunna utnyttjas som det ska, då frånluften istället för att värma upp den inkommande kalla uteluften, kommer att passera genom otätheter i klimatskalet. Detta medför stora energikostnader som kan undvikas med ett tätare hus. Utrymmen vari det läcker in luft blir kalla och påverkar den termiska komforten negativt. Aquavillornas klimatskärm är baserad på Casabonasystemet, en konstruktion av stålreglar och hård, bärande värmeisolering. Den okonventionella metoden för väggarnas uppbyggnad har varit nödvändig för att hålla vikten nere, men också bidragit till att göra byggnaden otät. Utförandet av tätning kring spotlights, lampknappar/eldosor och fönster verkar vara obefintligt eller slarvigt gjort. Att lokalisera otätheter görs bäst med en trycksatt byggnad, för att sedan gå igenom den med en värmekamera, anemometer eller spårgas. Metoderna har olika fördelar som enkelhet och låg kostnad.

Syftet med denna studie var att pröva olika teorier om stamning, avseende nivå av muskelspänning vid flytande tal. Tjugofyra försöksdeltagare ingick i studien, tolv stammande och tolv kontrolldeltagare. Försöksdeltagarnas muskelaktivitet i musklerna orbicularis oris (OO) och depressor labii inferior (DLI) uppmättes med hjälp av elektromyografi (EMG) vid flytande tal och vid en icke verbal uppgift, att puta med läpparna. De stammandes grad av stamning bedömdes med The Wright and Ayre Stuttering Self-Rating Profile (WASSP) och Stuttering Severity Instrument, fjärde upplagan, (SSI-4) för att korrelera denna med muskelaktiviteten. Ingen statistisk signifikant skillnad avseende muskelaktivitet mellan grupperna kunde påvisas, varken i flytande tal eller vid den icke verbala uppgiften. Det fanns inte heller något signifikant samband mellan den sammanlagda muskelaktiviteten av OO och DLI vid flytande tal och stamningsgrad uppmätt med SSI-4 respektive WASSP. Inget signifikant samband kunde heller ses mellan OO vid läpputning och stamningsgrad uppmätt med SSI-4 respektive WASSP. Ett negativt signifikant samband påvisades dock mellan muskelaktivering i OO vid flytande tal och självskattad stamningsgrad. Således kan resultatet tyda på att det varken finns någon muskulär hypertoni eller hypotoni i OO och DLI i stammandes flytande tal jämfört med en icke stammande kontrollgrupp. Resultatet indikerar även att det kan finnas tendens till låg muskelaktivering vid svårare stamning.

Ett av de stora miljöproblemen vi står inför är förändringen av vårt klimat. Vårt sätt att leva påverkar och skyndar på klimatförändringarna, vår konsumtion av livsmedel och aktiviteter kopplat till detta beräknas stå för cirka 25 % av vår klimatpåverkan. Genom att vara medvetna om hur konsumtionen påverkar klimatet kan konsumenter göra medvetna val. Flertalet studier har gjorts där svinn av livsmedel mätts, både från offentliga verksamheter och enskilda hushåll. Dels för att kunna beräkna hur mycket livsmedel som slängs och dels för att beräkna hur stor klimatpåverkan produktionen av dessa livsmedel, som vi sedan slänger, har. Klimatpåverkan från produktion av onödigt svinn (livsmedel som sedan slängs trots att de vid annorlunda hantering kunnat konsumeras) är onödig klimatpåverkan. Det onödiga svinnet är svinn som kan minskas om livsmedel hanteras annorlunda, och minskas det onödiga svinnet så kommer också klimatpåverkan från livsmedelssektorn att minska. I de rapporter som finns om livsmedelssvinn har de flesta uteslutit svinn av flytande livsmedel, då dessa har ansetts svåra att mäta. I denna uppsats jämförs de egna mätningarna av dryckessvinn med siffror på flytande svinn dels från Konsumentföreningen Stockholm och dels från en rapport från Naturvårdsverket.