Background: The global car industry is going through a process of change where the traditional car companies are being challenged. It is essential for those companies to keep up with the changing market conditions and invest in research and development, if they want to remain competitive in the future market. Volvo Cars is a prominent car manufacturer in Sweden, but is small globally. It was, therefore, adjudged as an interesting company to research with respect to how they address the aforementioned challenges.  Purpose: With an understanding and focus on the car industry’s new challenges, the purpose of this study is to investigate and illustrate Volvo Cars’ future prospective on the global car market. Method: The study has combined quantitative and qualitative approaches, viewed from an inductive perspective. Qualitative interviews were performed to obtain a deeper understanding of the car industry’s challenges, and data from secondary sources were collected in order to quantify Volvo Cars’ performance relative to other car companies. Result: The study determined the main challenges for the future of the personal vehicle sector to be: automation, environment, changing customer demand and digitalization. In addition to the innovation-based challenges mentioned above, the expanding Chinese market has been identified as a challenge for car companies to capitalise on. The expansion of the Chinese market is due to the rapidly increasing middle class, combined with a low car density. The idea that China (and the rest of Asia) will become an important future market is supported by the opinions of many experts and interview respondents who believe that car density in the western world will decline which means strengthen the importance of China as a future market. Volvo Cars face the same challenges as other car manufacturers. However, given their small global significance, Volvo Cars will need to focus and appropriately allocate their resources on only one or two challenges. In terms of investing in research and development, Volvo Cars is at the forefront, with a significant portion of their revenue being dedicated to the area. Conclusion: Given Volvo Cars’ small global significance, they will not have the ability to focus on all challenges. Instead, they must focus their research and development on a select few areas to be able to compete in the future automotive market. This study has identified three major challenges for Volvo Cars: to successfully grow in China (as well as in the rest of Asia), to increase total sales and market share, and to advance within automation and electrical operation. Given that Volvo Cars continue increasing their sales, especially in China, while simultaneously investing in research and development aimed at automation and electric drive, the researchers believe that the future of Volvo Cars is very promising. / Bakgrund: Bilindustrin går igenom en förändringsprocess och de traditionella biltillverkarna står inför stora utmaningar. I och med detta är det viktigt för bilföretagen att hänga med i processen och investera i forskning och utveckling, om de vill konkurrera om framtida marknadsandelar. Volvo Cars är en ledande aktör på den svenska marknaden samtidigt som de är små på den globala marknaden, vilket väcker ett intresse hos forskarna att studera företaget med avseende på hur det kommer att hantera dessa framtida utmaningar. Syfte: Syftet är att med utgångspunkt från bilindustrins nya utmaningar undersöka och belysa Volvo Cars framtidsutsikter på den globala bilmarknaden. Metod: Studien bygger på en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi med ett induktivt angreppsätt. Kvalitativa intervjuer har genomförts för få en djupare förståelse för bilindustrins utmaningar och sekundärdata har samlats in för att på ett kvantitativt sätt visa hur Volvo Cars förhåller sig gentemot andra bilföretag på den globala marknaden. Resultat: Studien har kommit fram till att de största utmaningarna för bilindustrins framtid handlar om: automatisering, miljö, ägande och digitalisering. Utöver de innovativa utmaningarna har Kina identifierats som en utmaning för bilföretagen. Eftersom Kina har en snabbt ökande medelklass i kombination med att landet har en låg biltäthet förväntas bilförsäljningen i regionen öka. Då många experter och intervjurespondenter anser att försäljningen av bilar kommer minska i västvärlden kommer därför en ökad försäljning i Kina och övriga Asien bli avgörande för många bilföretag. Volvo Cars har samma utmaningar att bemästra som de andra aktörerna på marknaden men eftersom de är en mindre aktör måste de fokusera på en eller två utmaningar och hoppas på att de är rätt. Studien har även visat att Volvo Cars satsar en stor procent av deras omsättning på just forskning och utveckling jämfört med andra (undersökta) aktörer på marknaden. Slutsats: Då Volvo Cars är en liten aktör på den globala marknaden kommer de inte ha möjlighet att satsa på samtliga utmaningar utan måste fokusera sin forskning och utveckling på ett fåtal faktorer för att kunna konkurrera på framtidens bilmarknad. Studien har specificerat tre utmaningar för Volvo Cars att uppnå för goda framtidsutsikter: lyckas växa på den kinesiska (och övriga asiatiska) marknaden och därmed öka den totala försäljningen och marknadsandelarna samt bemästra de innovativa utmaningarna inom automatisering och eldrift. Med det sagt kan forskarna dra slutsatsen att Volvo Cars framtid ser lovande ut förutsatt att de fortsätter öka sin försäljning, framförallt i Kina, samtidigt som de helhjärtat satsar på forskning och utveckling inom områdena automatisering och el-drift.

Bakgrund: Svensk statistik tyder på att antalet multisjuka äldre kommer att öka. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patienternas behov av trygghet. I dagens samhälle föreligger en risk att äldre människor utsätts för ålderism, vilken kan påverka vårdens kvalitet och orsaka ett lidande för de äldre patienterna. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av vården på en geriatrisk vårdavdelning i Mellansverige. Metod: Latent kvalitativ innehållsanalys av tolv semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet utgörs av två teman och sju subteman. Temat Upplevelser av att få en god vård beskriver att de äldre patienterna upplevde sig få en vårdande miljö samt att vårdpersonalen fungerade som en hälsoresurs vilket kunde gynna patienternas välbefinnande. Temat belyser att ett gott bemötande och att få bli sedd som en person resulterade i positiva känslor samt att delaktighet och självbestämmande var viktiga faktorer. Temat Upplevelser av att få en bristande vård beskriver att upplevelser av en otrygg omgivning och avsaknad av sjukdomshänsyntagande, bristande bemötande och kunskap samt att inte få en personcentrerad vård resulterade i negativa känslor. Slutsatser: Resultatet visar att det förekommer både positiva och negativa upplevelser av vården på avdelningen. Att de äldre patienterna upplever brister i vården uppmärksammar att det finns en risk för att ålderism existerar och påverkar vårdens kvalitet. Examensarbetet kan tillföra kunskap om och förståelse för hur äldre patienter upplever vården, vilket kan bidra till bättre förutsättningar för en god vårdupplevelse. / Background:  Swedish statistics indicate that there will be an increase in the number of elderly with multiple illnesses. The Health Care Act stipulates that the care provided must be of good quality and meet the patients’ needs for security. In today's society there is a risk that older people are subjected to ageism, which can affect the quality of healthcare and expose the older patients to conditions of suffering. Aim: To describe older patients’ experiences of healthcare at a geriatric ward in central Sweden. Methods: A latent qualitative content analysis of twelve semi-structured interviews. Results: The results consist of two themes and seven subthemes. The theme Experiences of getting good health care describes that when older patients experienced a nurturing environment and the caregivers worked as a health resource, it could benefit the patients’ wellbeing. The theme emphasizes that encountering a good reception and being aknowledged as a person resulted in positive emotions, and that participation in the care process and self-determination were key factors. The theme Experiences of receiving a lack of care describes that the experience of an unsafe environment, actual diseases not being taken into account, lack of treatment and knowledge, as well as being denied person-centered care, resulted in negative emotions. Conclusions: The results indicate that both positive and negative resposnses concerning the care at the ward are experienced. The older patients who experience deficiencies in healthcare, recognize that there is a risk that ageism exists, which may affect the quality of care. The thesis provides knowledge and understanding of how older patients experience healthcare which can contribute to better conditions for the patients, in order for them to experience good healthcare.

Den här studien syftar till att granska vad Systembolaget förmedlar i sina reklamfilmer och hur det förmedlas. Genom en kvalitativ utgångspunkt, den multimodala kritiska diskursanalysen och semiotiska resurser urskiljs dolda budskap i reklamfilmerna. De teoretiska utgångspunkterna i studien är social marknadsföring och den socialsemiotiska teorin vilka stärker och lyfter resultaten. Analysen av reklamfilmerna visar att Systembolaget använder sig av humoristisk, informativ och berättande strategi, samt att deras samhällsuppdrag enbart förmedlas till en viss del. Andra budskap som analysen urskiljer i de tre reklamfilmerna är Systembolagets syn på kvalité och deras värdering om kapitalism.

Bakgrund: Ensamhet och social isolering är ett utbrett problem bland många äldre personer och kan bidra till hälsorisker och för tidig död. I takt med att befolkningen blir allt äldre förväntas ensamhet och social isolering öka vilket kommer att kräva större behov av vård och omsorg. Trots att sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal känner till de negativa effekterna av ensamhet och social isolering är det lågt prioriterat inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa hur äldre personer över 65 år upplever ensamhet och social isolering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med resultat från elva kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed och PsycINFO. Artiklarnas resultat färgkodades för att identifiera likheter och skillnader och som tematiserades i sex teman. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Känslor av ensamhet, Social ensamhet och brist på samhörighet, Förlust av partner och närstående, Fysiska hinder och förluster, Ensamhet kopplat till tid och rum och Ensamhet som en känsla av frihet. Äldres subjektiva upplevelse av ensamhet och social isolering är unik med en bred variation av känslor kopplade till olika livshändelser. Somliga uttryckte smärtsamma känslor som medförde lidande medan andra uppgav positiva känslor av frihet. Diskussion: Ensamhet och social isolering kan leda till allvarliga konsekvenser, det är därför viktigt att hälso- och sjukvården fångar upp utsatta äldre genom preventivt och hälsofrämjande arbete. Katie Erikssons teori om att lindra lidande har använts som en fördjupad del i resultatdiskussionen som stöd för sjuksköterskans arbete i att förstå och bemöta ensamma och socialt isolerade äldre personer. En holistisk människosyn är av betydelse för att lindra lidande samt att beakta de äldres grundläggande behov som är meningsfullhet och gemenskap. Sjuksköterskan har i sin profession ett ansvar att främja äldres hälsa och sociala behov vilket kan möjliggöras genom ökade kunskaper som kan införas i vården av äldre. / Background: Loneliness and social isolation are a widespread problem among older people and may contribute to bad health and premature death. As the population grow older loneliness and social isolation are expected to become an increasing problem in society and will require greater need for care. Although nurses and other healthcare professionals are aware of the negative effects of loneliness and social isolation it is low prioritized. Aim: The aim was to illustrate how older people over 65 years experiences loneliness and social isolation. Method: A literature review was performed with results from eleven qualitative articles collected from the databases CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed and PsycINFO. The results of the articles were color-coded to identify similarities and differences that were sorted into six themes. Results: The result showed six themes; Feelings of loneliness, Social loneliness and lack of affinity, Loss of partner and close relatives, Physical barriers and losses, Loneliness linked to time and space and Loneliness as a sense of freedom. Older people’s experiences of loneliness and social isolation is subjective and unique and wide-ranging emotionally linked to different life events. The older people expressed painful feelings and suffering while others stated positive feelings of freedom. Discussion: Since loneliness and social isolation can lead to serious consequences, it is important that the health care system identify older people at risk through preventive and health promotive work. Katie Eriksson's theory of relieving suffering has been used as an in-depth part of the performance discussion as support for the nurse's work in understanding and responding to lonely and socially isolated elderly people. A holistic view of humanity is of importance for alleviating suffering and for considering the basic needs of the elderly, which are meaningfulness and solidarity. The nurse responsibility is to prevent older people from bad health and social discomfort through realizing what knowledge is needed and how to apply it.

Detta är ett examensarbete inom Design och formgivning, som är genomförd med två övergripande metoder; designprocess och fallstudie. Syftet med detta examensarbete var att utforska hur entreprenörer och inkubatorbolag systematiskt kan arbeta ekonomisk-, social-, och ekologisk hållbart från start i produkt, tjänst och företag. Kopplat till detta syfte var också att undersöka hur en företagsinkubator (Movexum), som eget företag, kan inkludera ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet i sin egen organisation. I den här forskningsrapporten undersöks vetenskaplig litteratur inom hållbarhet och företagande samt hållbarhetsteorier. Det har även omfattat benchmarking av internationella och lokala företag för att finna metoder, verktyg och inspiration. Workshop, observationer och intervjuer för Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag har ägt rum, för att skapa en övergripande hållbarhetsbild av Movexums verksamhet, inskrivna entreprenörer och inkubatorbolag hos Movexum. Det för att förstå problem och behov utifrån att arbeta systematiskt med hållbarhet i det egna företaget. Ur all insamlad information har ett förslag på en guidemanual tagits fram till Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag för att informera om hållbarhet, hållbarhetsteorier och användbara hållbarhetsverktyg. Genom guiden kan de kartlägga och identifiera vilken hållbarhetsteori de arbetar med i sitt företag eller önskar att arbeta mer med, för att få olika tips på hållbarhetsverktyg att använda genom att utvärdera, integrera och skapa ett mer hållbart företag tillsammans med sin affärscoach. Denna forskningsrapport kan vara till nytta för andra inkubatorverksamheter som vill skapa kunskap hur hållbarhet kan integreras i inkubatorverksamheter och för entreprenörer och inkubatorbolag i deras företag. Den kan beprövas i andra inkubatorverksamheter och utveckla möjligheter och idéer till att arbeta systematiskt med hållbarhet från start.

Inom kommunal hemsjukvård utfärdar distriktssköterskor ofta läkemedelsdelegering till omvårdnadspersonal i hemtjänsten. Tidigare studier och kartläggningar har visat på svårigheter att följa gällande föreskrifter kring läkemedelsdelegeringar. När föreskrifterna inte följs kan det få till följd att patientsäkerheten inte upprätthålls. Tidigare studier har framförallt fokuserat på distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsdelegering. Syftet med studien är att beskriva läkemedelsdelegering utifrån hemtjänstpersonalens erfarenheter. Studien hade en fenomenologisk ansats med en livsvärldsteoretisk grund. Åtta intervjuer med vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten inkluderades i resultatet. Intervjuerna analyserades utifrån beskrivande innebördsanalys vilket resulterade i tre innebördsteman. Läkemedelsdelegering innebär ett oundvikligt åtagande på gott och ont. Det ses som en självklarhet att arbeta utifrån läkemedelsdelegering eftersom i stort sett all personal inom hemtjänsten har en delegering. Uppgiften kan upplevas påtvingad men också rolig och utvecklande. Läkemedelsdelegering innebär en skyldighet att ta ansvar för uppgiften och följa de regler och rutiner som finns. För att kunna göra det har hemtjänstpersonalen rätt att få den utbildning och det stöd som krävs från distriktssköterskan. Läkemedelsdelegering kan innebära att hemtjänstpersonalen självständigt behöver hantera svårigheter som uppstår vid läkemedelsadministreringen. Det kan skapa en känsla av utsatthet. När samarbetet med distriktssköterskan inte fungerar tillfredsställande eller distriktssköterskan har en nedvärderande attityd kan också en känsla av utsatthet och ensamhet uppstå. Genom att identifiera svagheterna i processerna kring läkemedelsdelegering kan de säkras för att skapa en hållbar utveckling. Här har distriktssköterskan ett ansvar att se till att hemtjänstpersonalen har den kompetens som krävs för uppgiften samt ett ansvar att skapa goda relationer mellan yrkesgrupperna.

Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning. En litteraturöversikt av kvalitativa studier genomfördes för att belysa problemområdet. Studierna inkluderade kvinnor i åldrarna 25-77 som samtliga hade genomgått bröstkirurgi till följd av bröstcancer. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde vi urskilja tre kategorier: Att stå inför fullbordat faktum, Bröstet som symbol och Att hantera situationen. Resultatet visar att förlusten påverkade kvinnorna negativ och de upplevde en känsla av att inte längre vara kvinnliga och önskvärda inför deras partner. Dessutom påverkades känslan av normalitet och kvinnorna verkade vara överens om att en bröstprotes eller bröstrekonstruktion var nödvändig för att undvika stigmatisering. Kvinnorna hade till en början svårigheter att anpassa sig till den nya kroppen men med tiden kunde de uppleva förändringen som en positiv erfarenhet. En bredare kunskap hos allmänsjuksköterskor behövs för att både pre- och postoperativt kunna ge professionellt stöd och vägledning för den utsatta kvinnan. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The purpose of this thesis is to shed light on how evidence-based librarian and information practice (EBLIP) is understood and practised at some Swedish hospital libraries, and also to analyze how EBLIP functions as a strategy to bridge the gap between research and practice as described by Haddow & Klobas. The theoretical framework for the study is partly based on Haddow & Klobas description of the gap between research and practice in the field of LIS and partly a description of the EBP-process which plays a key role in the use of EBLIP. Interviews have been done with four people, three librarians, all with management experience, and an academic development officer, active at three different hospital libraries where EBLIP is practiced. All informants believed that it is important to make use of research results in order to improve services and practice. In their efforts to apply the research findings the informants face a number of hindrances, which indicates a gap between research and practice. The majority of the informants describe EBLIP as a concept by which they mean an approach, a process and skills training. With regard to the EBP process two approaches could be distinguished. First, to follow the EBP process stepwise with the aim of changing the work. Second, to elaborate on each step aiming to introduce the process and training skills in using scientific material and EBLIP. A number of activities at the different libraries have been identified to be included in the implementation of EBLIP. These activities seem to serve as strategies to bridge most, the extent not established, of the different forms of gaps between research and practice.

No description available.

Introduktion: Statistik visar att antalet ambulansuppdrag i Sverige ökat de senaste åren. Samtidigt visar forskning att många patienter som ringer ambulans ej är i behov av den avancerade akutsjukvård som ambulansverksamheten erbjuder. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård förväntas kunna avgöra vilka patienter som verkligen är i behov av ambulanstransport, samt vilka som kan lämnas kvar hemma. Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att prehospitalt bedöma om patienten kan lämnas hemma. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ design där 10 sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård samt minst två års klinisk arbetslivserfarenhet intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och 12 underkategorier. De tre kategorierna var: Vikten av patientfokuserad bedömning, Ambulanssjuksköterskans beslut samt Organisationen påverkar. Slutsats: Denna studie visar att ambulanssjuksköterskor till stora delar har samma upplevelser kring att bedöma om patienter kan lämnas hemma. Upplevelsen att flera olika faktorer påverkar beslutet är central och en oro över att fatta fel beslut präglar bedömningen. Om inte ambulanssjuksköterskan är helt säker på sitt beslut, eller patienten själv inte vill stanna hemma, får patienten oftast medfölja ambulansen. Detta skulle kunna resultera i onödiga kostnader för sjukvården samt att resurser utnyttjas felaktigt.