Syftet med studien var att belysa hur förskollärare definierar självkänsla och hur de beskriver självkänslans betydelse för individen. Min avsikt var också att skapa en förståelse för hur arbetet i verksamheten kan påverka barns självkänsla. Studien utgick från Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori och RIGs samt affektintoning. Även det sociokulturella perspektivet och Hundeides kontrakt och metakontrakt var en utgångspunkt i studien. Dessa båda beskriver hur varje interaktion eller samspel bidrar till individens självförståelse. För att besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Informanterna var alla förskollärare som genom sin utbildning har ett ansvar över att arbetet på förskolan sker i enlighet med läroplanen. Intervjusvaren analyserades genom att meningen i informanternas svar tolkades, och reducerades till några kategorier som sorterades under respektive forskningsfråga. Studiens resultat visade att förskollärarna i stor utsträckning definierar självkänsla som något inre, som är kopplat till grundtrygghet och positiv värdering av sig själv. Förskollärarnas beskrivningar av självkänslans betydelse för individen kan förstås ha både kortsiktiga och långsiktiga effekter för individen. Resultatet ger möjlighet att förstå att arbetet i verksamheten ofta fungerar stärkande för barns självkänsla på olika sätt.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares perspektiv på barns inflytande, vilka begränsningar de ser för barns inflytande samt orsaker till dessa. Studien grundar sig på intervjuer som har kodats och kategoriserats för att besvara frågeställningarna. Tidigare studier har fokuserat på orsaker till begränsningar och till skillnad från det beskriver denna studie såväl orsakerna till begränsningarna som exempel på hur och när barnen begränsas. Barnen begränsas i sina valmöjligheter och tillgänglighet av material, sociala relationer och i miljön, där informanterna uttrycker att barnen begränsas på grund av personalbrist, rutiner, säkerhet och förhållningssätt. Dessa perspektiv och orsaker är inte skilda från varandra, de hänger ihop. Således kan tillgängligt material begränsa och ge barnen inflytande inom såväl sociala relationer som i tillgänglig miljö, och tvärtom. Den främsta orsaken till varför barnen såväl får inflytande som att de begränsas är pedagogernas eget förhållningssätt, vilket både tidigare studier och denna bekräftar.

Förskolan i Sverige ska erbjuda en undervisning som inkluderar barn och där undervisningen anpassas efter barns olika behov. Tidigare forskning visar att det förekommer brister i inkluderingsarbetet, både nationellt och internationellt. Forskningen visar att bristerna ligger i förskollärares kunskaper om inkludering samt arbetsmetoder som bidrar till inkludering. För att bidra med mer kunskap om arbetsmetoder för ett fungerande inkluderingsarbete är syftet med denna undersökning att undersöka hur förskollärare arbetar och förhåller sig till begreppet inkludering inom olika pedagogiska inriktningar i förskolan. Som metod för undersökningen valdes en elektronisk enkät för att på bästa sätt nå ut till olika förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar geografiskt spridda i landet. 96 förskolechefer kontaktades för att finna förskollärare som hade intresse för att delta i undersökningen. Slutligen kontaktades 29 förskollärare som fick erbjudande att svara på enkäten. Genom en kvalitativ tematisk analys framkom arbetsmetoder som enligt respondenterna i undersökningen bidrar till inkludering. Resultatet visar att anpassning av miljö och aktiviteter efter barns förutsättningar, kommunikativa möjligheter, förhållningssättet gentemot barnet, synen på mångfald och gemenskap samt fortlöpande systematiskt arbete och utveckling av kunskap är relevanta arbetsmetoder för att bidra till inkludering i förskolan. Resultatet som analyserades i relation till de sociokulturella och relationella perspektiven visade att respondenterna upplever svårigheter i inkluderingsarbetet, men endast ett fåtal förskollärare upplever att de behöver mer kunskap om inkludering. / The preschool in Sweden must offer teaching that includes children and where the teaching is adapted to children's different needs. Previous research shows that there are shortcomings in the inclusion work, both nationally and internationally. The research shows that the shortcomings lie in preschool teachers' knowledge of inclusion and working methods that contribute to inclusion. To contribute with more knowledge about working methods for a functioning inclusion work, the purpose of this study is to investigate how preschool teachers work and relate to the concept of inclusion in different pedagogical orientations in preschool. An electronic questionnaire was chosen as the method for the survey in order to best reach different preschool teachers who work at preschools with different pedagogical orientations geographically spread in the country. 96 preschool principals were contacted to find preschool teachers who were interested in participating in the survey. Finally, 29 preschool teachers were contacted who were offered to answer the questionnaire. Through a qualitative thematic analysis, working methods emerged that, according to the respondents in the survey, contribute to inclusion. The results show that adapting the environment and activities to children's conditions, communicative opportunities, the attitude towards the child, the view of diversity and community as well as continuous systematic work and development of knowledge are relevant working methods to contribute to inclusion in preschool. The results that were analyzed in relation to the socio-cultural and relational perspectives showed that the respondents experience difficulties in the inclusion work, but only a few preschool teachers feel that they need more knowledge about inclusion.

Many studies on children's participation in the documentation process are car- ried out through observations. The purpose of this study has been, that by ask- ing the preschool teachers, through a survey, to give their perspective on the question of whether children's participation can contribute with the develop- ment activities. The answer to this question has been obtained by sending out a questionnaire to a number of preschools within a county in Sweden. By using questions that have been asked from a socio-cultural perspective and a child's perspective, the respondents have replied based on their situation. Another the- oretical concept that has gained focus in this study is pedagogical documenta- tion. By combining these two perspectives with pedagogical documentation, the answers have been interpreted in order to get a result of how the respond- ents believe that the children's participation in the documentation process can contribute to development activities. The result of the studies have shown that the preschool teachers have a great interest in pedagogical documentation, however the resources and knowledge of the subject are not sufficient, further education of the subject is needed. / Många undersökningar om barns deltagande i dokumentationsprocessen utförs genom observationer. Syftet med denna undersökning har varit att, genom att fråga förskollärarna genom en enkät, få deras perspektiv i frågan om barns del- tagande kan bidra med verksamhetsutveckling. Svaret på denna fråga har er- hållets genom att skicka ut en enkät till ett visst antal förskolor inom en kom- mun i Sverige. Genom att använda frågor som har ställts utifrån ett sociokul- turellt perspektiv och ett barns perspektiv har respondenterna svarat utifrån de- ras situation. Ett annat teoretiskt begrepp som fått fokus i denna undersökning är pedagogisk dokumentation. Genom att kombinera dessa två perspektiv med pedagogisk dokumentation har svaren tolkats för att få ett svar på hur respon- denterna anser att barnens deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling. Resultatet av studien har visat att förskollärarna har ett stort intresse för pedagogisk dokumentation, men att resurserna och kunskapen i ämnet är inte tillräckliga och vidare utveckling i ämnet krävs.

Denna studie har till syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning och användande av lek i relation till lärande i förskolans verksamhet. Studien ska belysa och handla om att studera lekens betydelse för barns lärande, utifrån några förskollärares perspektiv.  Frågeställningen för studien är: Hur uppfattar förskollärarna leken som redskap för barns lärande och utveckling?  För att besvara på studiens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra förskollärare med genomgående lång erfarenhet. Detta metodval valdes för att få så utförliga svar som möjligt på de frågor som används under intervjun där eventuella följdfrågor kan ställas. Resultatet har bearbetats genom analys av ljudinspelningar där datamaterialet har transkriberats. Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn på uppfattningen av vad lek är. De menar att barn lär sig genom leken och att lekens roll har en central och betydande plats i förskolan. Det är genom leken förskollärarna har möjlighet för att nå alla barn genom deras intressen och behov. Alla fyra förskollärare påstår att lek och lärande hör ihop, det är genom leken som barnen får möjlighet till att upptäcka och få kunskap om nya saker. Förskollärarna belyser att leken är meningsskapande för barns lärande och utveckling eftersom de tycker att leken är det mest betydelsefulla verktyget att använda för att främja den sociala utvecklingen. Alla förskollärare lyfter att man som vuxen bör vara närvarande i barnens lek eller finnas i närheten, ett deltagande ska ske på barnens villkor. / The purpose of this study is to investigate the preschool teachers' perception and use of play in relation to learn in the preschool's activities. The study will shed light on and be about studying the importance of play for children's learning, from the perspective of some preschool teachers.  The question for the study is: How do preschool teachers perceive play as a tool for children's learning and development?  To answer the study's purpose and question, qualitative interviews were conducted with four preschool teachers with consistently long experience. This method choice was chosen to get as detailed answers as possible to the questions used during the interview where any follow-up questions can be asked. The result has been processed by analysis of audio recordings where the data material has been transcribed. The results of the study show that preschool teachers have a common view of what perception is. They believe that children learn through play and that the role of play has a central and significant place in preschool. It is through play that preschool teachers have the opportunity to reach all children through their interests and needs. All four preschool teachers claim that play and learning belong together, it is through play that children get the opportunity to discover and gain knowledge about new things. The preschool teachers highlight that play is meaningful for children's learning and development because she thinks that play is the most important tool to use to promote social development. All preschool teachers emphasize that as an adult you should be present in the children's play or be nearby, participation must take place on the children's terms.

Ett begrepp som framträder ofta i globala diskussioner om världen är begreppet hållbar utveckling. Begreppet handlar om att kunna tillfredsställa människors grundläggande behov utan att påverka framtida generationers möjlighet till att få sina behov tillfredsställda. Begreppet har fått en högre status både på global nivå men har även lyfts fram i förskolans värld. Tidigare forskning kring arbetet med hållbar utveckling inom förskolan visar att ekologisk hållbarhet framkommer mer än social och ekonomisk hållbarhet. Det skapar en problematik eftersom alla tre områden måste bearbetas enligt förskolans läroplan. På grund av det är syftet att utifrån ett värdegrundsperspektiv granska förskollärares arbete med social och ekonomisk hållbarhet i förskolan. För att besvara syftet utgår vi utifrån fyra frågeställningar. Frågeställningarna handlar om förskollärares utbildning inom ämnet, vilka för- och nackdelar som framkommer i arbetet med ämnet, på vilket sätt social och ekonomisk hållbarhet synliggörs samt hur de två områdena samspelar. För att besvara frågorna genomförs individuella intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna inte fått tillräckligt med utbildning om ämnet. Förskollärarna kopplar de två områdena till framtiden och vill att barnen ska bära med sig kunskaperna till skolan. Jämlikhet och jämställdhet framkommer i koppling till social hållbarhet och återvinning och återanvändning kopplas till ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar också att de två områden inte samspelar med varandra hos fyra av förskollärarna. De samtalar också om hur de två områdena framkommer i undervisningen på förskolan. Rektorns ansvar och ekologisk hållbarhet är två områden som också lyfts fram i resultatet.

Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i. I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi. / The problem with the concept of proven experience is that there are no concrete guidelines or explanations about how the work should be done based on proven experience. The purpose of the study is to create an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience in the preschool's activities. In order to get answers to the questions for the studies purpose, a qualitative study has been made based on the phenomenographic perspective. The method used in the study is a qualitative online survey, which 18 preschool teachers chose to participate in. The result revealed several different perceptions about how the work with proven experience takes place in the preschool's activities. It emerged that there are similarities and differences in how preschool teachers perceive the work with proven experience. Based on phenomenography, there is no right or wrong in how individuals perceive a phenomenon and the purpose of the study isn´t to find answers to the extent that something is right or wrong. But as previously mentioned, the study is made in order to gain an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience. The results revealed perceptions of the significance of proven experience, what tools are used and what development opportunities there is in relation to proven experience. The study can´t draw any general conclusions, but the results show that there is a great variety of working methods in relation to proven experience. Finally, the results are discussed in relation to previous research, literature and in relation to phenomenography.