I denna studie har åtta verksamma och behöriga lärare intervjuats om deras arbete med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Syftet har varit att ta reda på vilket undervisningssätt och inlärningsmetoder de förespråkar, samt vilka faktorer de anser främjar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Slutligen har syfte även varit att bringa klarhet i hur de aktuella lärarna arbetar för att uppnå Skolverkets läs- och skrivgaranti och därmed säkerställer att deras elever i slutet av årskurs 1 uppnår Skolverkets kunskapskrav. En studie av denna karaktär kan anses betydelsefull ur den aspekt att vårt samhälle bygger på ett skriftspråk som varje människa måste behärska för att kunna uppnå ett fungerande socialt- och yrkesverksamt liv. Studiens resultat har visat på att majoriteten av lärarna i studien har liknande utgångspunkter och arbetssätt när de undervisar i läs- och skrivinlärning. Ljudningsmetoden har varit starkt framträdande och anses viktig för att eleverna ska få en fonologisk medvetenhet. De framgångsfaktorer som lärarna i studien främst belyste var att man som lärare arbetar med högläsning för att medvetengöra eleverna om att texten har en betydelse, men också för att ge möjlighet till läsförståelse och intresse för böcker. Vidare ansågs även skrivandet vara av betydelse för att eleverna lättare skulle lära sig att läsa, samt att de drivs av en egen inre motivation. Slutligen visade resultatet att olika screeningverktyg används för att ta reda på om eleverna indikera på att uppnå Skolverkets kunskapskrav, eller om lärarna måste vidta andra åtgärder för att deras elever ska lära sig att läsa och skriva. Screeningverktygen hjälper följaktligen lärarna i studien att synliggöra vilka elever som behöver extra anpassningar och ger därmed alla elever så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå godtagbara läs- och skrivkunskaper. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Many students who study Swedish as a second language have a typical development curve, however some students struggle with learning how to decode letters and words. Learning to read requires decoding skills and these skills are usually learnt in primary school. Second language learners arriving in Sweden as teenagers or adults have a varying school background and some of them has not learned how to read in their first language. This study explores if a short period of intensive training in phonics could be helpful for second language learners to learn to decode in Swedish. The results shows that second language learners may improve their decoding skills if they get a short period of intensive training in phonics. The participants were also positive towards this form of training.

I mätningar som genomförts har svenska elevers läsförmåga de senaste åren visat sig minska (PISA, 2018). Därför har vi i vår studie granskat påverkansfaktorer på elevers läsförmåga. Det råder skilda meningar om hur undervisning inom läsinlärning bäst bedrivs därav har forskning kritiskt granskats i denna litteraturstudie. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på hur forskare skildrar fonologisk medvetenhet, och mer specifikt besvara frågeställningen: Hur kan fonologisk medvetenhet stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om fonologisk medvetenhet. Litteraturstudiens resultat och slutsats visade att det inte var vilken didaktisk metod i sig som användes som hade betydelse för elevers läsinlärning, utan att det var kunskap om den didaktiska metoden som användes samt en struktur i undervisningen som krävdes för att uppnå en positiv effekt hos eleverna. Utifrån resultatanalys och diskussion har vi även dragit slutsatsen att fonologisk medvetenhet är att förespråka för elever som har svårigheter vid läs- och skrivinlärning. Litteraturstudien visade även att det fanns stöd för den fonologiska medvetenhetens påverkan vid elevers läsinlärning men att det var av vikt att lärare såg elever som individer med olika behov och förutsättningar. Vid litteraturstudiens bearbetning upptäcktes vikten av lärares medvetenhet kring vilken didaktisk metod de kunde använda sig av till respektive elev, samt hur didaktiska metoder kunde användes i kombination av varandra som stöd för några elever. Därvid skapades implikationer till nästa examensarbete. Som lärarstudent hade det varit önskvärt att få mer kunskap i utbildningen om vad ljudningsmetoden fonologisk medvetenhet innebär, likväl som att få djupare kunskaper inom morfologi och helordsmetoden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 1–3 använder sånginslag i ämnet och om lärare anser att elevers fonologiska medvetenhet, identiteter och förståelse för omvärlden stärks genom att låta elever sjunga i undervisningen. Varför detta syfte kändes aktuellt för mig är tydligheten i läroplanens ämnesplan i svenska där det uttrycks att elever ska stimuleras i att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer och att elever ska möta olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande. Enligt Lgr11 ger detta förutsättningar till att utveckla språk, identitet och förståelse för omvärlden. Svenska är ett språkämne där elever ska möta språket och utvecklas i det. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har jag genom kvalitativ metod intervjuat grundskollärare i årskurs 1–3 som alla undervisar i ämnet svenska och har erfarenheter av att använda sig av sånger i undervisningen. Resultatet visar att sånger används som inslag för att stärka klassrumsdynamiken, elevers relationer till sig själva och varandra samt att sånger ger en förståelse för världen omkring. Att sånger och att sjunga stärker elevers språk och den fonologiska medvetenheten var av mindre framträdande karaktär när det kommer till lärarnas utsagor, trots att forskningen visar att sånger stärker språket och elevers fonologiska medvetenhet. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att utifrån några utvalda lärares perspektiv undersöka vilka arbetssätt som används i den tidiga läsundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 samt hur samarbetet mellan dessa två årskurser ser ut. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta lärare som arbetar eller har arbetat i förskoleklass och/eller årskurs 1. Resultatet visar att den läsundervisning som sker i förskoleklass och årskurs 1 liknar varandra innehållsmässigt och delvis även kring val av arbetssätt. Skillnaden mellan läsundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 är främst att förskoleklassen tydligare belyser lekens roll i undervisningen. Resultatet visar även att det inte finns något tydligt samarbete kring undervisningen. Däremot finns ett samarbete i form av överlämningsmöten vid övergången mellan årskurserna där elevernas kunskaper diskuteras för att lärarna i årskurs 1 ska kunna planera en undervisning utifrån elevens proximala utvecklingszon. / The purpose of this study is to investigate which teaching methods are used in the early reading education in preschool class and first grade and how the teachers experience the collaboration between these two grades. Qualitative interviews were conducted with eight teachers who work, or have worked, in preschool class and/or year 1. The result from the study shows that the reading education that takes place in preschool class and first grade has similar content and is also partly similar in terms of choice of working methods. The main difference between reading instructions in preschool class in contrast to first grade is that the preschool class teachers more clearly highlight the role of play in teaching. The results also show that there is no evident collaboration around how to organize the reading education. On the other hand, there is a collaboration in the form of handover meetings during transitioning from preschool class to first grade. In these meetings students' knowledge is discussed so that the teachers in year 1 can plan a reading education based on the student's proximal development zone.

The aim of this study is to highlight pre-school teachers perceptions and experiences of phonological awareness teaching to see if there is consistency with previous research. As well as whether the preschool teachers consider themselves to have sufficient knowledge to conduct quality teaching in the subject. The method used is qualitative semi-structured interviews with ten active preschool teachers, where they shared their experiences of teaching linked to phonological awareness. Phenomenography is used as a research approach in the study, which involves paying attention to variations in a group of people around a specific phenomenon. The resulting results are analyzed and printed based on the categories, so-called outcome rooms, that were noticed. The results indicate that the preschool teachers descriptions of the teaching linked to the phonological awareness do not completely match the results of the research in order to give children the best possible conditions to encounter the written language. As the teaching tends to include activities at the lower levels of phonological awareness, while research believes that teaching at the higher level, so-called phonemic awareness, is necessary. However, a consensus can be seen in the pre-school teachers descriptions of success factors, which mainly contain activities at the phoneme level. Furthermore, it appears that the preschool teachers express that they do not have sufficient knowledge to conduct high-quality teaching, and that the knowledge that exists tends to be based on experience only. The conclusion is that more scientifically based knowledge, especially in phonemic awareness, is needed for preschool teachers to feel secure in conducting quality teaching. / Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av undervisning inom fonologisk medvetenhet för att se om det finns en samstämmighet med tidigare forskning. Samt om förskollärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning inom ämnet. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio aktiva förskollärare, där de fick delge sina erfarenheter av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten. Fenomenografi används som forskningsansats i studien, vilket handlar om att uppmärksamma variationer hos en grupp människor kring ett specifikt fenomen. Resultatet som framkommer analyseras och skrivs ut utifrån de kategorier, så kallade utfallsrum, som uppmärksammades. Resultatet indikerar på att förskollärarnas beskrivningar av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten inte helt stämmer överens med forskningens resultat för att ge barn bästa möjliga förutsättningar att möta skriftspråket. Då undervisningen tenderar att innehålla aktiviteter på den fonologiska medvetenhetens lägre nivåer, medan forskningen anser att undervisning på den högre nivån, så kallad fonemisk medvetenhet, är nödvändig. En samstämmighet kan dock ses i förskollärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer, som i huvudsak innehåller aktiviteter på fonemnivå. Vidare framkommer det att förskollärarna uttrycker att de inte har tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning, och att den kunskap som finns tenderar att endast vara erfarenhetsbaserad.  Slutsatsen är att mer vetenskapligt grundad kunskap, i synnerhet inom fonemisk medvetenhet behövs för att förskollärarna ska känna en trygghet i att bedriva undervisning med hög kvalitet.

Formell bedömning av fonologisk medvetenhet samt avkodning av ord och nonsensord är nödvändigt för korrekt diagnostik av läs- och skrivsvårigheter. Normer för vuxna saknas dock för svenska test som används för att pröva dessa förmågor. Studiens första syfte var därför framtagning av riktlinjer för hur svensktalande vuxna utan svårigheter normalt presterar på Paulins test Fonologisk medvetenhet (FM) samt Avläsning-Ord (AO) och Avläsning-Nonsensord (AN) från LS-Reviderad. Studiens andra syfte var att undersöka huruvida ålder, utbildningslängd och kön hade betydelse för testprestationen. För detta rekryterades 67 vuxna utan kända språkliga eller kognitiva nedsättningar. Data gällande testprestation analyserades deskriptivt. Betydelsen av ålder, utbildningslängd och kön analyserades genom icke-parametrisk korrelationsanalys och jämförelser mellan grupper. Resultaten talade för en takeffekt på deltagarnas testresultat på FM, AO och AN. Utbildningslängd hade betydelse för prestationen på FM, medan ålder och kön hade betydelse för prestationen på AO och AN. I vilken utsträckning störfaktorer kan ha påverkat resultaten är dock inte klargjort. Behovet av normer för vuxna på testen kvarstår. Behov ses även av revidering för att anpassa testens svårighetsgrad till vuxna. Studiens resultat har utmynnat i riktlinjer som kan användas med försiktighet inom klinisk praktik, som komplement till kvalitativa bedömningar av vuxna patienters testresultat. / Formal assessment of phonological awareness, as well as word and nonword decoding, is necessary to properly diagnose difficulties in reading and writing. However, the Swedish tests, that are used to assess these abilities, are not normed for adults. Therefore, the first aim of the study was to determine guidelines for Swedish speaking adults’ normal performance on Paulin’s test Fonologisk medvetenhet (FM) and the subtests Avläsning-Ord (AO) and Avläsning-Nonsensord (AN) from LS-Reviderad. The second aim was to investigate if age, length of education, and gender influenced test performance. To accomplish this, 67 adults, with no known impairments of language or cognitive ability, were recruited. Data regarding test performance was analyzed descriptively. The influence of age, length of education, and gender was analyzed through non-parametric correlation analysis and between-group comparisons. The results indicated a ceiling effect on the participants’ performance on FM, AO, and AN. Length of education influenced FM performance, while age and gender influenced AO and AN performance. However, the extent to which confounding factors affected the results remains unclear. Norms for adults are still needed for the tests. There is also a need for readjusting the tests’ level of difficulty to better fit adults. Guidelines were determined and can be used with caution in clinical practice, as an addition to qualitative evaluation of adult patients’ test results.

Denna kvalitativa studie är baserad på fokusgruppsamtal med förskollärare från tre olika förskolor och syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta didaktiskt med förskolans yngsta barn (1–3 år) och deras fonologiska medvetenhet och förmågor. I relation till aktuell forskning diskuterar studien vad förskollärares förhållningssätt kring fonologisk medvetenhet och förmågor har för betydelse för att erbjuda ett didaktiskt språkfrämjande arbete. Studien lyfter även vilka material, verktyg och didaktiska arbetsmetoder som de intervjuade anser som viktiga. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyseras sambandet mellan studiens resultat i relation till begreppen interaktion, stöttning, proximal utvecklingszon och artefakt. Med hjälp av en tematisk analysmetod identifierar vi två teman: Den egna medvetenheten och Enkelt och tydligt material. Dessa teman visar att respondenterna har en gemensam utgångspunkt- att vilja främja yngsta barnens språkkunskaper samt att förskollärarna har en medvetenhet om de val som görs och att de aktivt arbetar med de olika materialen. Trots att tillvägagångssätten mellan förskollärarna är olika, så är vår slutsats att barnen erbjuds rika möjligheter till att främja sin fonologiska medvetenhet och förmågor.

Bakgrund: Tidigare forskning om avkodningsförmåga i relation till olika språkliga och kognitiva förmågor har i huvudsak fokuserat på avkodning i tidiga skolår och genomförts i en engelskspråkig kontext. Vi känner inte till några studier som undersökt sambanden mellan fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, arbetsminne och ordavkodning i senare skolår i en transparent ortografi som svenska.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan fonologisk respektive ortografisk avkodning och fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne i senare skolår i den transparenta ortografin svenska.   Metod: Studien inkluderade 44 deltagare. Data började samlas in på höstterminen 2015 när deltagarna gick i klass 8 och samlades in över en period på 11 månader. All data var insamlad när eleverna gick i åk 9, höstterminen 2016. De beroende variablerna var fonologisk avkodning och ortografisk avkodning och de oberoende variablerna var fonologisk medvetenhet, fonologiskt korttidsminne, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, verbalt arbetsminne och visuospatialt arbetsminne. Korrelations- och regressionsanalyser utfördes för att undersöka sambanden mellan de beroende och oberoende variablerna.   Resultat: Resultaten visade att fonologisk medvetenhet och ordflöde var de enda variablerna som korrelerade signifikant med både fonologisk- respektive ortografisk avkodning.   Slutsatser: Vårt resultat stärker vikten av tidig träning av fonologisk medvetenhet eftersom det visar att fonologisk medvetenhet fortsätter korrelera signifikant med avkodning även i senare skolår i en transparent ortografi som svenska. Vårt resultat ger även stöd åt fortsatt klinisk användning av ordflödestest då vi kan se att ordflöde korrelerar signifikant med avkodning i senare skolår. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår

<p>I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna.</p><p>This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.</p>