Lärare kan sakna en fördjupad förståelse för arbetet med formativ bedömning, vilket kan leda till att de använder metoderna på ett oreflekterat och rutinmässigt sätt. Syftet med vår undersökning var att få en bild av lärares retorik och praktik beträffande deras bedömning, med särskilt fokus på den formativa bedömningen i svenskämnet. Metoderna som användes var semistrukturerade intervjuer och klassrumsobservationer. Resultatet visade att arbetet med formativ bedömning blir synligt i samtliga lärares retorik. I undervisningspraktiken blev formativ bedömning synligt i olika stor utsträckning. Samstämmigheten mellan retorik och praktik blev därför god och tills viss del i två av fallen. I det tredje fallet förekom ytterst lite samstämmighet. Slutsatsen som kunde dras var att kunskaperna kring begreppet formativ bedömning var olika långt utvecklat hos lärarna. Formativ bedömning är inte en metod utan handlar istället om ett förhållningssätt till lärande. Läraren ser då bedömning, lärande och undervisning som delar som samspelar med varandra och har fördjupad förståelse för arbetet med formativ bedömning. Det professionella lärandet är av stor vikt för att lärare ska få arbetet med formativ bedömning hållbart och gynnsamt. Om lärare tillsammans får utveckla en samsyn och fördjupad teoretisk förståelse kring formativ bedömning ges de möjlighet att utveckla ett formativt förhållningssätt.

Dagens matematikundervisning ska enligt läroplanen vara ett kommunikativt ämne. För att elevers matematiska kunskaper ska utvecklas behöver lärare planera för kommunikation samt tillåta ett kommunikativt klassrumklimat.  Matematikundervisning som präglas av ett formativt och kollaborativt arbetssätt gynnar elevers kunskapsutveckling. Syftet med observationsstudien är att undersöka hur olika tillvägagångssätt vid uträkningar av matematiska uppgifter kan ske genom ett kollaborativt arbetssätt och vad som påverkar elevernas matematiska resonemang. Frågeställningen är: Vad kan påverka elevernas matematiska resonemang vid ett kollaborativt arbetssätt i årskurs 1? Empirin har samlats in genom videoobservationer. Genom empirin analyserades nio teman fram som mynnade ut i fyra kategorier. Empirin som passade in i kategorierna transkriberades, därefter kunde resultat och analys skrivas fram. Resultat och analys har sedan diskuterats i relation till forskningsläget. Frågeställningen har besvarats genom en induktiv analys. Resultatet visar att användandet av ett formativt arbetssätt främjar elevers matematiska resonemang. Gruppdynamik och tillit är dessutom två viktiga faktorer som påverkar elevers resonemang. Resultatet visar också att lärares förarbete och lektionsmomentet är grundläggande för elevers matematiska resonemang. Ett förslag till vidare forskning är hur elevers lärande vid ett kollaborativt arbetssätt kan påverkas genom att elever får syn på sitt eget sätt att bemöta och resonera med sin omgivning.

Vi valde att undersöka hur ett formativt förhållningssätt beskrivits av förskolechef och förskollärare samt vilka konsekvenser det fått för barns utveckling och lärande. Studiens metodval grundade sig i en fallstudie om ett nytt arbetssätt kommunen infört, där den kvalitativa intervjuformen lämpade sig bäst. Resultatet visade på att det fanns svårigheter i beskrivningen av hur de konstruerar det formativa förhållningssättet, då de inte gått till grunden med vad förhållningssättet egentligen utgår från - det vill säga formativ bedömning. Resultatet har också visat på att barnen har utvecklats i sin lärprocess, då de själva tagit till sig det nya arbetssättet. Svårigheterna med det nya arbetssättet beror bland annat på de kritiska aspekterna som visat sig i forskningen, eftersom begreppet kan definieras på olika sätt. Det finns även svårigheter på grund av huvudmannens val att inte benämna grunden till det formativa förhållningssättet i deras information till förskolechef och förskollärare.

År 2017 har Skolverket tagit ett ytterligare steg för att utveckla elevernas digitala kompetenser. Enligt Skolverket sker utbildningen av eleverna genom lärandet av användningen av digitala verktyg. För att underlätta lärandet betonar Skolverket behovet av att arbeta formativt och att det formativa arbetet bör underlätta elevens utveckling. Den här studien visar vilka steg som kan ingå för att uppnå Skolverkets krav inom digitala kompetenser, baserat på forskningsarbetet från en amerikansk författare, Dylan Wiliam. Den här författaren omsätter i praktiken det formativa arbetet med hjälp av fem strategier. För att förstå hur dessa strategier används genom digitala verktyg framgår det i den här studien några utvalda datorprogram och webbplatser av en svensk lärare och författare, Patricia Díaz, som är relaterade till de nämnda strategierna. Studien baseras även på två enkätundersökningar, en riktad till lärare och en till elever, där information har samlats in om hur bland annat formativt arbete i ämnet spanska kan omsättas i praktiken genom olika digitala verktyg. Studien visar även på om det formativa arbetet i ämnet spanska uppfyller Skolverkets nya digitala kompetenskrav samt om det är tydligt för lärare och elever att det digitala arbetet i ämnet spanska är formativt. / By 2017, the Swedish Agency for Education has taken a further step towards developing students' digital skills. According to the Swedish Agency for Education, the education of the students is done through the learning of the use of digital tools. In order to facilitate learning, the Swedish Agency for Education emphasizes the need to work formatively and that the formative work should facilitate the student's development. This study shows the steps that can be taken to achieve the demands of the National Agency on Digital Competencies, based on research conducted by American writer Dylan Wiliam. This author, in practice, translates the formative work with five strategies. In order to understand how these strategies are used by digital tools, this study shows some selected computer programs and websites by a Swedish teacher and author, Patricia Díaz, related to the mentioned strategies. The study is also based on two questionnaires, one aimed at teachers and one for students, where information has been gathered on how, among other things, formal work in the subject of Spanish can be translated into practice through various digital tools. The study also shows whether the formative work in the subject of Spanish meets the new Swedish Agency for Education digital competence requirements and if it is clear for teachers and students that the digital work in Spanish is formative.

Studiens syfte var att analysera förekomst och frekvens av skriftliga fel för det inkluderademomentet i grammatikundervisning för språkval spanska i årskurs 8–9; Pretérito Perfecto(motsvarar svenskans perfekt i dåtid). Vidare syften är att jämföra vilkeninformationsöverföring som sker mellan modersmålet och målspråket och dess relation tillgrammatikinlärning.Två klasser har producerat en skriftlig text för analys. Därefter har ett slumpmässigt urvalav tio elever delats in i två fokusgrupper för efterföljande diskussion.Resultat från morfologisk felanalysmodell, visar att från 19 elevtexter så förekommersammanlagt 284 Pretérito Perfecto relaterade fel. Studiens analys visar på att grammatiskafel vid användande av Pretérito Perfecto är vanligare på hjälpverbet (Haber) än påhuvudverbet (AR, ER, IR-verb). De analyserade resultaten från felanalysmodellens korpusvisar vidare på en problematik i informationsöverföring mellan svenska och spanska förbåda årskurserna, som bland annat gestaltar sig genom generaliserings fel,sammanblandningsfel och fossilisering av grammatiska regler från modersmålet.Studien tillför fördjupad kunskap kring inlärningssvårigheter för formen Pretérito Perfecto.Studiens resultat och efterföljande förslag på pedagogiska tillvägagångsätt kringkorrigering, undervisningsmål och formativt inkluderande arbetsgång i skrivprocessen:riktar sig till yrkesverksamma ämneslärare i spanska. Studien kan användas som ettkompletterande pedagogiskt-didaktiskt underlag vid undervisningsplanering.

Ett formativt arbetssätt framhålls som produktivt för elevers lärande (Balan, 2012). Samtidigt beskriver Jönsson (2008) att verksamma lärare har svårt att ta sig an arbetssättet då det är omfattande och tidskrävande. Denna motsättning vill vi reflektera kring och närma oss med hjälp av en utarbetad uppgift och hint-kort (ledtrådar) som formativt verktyg för eleverna. Syftet är att undersöka elevers uppfattningar kring användandet av hint-kort och huruvida de upplever att uppgiftens upplägg påverkar deras lärande.Martons variationsteori framhåller kritiska aspekter och kritiska drag som avgörande för att elever skall kunna närma sig ett lärandeobjekt (Marton & Booth, 1997). Vidare ligger denna teori som grund för utformningen av våra hint-kort. Uppgiftens upplägg kopplas till variationsteorin och tidigare forskning som framhåller vikten av förförståelse och metakognition. En kvalitativ metod i form av 10 intervjuer användes för att undersöka elevers uppfattningar kring uppgiftens upplägg och hint-kort. Resultatet analyserades utifrån fenomenografi, en empirisk strävan som grundar sig i att beskriva upplevelser av olika fenomen. Resultatet visar att majoriteten av eleverna ställde sig positiva till hint-korten och uppgiftens upplägg. Ett flertal elever upplevde att hint-korten hjälpte dem att spara tid och därmed effektivisera det egna lärandet. Ytterligare en upplevelse ett flertal elever framhöll var en känsla av trygghet pga. möjligheten att få extra stöd av hint-korten. De elever vars upplevelser av uppgiftens upplägg och hint-korten var mindre positiva saknade förförståelse för lärandeobjektet och ämnesområdet. Dessa elever kunde inte ta sig an uppgiften och dess upplägg med stöd från hint-korten i samma utsträckning som de elever som hade adekvat förförståelse. Detta är i linje med variationsteorin som menar att hur väl man tar sig an ett lärandeobjekt beror på vilka kritiska aspekter man har fått möta tidigare.

Att planera undervisning är något som har uppmärksammats i olika skolstyrdokument och har tidigare undersökts i en rad forskning inom utbildningsväsendet. Detsamma gäller modersmålsundervisningens betydelse och dess villkor i skolan. Däremot har modersmålslärarens upplevelser och processer i undervisningsplanering undersökts i mindre utsträckning. Mitt syfte med studien är att försöka synliggöra modersmålslärares syn på olika källor och resurser som lärarna använder och förlitar sig på vid undervisningsplanering. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och valt att göra intervjuer med fem modersmålslärare med olika språkbakgrund.Det som framkommer i studien handlar huvudsakligen om resultat som till viss del finns i tidigare forskning. Bland annat visar resultaten att samtliga pedagoger i studien planerar sina undervisningar på ett genomtänkt sätt utifrån specifika källor och resurser. Dock framkommer det i undersökningen att en del pedagoger är eniga om att det ibland inte går att planera all undervisning. Det leder till att pedagogerna väljer ut material slumpvis eller tar fram undervisningsmaterial från tidigare lektioner. Resultaten visar också att samtliga informanter är eniga om vikten av kombination och variation av olika källor och resurser som finns inom ramen för styrdokument i arbetet med modersmålsundervisning.

Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnen vi lär oss och dagens samhälle ställer höga krav på matematiskt kunnande, oavsett utbildningsnivå. Samtidigt har elevresultaten försämrats sedan mitten av 90-talet och har sedan 2013 legat relativt stabilt, där cirka 10% av samtliga elever i årskurs 9 går ut grundskolan med ett F eller streck i matematik. Syftet med studien är att undersöka vad elever med ett icke-godkänt slutbetyg i matematik i årskurs 9 har för uppfattning om och attityd till ämnet, samt försöka se hur det påverkat deras skolgång. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie och en enkätundersökning där sex elever från olika skolor, inom samma kommun, deltog. Resultaten analyserades därefter med hjälp av en tolkande fenomenologisk metod. Resultaten visade att eleverna hade ett växande statiskt mindset och en bristande självförmåga som utvecklats genom åren fram till årskurs 9. En tydlig framgångsfaktor för majoriteten av eleverna var att ett ökat lärarengagemang och stärkt relation mellan lärare och elev främjade elevernas motivation och självförtroende. Slutligen diskuteras behovet av välutbildade lärare som förstår vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Vidare forskning i större omfattning krävs dock för att kunna dra generaliserbara slutsatser kring elevers affektiva faktorer i relation till matematik.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk upplever ett språkutvecklande arbetssätt i geografi. Jag ville vidare undersöka hur eleverna upplevde att arbeta med det som kallas Denvermetoden inom geografiundervisning. Denna metod går ut på att med hjälp av de olika kartorna i kartboken beskriva en plats ellerett område. Detta ville jag ställa i relation till elevernas upplevelse av att arbeta med en lärobok i geografi. Vidare ville jag också undersöka deras upplevelse av förståelse för geografiska begrepp när de arbetat med Denvermetoden istället för att arbeta med läroboken. Eleverna går på språkintroduktionsprogramet och har ingen tidigare skolerfarenhet. De är alla mellan 18 till 20 år gamla. De har gått på detta program i cirka två år och nått upp till kunskapskraven för årskurs 6i svenska som andraspråk och läser mot målen för årskurs 9 i svenska som andraspråk. Eleverna har deltagit i sex lektioner, där två lektioner var en introduktion till Denvermetoden och fyra lektioner var själva uppgiften. I undersökningen har jag använt mig avhalvstrukturerade gruppintervjueroch uppföljning med enskilda intervjuer med varje informant, för att ta del av elevens upplevelseav arbetsättetoch sinupplevelse avutveckladbegreppsförståelse. Resultatetpåvisar att elevernaärpositivatill arbetssättet men att de inte enbart vill arbeta med Denvermetoden. Forskning i språkutvecklande arbetssätt bekräftar att en varierande interaktiv arbetsgång med både öppna frågor och textbearbetning är en framgångsfaktor för elever med svenskasom andraspråk. Vidare upplevdeeleverna att de har lättare att förstå de geografiska begrepp som ingick i studien, då de kunde visualisera begreppen med hjälp av kartboken. Detta gällde för alla begrepputom för längd-och bredgrad. Dessa begrepp kan vara svåraatt förstå utifrån plana kartor som finns i en kartbok. Studien påvisar att de begrepp som konkret kan förstås med stöd av kartbilderoch som eleverna har viss förförståelse för,är lättare att använda. Slutsatsen av min studie är att elever medsvenska som andraspråk behöver arbeta med både öppna uppgifter, textuppgifter med arbetsbok och att kartboken är ett viktigt redskap i geografiundervisningen. Grundläggande är dock att elevenförstår de geografiska begrepp som är kopplade till kartboken samt kananvända den på ett bra sätt. Eleverna i min studie upplevde det lättare att använda kartboken när de väl förstått exempelvis begreppet tematisk karta.

PISA-rapporten 2012 identifierade försämrade matematiska kunskaper hos svenska elever i förhållande till tidigare rapporter. En av regeringens åtgärder på de dåliga resultaten var att implementera nationella bedömningsstöd i matematik. Trots implementeringen av bedömningsstöden visar PISA-rapporten 2022 att matematikkunskaperna fortsätter dala bland svenska elever. Syftet med bedömningsstöden är att ge läraren summativa underlag om elevernas sammantagna matematiska kunskaper som läraren sedan ska arbeta formativt med i undervisningen. Tidigare forskning eller rapportsammanställningar har inte klargjort vilken effekt bedömningsstöden i matematik har på undervisningen. Studien syftar därför till att utöka kunskaperna om användningen av de nationella bedömningsstöden i matematikundervisningen. Med en enkätundersökning undersöktes lärarnas åsikter om hur bedömningsstöden påverkar undervisningen om det matematiska innehållet och de matematiska förmågorna, som sammantaget ger elevernas matematiska kunskaper. Resultaten visar att bedömningsstöden i huvudsak används i avsett syfte, dock kan avvikelser urskiljas som tyder på att andra verktyg och stödmaterial hellre används för att kartlägga elevernas matematiska kunskaper. Slutsatsen av studiens resultat är att lärare i stor utsträckning arbetar med elevresultaten på bedömningsstöden i taluppfattning i ett kombinerat syfte med fokus på de sammantagna matematiska kunskaperna. Studien visar att den komplexa aktiviteten, att kartlägga och bedöma elevernas matematiska kunskaper är ett område i behov av mer forskning.