Denna studie inriktar sig på läromedelsanvändandet inom samhällskunskapsämnet i den svenska grundskolan. Särskilt granskar den användandet av Internet som läromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser när det gäller den pedagogiska vardagen på skolorna. För att få en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som läromedel analyseras den nya läroplanen Lgr11 i relation till tidigare gällande läroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillämpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhällskunskapslärare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lärare flexibilitet i urvalet av läromedel. Denna flexibilitet tillämpar lärarna också till fullo och använder såväl traditionella läroböcker som modern IT-teknik och Internet som läromedel.

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå. Studiens resultat bör betraktas som lokalt betingat med tanke på dess ringa deltagarantal och dess geografiska begränsning, dock bör det finnas ett visst mått av relaterbarhet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma idrott och hälsa lärare på högstadiet uppfattar lärandeuppdraget med kroppsideal. Det vill säga hur lärarna i studien tolkar styrdokumentet och arbetar med kroppsideal i deras undervisning. I nuvarande kursplan benämns det explicit att kroppsideal ska behandlas under det centrala innehållet men det finns inget uttryckt om hur dessa kunskaper om kroppsideal ska bedömas i kunskapskraven (Skolverket 2011). Hur verksamma lärare bemöter denna rådande lucka besvarades i studien. Studien utgick från en läroplansteori som Linde (2012) förklarar. Genom användandet av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma och legitimerade idrott och hälsa lärare samt en kvalitativ forskningsansats kunde studien komma nära lärarnas tankar. Intervjuerna transkriberades och kodades utefter olika teman. Kodningarna analyserades sedan utifrån formulerings- och transformeringsarenan från läroplansteorin som Linde (2012) förklarar. Studiens resultat är i linje med vad tidigare studier påvisat, att lärarna befinner sig i en komplex situation. Lärarna ges tydliga lärandeuppdrag kring de fysiska innehållen i ämnet där det även finns en transparens mellan det centrala innehåll och kunskapskrav. Avsaknaden av en likbördig transparens gällande kroppsideal ger lärare otydliga signaler och skapar olika tolkningar samt förklarar att innehållet gällande kroppsideal ges en mindre prioritering i ämnet generellt.

I denna studie har begreppet lärande i förskolans läroplaner (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) analyserats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. En begreppshistorisk textanalys har använts i syfte att förstå en förändring av framskrivningen av begreppet lärande inom formuleringsarenan. Begreppet har traditionellt sett haft en central del i styrande dokument för förskolan och resultatet av den kontextuellt beskrivande, synkrona analysen visarattbegreppetscentralaplatskvarstår.Resultatetavdenkomparativa,diakronaanalysenvisaratt begreppet lärande fått en förändrad innebörd i form av en ökad kvalitetsaspekt i läroplan för förskolan 2018. I studien diskuteras läroplanens förändrade framskrivning av begreppet lärande i relation till det omkringliggande samhället och hur nationella intressen inverkan på läroplanens utformning. En slutsats är att lärande är ett begrepp i oupphörlig förändring och behöver därför ständigt analyseras för att förstås i sin aktuella kontext. / <p>2020-06-08.</p>

Med utgångspunkt i läroplansteori och dess formuleringsarena utgörs studien av en           begreppshistorisk textanalys av begreppet omsorg i läroplanen förförskolan.Analysengenomfördes med en jämförande, diakron, studie mellan läroplanen för förskolan, Lpfö 18 och den tidigare gällande läroplanen för förskolan 1998,reviderad2016,Lpfö98/16.Atterbjudatryggomsorgvar,och är, ett av förskolans huvudsakliga syften och förskolans uppdrag regleras i läroplanen som beslutas av regeringen. Studien visar att omsorgsbegreppet är fortsatt mångtydigt och odefinierat men även             att utrymmet för omsorg har utvidgats i Lpfö 18. Den förändrade framskrivningen av             omsorgsbegreppet tyder på en tendens till att omsorg i förskolans läroplan utvecklas mot personlig service som barn och vårdnadshavare har rätt att kräva snarare än somomsorgsarbetesompersonal utför. / <p>2019-12-20</p>

Denna studie bygger på en begreppshistorisk textanalys med läroplansteori och dess formuleringsarena som utgångspunkt. Studiens syfte är att analysera hur begreppet lek skrivs fram i läroplanen för förskolan. Analysen har skett genom en jämförande diakron, samt synkron analys av 5 olika texter; det historiska styrdokumentet Barnstugeutredningen (1968 till 1975), som i sin tur framkallade Förskolelagen 1975, och vidare till de olika Läroplanerna för förskolan och dess revideringar, Lpfö 98, Lpfö 2010 (rev), Lpfö 2016 (rev) samt Lpfö 2018. Att leken anses viktig för barns utveckling och lärande är uppenbart då man analyserar de berörda textdokumenten men allra mest utvecklat är begreppet lek i den senaste versionen av Läroplanen, (Lpfö 18). Studien visar även att förskolans uppdrag regleras genom Läroplanen för förskolan, och detta beslutas av regering och riksdag, vilket leder till att det är ett styrande dokument. Genom detta styrande dokument utövas en form av makt från de statliga instituten över verksamheterna som förväntas följa de utsatta mål och inriktningar som dokumenten påvisar. Studien visar på att det pedagogiska uppdraget har stärkts och därmed har förskollärares profession uppvärderats sedan den första läroplanen för förskolan kom. Grunden till detta lades då Förskolelagen utgavs 1975 och regeringen samt Socialstyrelsen gavs ansvaret att kontrollera så att kvalitén i verksamheterna bibehölls, då arbetet med att ta fram pedagogiska program och vägledande riktlinjer tog fart för att senare, 1998, mynna ut i ett resultat som gav oss den första Läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Att lek och lärande hänger nära samman finns det många praktiker och forskare som är överens om. Det leder till en nödvändighet, att integrera lärandet i barns lek i större utsträckning på förskolan. Det finns förespråkare för en lekbaserad didaktik runt om på förskolorna, samtidigt som andra talar för att den barnstyrda rolleken, att den fria leken ska vara på barnens villkor. Men viss forskning pekar däremot på att det ofta är de vuxna som allt för lätt och nästan obemärkt styr leken utifrån vad de själva anser som bra, respektive dålig lek. Denna forskning vill belysa styrningens avsikt att konstruera det lekande barnet och det kastar även ljus över Foucaults teorier kring samhällets sanningar som ofta benämns inom forskning och litteratur. Vilket är uttryckandet av behovet att skapa ett visst barn, i en viss tid. Detta kan styrkas med att läroplanen innebär krav på uppfostran och utbildning, ställda av samhället. I Barnstugeutredningen var lekens benämning och relevans nästintill obefintlig, där var miljön och genetiska faktorer såsom biologiska utvecklingssteg 4 viktigare i dess betänkande. Begreppet utvecklas senare i de efterföljande läroplanerna. Läroplanen tolkas olika av olika aktörer och forskare och fler är överens om att det gäller att vara öppen och se att det sker många lärprocesser samtidigt i leken. Läroplanen är ett styrdokument som tydligt talar om vad verksamheten ska erbjuda barnen. Leken har ett brett perspektiv och när jag analyserade begreppet lek över tid i texterna så tolkar jag att leken, nästan oundvikligt vid ett senare skede, i själva realiseringsarenan, när den utövas, så kommer den oftast, i någon form att vara styrd av någon. Av någon vuxen, av barnen sinsemellan, av omgivningen, samhället, eller individen själv som ensamt. Främst så uppkommer det maktstrukturer i sociala sammanhang och i interaktion med andra. Det som vi dagligen kan se i vardagen på förskolan. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

KUNSKAPSBIDRAG Denna studie avser att bidra med en vidare förståelse kring begreppet en skola för alla. En kännedom om olika perspektiv kan generera en större förståelse för de tolkade styrdokumentens avtryck i det praktiska arbetet med eleverna. Trots att begreppet verkat lång tid inom skolpolitiken är det ett mångtydigt begrepp som kan ges olika innebörd för olika individer. En inblick i förskollärares syn på skolans största uppdrag är betydelsefullt för att få en förståelse för innebörden av att tolka utbildningens nationella mål, som är utarbetade långt från den verksamhet som ska genomföra målen.SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare i förskoleklass uppfattar målsättningen en skola för alla och om möjligheter och hinder i uppdraget att ge alla elever möjlighet till framgång i skolan.FRÅGESTÄLLNINGAR Hur uppfattar förskollärarna målsättningen en skola för alla?Vilka erfarenheter har förskollärarna av arbetet i praktiken utifrån målsättningen?Vilka möjligheter och hinder synliggörs i uppdraget att ge alla barn möjlighet till framgång i skolan?TEORI Studien tar stöd i de olika specialpedagogiska perspektiven; relationellt, kategoriskt och dilemmaperspektiv. Den tar även stöd i begreppen formuleringsarena och realiseringsarena.METOD Studien har en fenomenografisk ansats med fokus på att identifiera uppfattningar och att beskriva variationer av uppfattningar. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika skolor. RESULTATResultatet av studien visar på tre kvalitativt skilda sätt att uppfatta begreppet en skola för alla. De olika uppfattningarna genererar olika förståelse när det handlar om arbetet i praktiken och om möjligheter och hinder för att nå alla elever. Ett sätt att uppfatta begreppet handlar om externa faktorer. Att skolan ska vara till för alla ses som en ideologisk målsättning och uppfattningen är att samhället står som ansvarig för en skola för alla. En annan uppfattning handlar om interna faktorer. Möjligheterna ligger här hos pedagogerna, både när det gäller förhållningssätt och pedagogiska redskap. En tredje uppfattning handlar om resurser och de organisatoriska förutsättningarna är i fokus. Möjligheterna innebär här extra vuxna och mindre barngrupper. Om förståelsen av en skola för alla placeras utanför skolan eller inom skolan påverkar hur förskolläraren uppfattar sitt uppdrag och vad som är möjligt att göra. Hur skolan arbetar för att nå målet ser dessutom olika ut beroende på om kvalitativa eller kvantitativa resurser ses som mest betydelsefulla.IMPLIKATIONER: Ett långsiktigt och förebyggande arbete, där alla är delaktiga, är en förutsättning för att etablera en lärande organisation. Arbetet på en skola innebär olika dilemman, där pedagoger behöver göra olika val. Ett beslut kan innebära etiska avvägningar och för att lättare kunna ta ställning behövs tid för reflektion, både enskilt och i grupp. Ett nära samarbete inom hela skolans organisation är betydelsefullt för att se möjligheter på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Förväntat kunskapsbidragStudien avser att öka kunskapen om de uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd som finns bland chefer och personal på förskolor, för att skapa förutsättningar för ett förebyggande arbete. Studien gör också en ansats att diskutera de resurser som kommu-nen kan erbjuda barn i behov av särskilt stöd och hur de kan användas.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att jämföra olika uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd och de resurser som finns för dessa barn. Syftet är också att undersöka om det finns samband mellan uppfattningarna om barns stödbehov, det särskilda stöd som kan erbjudas, samt den ansvarsfördelning som finns på förskolorna.Studien söker svar på följande frågeställningar: Hur definieras ”barn i behov av särskilt stöd” av tre förskollärare respektive tre förskolechefer? Hur organiseras arbetet kring barn i behov av särskilt stöd på dessa förskolor? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Hur ser tre förskollärare och tre förskolechefer på tilläggsbeloppet och det faktum att möjligheten att beviljas tilläggsbelopp begränsats?TeoriStudien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och tar stöd i specialpedagogiska per-spektiv i tolkningen av det empiriska materialet.MetodDet empiriska materialet bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och tre förskollärare.4ResultatI resultatet framkom att det finns skillnader i hur informanterna beskriver barn i behov av särskilt stöd. Tre uppfattningar kunde urskiljas; ”Barn som avviker, ”Alla barns rätt till stöd”, samt ”Alla barn är i behov av särskilt stöd, men några avviker”. I resultatet syns också skillnader i synsätt kring de resurser som finns inom och utom förskolan. Dels handlade det om att ändra förhållningssätt mot barn i behov av särskilt stöd och anpassa miljöerna efter den situation man befinner sig i, och dels beskrivs de resurser utanför förskolan som finns att tillgå, så som stöd från specialpedagog eller avlastning från en resursperson finansierat av tilläggsbelopp från kommunen. En del informanter anser tilläggsbeloppet vara onödigt, att de genom att anpassa sina miljöer och att arbeta med sitt förhållningssätt kan hantera barn i behov av särskilt stöd, medan den andra de-len informanter menar att barnet eller barngruppen är i behov av en assistent. Resultatet visade också att förskolecheferna förlitade sig på att förskollärarna skulle identifiera barnen i behov av särskilt stöd, trots att både deras egen och förskollärarnas syn på barn i behov av särskilt stöd varierade.ImplikationerStudien visar på skillnader gällande synen på barn i behov av särskilt stöd, tilläggsbe-lopp och det arbete som finns runt barn i behov av särskilt stöd. En slutsats är att det i materialet finns ett mönster i att de informanter som beskriver barn i behov av särskilt stöd på ett visst sätt, sedan följs åt i sina beskrivningar av betydelsen av tilläggsbelopp och sin syn på ansvarsfördelningen kring barn i behov av stöd. Detta kan indikera att synen på barn i behov av särskilt stöd påverkar både synen på behov av tilläggsbelopp och ansvarsfördelningen. Studien visar också att förskolecheferna befinner sig i ett gränsland mellan formulerings- transformerings- och realiseringsarenorna och att de ur ett systemteoretiskt perspektiv befinner sig i ett system mellan meso- och exosystemet.

Detta är en intervjustudie som grundar sig i förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att analysera och beskriva yrkesverksamma förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet samt hur de menar att de använder sig av det i sin egen utbildning på sin förskola. De forskningsfrågor som ligger till grund för att uppfylla syftet är: 1) Hur tolkar och förstår yrkesverksamma förskollärare generellt begreppet beprövad erfarenhet? 2) Hur tolkar yrkesverksamma förskollärare begreppet beprövad erfarenhet i sin utbildning? Det som framkommer vid intervjuer ställs mot tidigare forskning inom området och på så sätt genereras ny kunskap. Studien är kopplad till läroplansteori med ett särskilt fokus på läroplansteoretiska arenor. Resultatet är analyserat genom en tematisk analysmetod där fyra olika teman framträder. Dessa är 1) beprövad erfarenhet som svår att definiera, 2) beprövad erfarenhet som föränderlig, 3) beprövad erfarenhet som kollegialt lärande och 4) beprövad erfarenhet som ett arbetssätt/förhållningssätt och/eller ett konkret material. Studien visar att begreppet beprövad erfarenhet är komplext där berörda aktörer har olika förståelse och tolkning av hur en erfarenhet faktiskt blir beprövad. I relation till studien väcks nya frågor, om inte forskare, myndigheter och profession kan enas om vad beprövad erfarenhet i förskolan innebär – hur ska verksamma inom förskolan då arbete med det?

Studiens syfte är att undersöka hur några rektorer ser på de ändringar i Lgr22 som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de ämnar implementera dem på sina skolor. Regeringens fleråriga satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har för skolans del resulterat i en ny läroplan som trädde i kraft höstterminen 2022. Sveriges skolor befinner sig i ett implementeringsarbete som respektive rektor är ytterst ansvarig för. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju rektorer på grundskolor i den kommun studien avgränsats till. Intervjumaterialet kategoriserades efter våra frågeställningar och analyserades efter det läroplansteoretiska perspektivet med hjälp av begreppen formulerings- och realiseringsarena samt efter Fullan’s modell för utbildningsförändring. Resultatet av studien visar på stora skillnader i hur rektorer upplever relevansen av läroplansändringen och arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck på sin skola. Dessa skillnader har sin grund i rektorers olika bakgrund och tidigare erfarenheter, som påverkat hur de tolkat uppdraget i Lgr22. Men även i hur stor förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck rektorer upplever på sin skola. Det sistnämnda speglar också i vilken mån det genomförts kunskapshöjande insatser för rektorer och personal inom ämnet, de som anser sig ha hedersproblematik bland eleverna har i större mån sökt kunskap och vice versa. Resultatet visar också att majoriteten av rektorerna inte anser att ämnet är efterfrågat i läroplanen av skolpersonal.