<p>This thesis is about Turkish accession to the European Union and criteria to be fulfilled in order to become a member state. At Helsinki summit there were defined four main areas, that are the main obstacles of Turkish membership in the structures of EU – military influence in domestic politics, economy disproportions, the issues of minorities living in Turkey and problems with obeying human rights and fundamental freedoms. In addition the attitude among European countries and Turkish political elites has changed dramatically since 1999. There is a great discussion, whose main purpose is, to show if Turkey should or shouldn’t become a part of united Europe. With the help of created conceptual framework, which is empirically based on qualitative methods and with theoretical approach in form of analysis considering human rights, I have developed a set of three hypotheses, that are based on primary and secondary sources like EU, Human Rights Watch, Amnesty International reports considering changes of Turkish attitude to the question of human rights. In the process of testing validity or invalidity of those hypotheses, I have tried to conclude, why the implication of reforms considering human is the main obstacle of Turkish membership in the EU.</p> / The paper may be used free, but it is forbidden to copy or use directly any parts of it without earlier contact with author.

<p>Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.</p><p>Författare: Helena Morténius</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.</p><p>Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.</p><p>Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.</p><p>Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.</p><p>Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.</p><p>Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.</p>

<p>I inledningen ställs frågan om vilka beröringspunkter som finns mellan skådespelar- och undervisningskonst. Är beröringspunkterna desamma oavsett lärar- och undervisningsstil?Utifrån tidigare forskning belyses falska motsättningar likaväl som nyanserade och fördjupade kopplingar mellan skådespelar- och dramapedagogroll. Användning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fördjupas teoretiskt. För att vidga synen på dramapedagogisk praktik fördjupas teoretiska perspektiv på relationen mellan konventioner, kompetenser och inre förhållningssätt.Studien syftar till att undersöka hur man kan analysera komplexiteten i den dramapedagogiska praktiken med estetiskt baserade referensramar ur ett lärarperspektiv. Frågor som ställs är: Med vilka kompetenser och förmågor hanterar och använder dramapedagogen komplexiteten i den interaktiva, teatralt gestaltande och meningsskapande formen av undervisning? Kan detta analyseras och synliggöras med hjälp av teatersemiotisk analys och de teoretiska perspektiven?Undersökningen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, den vill också pröva teatersemiotik som en estetiskt baserad analysmetod. Datainsamlingen sker genom deltagande observation och ett löpande protokoll. Det som observerats är undervisningslektioner i processdrama för dramapedagogikstudenter. Två sekvenser, en med en instruerande lärarroll och en med "lärare- i-roll", analyseras och jämförs. Resultatet visar exempel på att teatersemiotisk analys kan utifrån sina styrkor och begränsningar vara en hjälpmetod för att synliggöra de konventioner, förmågor och kompetenser som både använder och hanterar komplexitet i den dramapedagogiska praktiken. De teatrala formerna används också i sig som pedagogiska arenor. Skådespelarteori tydliggör att det finns ett avgörande samband mellan kvalitén i det inre förhållningssättet, kompetensutveckling och användningen av yttre konventioner. Det är rimligt att konstatera att det finns anledning att belysa fler möjliga paralleller mellan skådespelar- och undervisningskonst, för att skapa en djupare förståelse för dramapedagogikens praktik.</p>

<p>The purpose of this essay is to examine the approach of the EU towards the reform efforts of Turkey and Bosnia and Herzegovina in the countries ambitions for EU memberships. The question formulation of the essay is whether there is differences in Turkey’s and Bosnia and Herzegovina’s qualifications for an EU-membership from an EU perspective. In order to better answer the question, we use two part questions. One is about the criterias and qualifications that need to be met in order to get a membership. The other one is about the approach of the EU towards the two countries concerning EU memberships. Primarily we use official EU documents from which we make a qualitative content analysis. As an advanced feature, we use a comparative analysis in which the countries are compared in relation to each other. The conclusion of our study is that the EU's approach to Turkey's qualification for EU membership is more positive than to Bosnia and Herzegovina. We also conclude that other circumstances may affect our conclusion, and therefore our findings cannot be considered definite.</p><p>Keywords: EU, Turkey, Bosnia and Herzegovina, The Copenhagen criteria, democracy, rule of law, human rights, protection of minorities, enlargement.</p>

<p>Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU – företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden?</p><p>Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats.</p><p>Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering.</p><p>Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov.</p>

<p>Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.</p><p>Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.</p>

No description available.

<p>The Norwegian public sector, in particular local Councils as the principal supplier of welfare services, face great challenges in the coming years. Expectations and demands upon public services are increasing in proportion with the increase in private wealth. Among the consequences are higher demands on the distribution of welfare services, and the need for a more effective use of resources.</p><p>Inspired by New Public Management theories, Norwegian local Councils have made considerable changes in management over the last 10-20 years. To meet the demands for increased activity, public sector has undergone a transition towards a less hierarchal organisational structure, their delegation to appropriate performance units has increased, and systems to monitor aims and results have been introduced. With respect to the latter, it has become crucial that data concerning resource utilisation and economy are made easily available and can be related to management issues.</p><p>In 2001 the national government introduced the so-called KOSTRA public reporting system (Kommune-ST-at-Rapportering) The overall aim of KOSTRA is to produce relevant, reliable, current and comparable management information. In addition, the KOSTRA reporting system will provide an improved database as an aid to service provision, as well as providing a foundation for improved Council management.</p><p>Our aim with this assignment has been to take a closer look at KOSTRA as a suitable tool for resource management within local Councils, and to see whether Councils do in fact use it actively in their own administrational priorities and activities. We have illustrated this by taking a closer look at possible connections between active use of KOSTRA and the Councils` economic situation, priorities and effectiveness.</p><p>We have found no grounds in our studies to indicate that there is any difference in the allocation of priorities between those local Councils using KOSTRA in management-related activities and those who do not. On the other hand, we have discovered links between active use of KOSTRA and the Councils`economic situation.</p><p>This connection is very interesting. It is the Councils under financial stress which appear to be using KOSTRA actively.</p><p>Our major conclusion is that KOSTRA alone does not produce all necessary and relevant management information. KOSTRA is more applicable when seen in context with the complexity of public sector, and with a firm knowledge of the system's underlying indicators.</p>

<p>As more and more local governments begin to understand that the great promises of e-service delivery are harder than expected to realize, efficient use of ICT-resources have become increasingly important. Since simply providing more e-services is not the solution, the need to understand what constitutes a suitable e-service has arisen. Public services reach beyond the market domain; therefore, the complexities of public value must be dealt with when services are appraised. Furthermore, due to the heterogeneous nature of local government services it is impossible to evaluate all the options in depth; thus, there is a clear need for early-stage appraisal. However, existing methods of appraisal are burdened by intricacy, and associated with high costs. In response, this paper presents a model capable of reducing this intricacy. The model was developed through a participatory design process involving members on both operational and strategic level in the municipality of Skellefteå. The model implements state of the art into the workspace context while taking measures to reduce intricacy such as: incremental filtering, moving high intricacy elements to the end of the process, and exploitation of available data. As a result the organization is enabled to capture not only the low hanging fruit, but also the long tail of services. Furthermore, the improved understanding of e-service delivery has the potential to open up opportunities for new ways of business development and private-public partnerships. Finally, whereas the model presented is highly context-dependent, the implications outlined in this paper are not limited to this narrow scope.</p> / Models for Strategic Business Development in Public Service

<p>I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.</p><p>Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn. Hälften av lärarna påpekade att de svårigheter som uppstått med den interaktiva tavlan lätt kan härledas till deras bristande teknikkunskaper. De anser därför att en utbildningskurs för att utvidga kunskaperna om tavlans funktioner är nödvändig, samt tillgången till teknisk support ifall utrustningen skulle drabbas av problem. Detta anser jag vara den största begränsningen med den interaktiva tavlan, de problem som eventuellt kan uppstå måste kunna avhjälpas för att tavlan skall kunna användas obehindrat i undervisningen.</p>