Through the historic usage of fossil fuel, climate impacts have been severe and threaten to disrupt global economies and biological diversity. Hydrogen has emerged as a technology which can enable the productionand storage of renewable energy with no carbon emissions. However, energy transitions are complex as the sector is characterized by lock-in and path dependency due to co-evolution with infrastructure, policy and geography. The purpose of this study is to explore how hydrogen energy can overcome the lock-in and path dependency of fossil fuels. To achieve this, a qualitative single-case study of Sweden was conducted. The theoretical foundation consists of the Multi-Level Perspective and lock-in. The results indicate that in order for hydrogen technology to become large-scale and overcome lock-in, four criteria need to be fulfilled; hydrogen technology needs to be more cost-efficient, investments in infrastructure for hydrogen is required, a market needs to be established for the production of hydrogen and governments/institutions need to support hydrogen through regulation and investments. / Under decennier av fossil användning har klimatpåverkan blivit mer allvarlig och hotar att negativt påverka globala ekonomier och den biologiska mångfalden. Vätgas har framkommit som en teknik som möjliggör produktion och lagring av förnybar energi utan koldioxidutsläpp. Övergångar till nya energilösningar är dock svåra eftersom sektorn kännetecknas av “lock-in” och “path dependency”på grund av samutveckling med infrastruktur, politik och geografi. Syftet med denna studie är att undersöka hur vätgas kan övervinna “lock-in” och “path dependency” av fossila bränslen. För att uppnå detta genomfördes en kvalitativ fallstudie av Sverige. Den teoretiska grunden för studien består av Multi-Level Perspective och lock-in. Resultaten visar att fyra kriterier måste uppfyllas för att vätgas ska gå från en nisch innovation till att vara en del av dagens sociotekniska system. Vätgas måste bli mer kostnadseffektiv, investeringar i infrastruktur för vätgas krävs, en marknad måste skapas för produktion av vätgas och regeringar/institutioner behöver stödja vätgas genom föreskrifter.

År 2045 ska Sverige uppnå territoriella nettonollutsläpp och till år 2030 ska utsläppen från transportsektorn ha minskat med 70 % jämfört med år 2010. Sveriges vägtrafik står för en tredjedel av de totala växthusgasutsläppen. För att uppnå klimatmålen bör de mest lämpade styrmedlen och åtgärderna prioriteras. En systematisk undersökning av de faktorer som påverkat utsläppsutvecklingen kan vägleda beslutsfattare att fördela resurserna där de gör mest nytta. Dekomponeringsanalys är en potentiell metod för detta syfte då flera olika faktorers effekter kan särskiljs och mätas. Fem additiva LMDI-I dekomponeringsanalyser genomfördes på utsläppsutvecklingen av fossilt CO2 inom personbilstrafiken mellan åren 1990–2015. De faktorer som undersöktes var befolkning, bil per capita, bränsleteknologier, motorstorlekar, trafikarbete per bil, emissioner och biobränsle. Data från emissionsmodellen HBEFA, Trafikverket och SCB användes i analyserna. Under hela perioden 1990–2015 minskade CO2-utsläppen och dekomponeringsanalyserna visade att alla de ingående faktorerna påverkat utvecklingen. Sett över hela tidsperioden 1990–2015 hade faktorerna påverkat utvecklingen mest i storleksordningen trafikarbete per bil (35 %), bränsleteknologier (15 %), befolkning (15 %), bil per capita (13 %), emissioner (11 %), biobränsle (7 %) samt motorstorlekar (5 %). Procenten anger andelen som faktorn utgjorde av effekternas absoluta summa. Trafikarbete per bil, emissioner, biobränsle och motorstorlekar minskade utsläppen. Bränsleteknologier, befolkning och bil per capita ökade utsläppen. Resultaten kan användas som en indikation för vilka faktorer som kan påverka den framtida utsläppsutvecklingen mest och för vilka åtgärder bör vidtas. Åtgärderförslag är incitament för att välja mer hållbara transportsätt, öka andelen av bilar med lägre utsläpp i fordonsflottan och använda mer biobränsle. / By year 2045 Sweden shall reach zero territorial net emissions and by year 2030 the emissions from the transport sector shall be reduced by 70% compared to year 2010. In Sweden the road traffic stands for a third of the total greenhouse gas emissions. In order to achieve the climate targets, the most suited policies and actions should be prioritized. A systematic investigation into the factors that affect the change in emissions can guide decision makers to distribute resources where they contribute the most. A decomposition analysis is a potential method for this purpose since the effect of different factors can be separated and measured. Five additive LMDI-I decomposition analyses were made on the change in fossil CO2 emission from passenger cars in Sweden between year 1990–2015. The factors that were investigated were: population, vehicle per capita, fuel technologies, engine sizes, distance travelled per vehicle, emissions and biofuel share. Data from the emissions model HBEFA, the Swedish Transport Administration and Statistics Sweden were used in the analyses. During the period of year 1990–2015 the CO2 emissions were reduced, and the decomposition analyses showed that all ingoing factors affected the change. Throughout the period the factors that contributed the most were in order of size: distance travelled per vehicle (35%), fuel technologies (15%), population (15%), car per capita (13%), emissions (11%), biofuel (7%) and engine size (5%). The percentage is the share of the factor’s effect of the absolute sum of all the different effects. Distance travelled per vehicle, emissions, bio fuels and engine size reduced the emissions. Fuel technologies, population and car per capita increased the emissions. The suggestions of actions are incentive for people to use more sustainable means for transportation, increase the share of cars with lower emissions in the fleet and use more biofuel.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser. I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området. Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis. Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn. Det finns flertalet potentiella marina samarbetsområden till exempel sjöövervakning, miljö- och sjöräddning.

The purpose of this paper is to evaluate the possibility of paleoentomology as a proxy in garden archaeology research. Garden contexts can prove difficult to identify and interpret due to the many changes the contexts go through during their activity period. Mixing of materials, harvesting and cultivation of many different plants will affect the environmental data that is retrieved from them and thus our interpretation of horticulture. This essay looks at the contexts and materials involved in the gardening process; irrigation sources, fertilizer, garden plant macrofossils and modern ecological insect and host plant relationships. The goal is to suggest a conceptual indicator group of insect and plant species that could aid in the identification of garden context and the in situ growth of relic plants. Paleoentomological information from the relating contexts (middens, composts, wells etc.) and other indicator groups have been included along with the ecological data in order to get a more complex picture over the garden contexts and their varying content. For instance, many of the plants found in garden soils are recorded as host plants to several insect species. This paper argues that investigation of these relationships can aid garden archaeology and further our understanding of herbivorous insects’ and associated species’ relationships to plant domestication in pre-history.

This work includes modelling of decarbonization scenarios at the scale of an urban area, providing policy insights and a methodology focusing on introducing district heating and maintaining the existing gas distribution network in a case study. With a focus on reducing gas consumption in the residential and tertiary sectors, the research integrates scenario developments giving a methodology to develop district heating, requiring a careful balance in selecting the optimal scale for city-wide analysis. The study assesses the fate of existing gas networks. The development of district heating can affect the use of gas, particularly in residential or tertiary buildings. This thesis assesses potential use cases of existing gas networks by identifying certain criteria. Among them are industrial, tertiary or residential consumption, the presence of a district heating network, or the number of homes using individual gas heating. These criteria make it possible to define areas where the question of removing the gas distribution network can be raised, and other areas where the gas distribution network must be retained even if gas consumption falls sharply between 2019 and 2050. By reviewing the relevant literature, detailing the research questions and presenting a comprehensive methodology of scenario modelling, the thesis provides policy insights and a methodology to develop district heating at the scale of an urban area while addressing the future of existing gas infrastructure. / Detta arbete ger en modellering av scenarier för minskade koldioxidutsläpp i stadsområden, samt ger policyinsikter och metodik med fokus på införandet av fjärrvärme och underhållet av det befintliga gasdistributionsnätet som en fallstudie. Med fokus på att minska gasförbrukningen i bostads- och tjänstesektorerna integrerar forskningen scenarioutveckling med en metod för att utveckla fjärrvärme, vilket kräver en noggrann avvägning för att välja den optimala skalan för stadsomfattande analys. I studien bedöms vad som ska hända med befintliga gasnät. Utvecklingen av fjärrvärme kan påverka användningenav gas, särskilt i bostads- eller tertiärbyggnader. Denna avhandling bedömer potentiella användningsfall befintliga gasnät genom att identifiera kriterier baserade på faktorer som industriell, tertiär tertiär eller bostadsförbrukning, förekomsten av ett fjärrvärmenät eller antalet av bostäder som använder individuell gasuppvärmning, till exempel. Dessa kriterier gör det möjligt att definiera områden där frågan om att ta bort gasdistributionsnätet kan väckas, och andra områden där gasdistributionsnätet måste behållas även om förbrukningen förbrukningen minskar kraftigt mellan 2019 och 2050. Genom att granska den relevanta litteraturen, specificera forskningsfrågorna och presentera en omfattande metod för scenariomodellering, ger avhandlingen ett värdefullt exempel på hur man kan ge politisk insikt och metodik för att utveckla fjärrvärme i ett stadsområde samtidigt som man tar itu med framtiden för befintlig gasinfrastruktur.

Syfte: Företagens miljömässiga ansvar har blivit en allt mer central fråga för företagets intressenter. Tidigare studier som har behandlat relationen mellan Corporate Environmental Performance CEP och Financial Performance FP har resulterat i varierande utfall. Två faktorer som anses påverka denna relation är olikheter mellan branscher och brister i det interna organisationsarbetet. För att få en tydligare bild av relationen mellan CEP och FP behöver forskningen utvecklas för företag som agerar i en ur miljösynpunkt tung bransch. Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan CEP och FP i fossila bränsleintensiva företag och se om sambandet är starkare eller svagare om företaget använder en CSR-kommitté. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och har formats av en longitudinell design, där sekundärdata har inhämtats för åren 2014-2017 från databasen Thomson Reuters Datastream. Detta har genererat ett urval bestående av 827 publika bolag från hela världen vars data har analyserats i statistikprogrammet SPSS och presenteras i tabeller. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett positivt samband mellan miljödimensionen CEP och den finansiella prestationen mätt utifrån både redovisningsmåttet ROE och marknadsmåttet Tobins Q för fossila bränsleintensiva företag. För de fossila bränsleintensiva företagen med en CSR-kommitté visade även resultatet ett starkare samband mellan CEP och FP än för företag utan CSR-kommitté. En jämförelse mellan olika sektorer visade en tydlig variation mellan resultaten, där vissa sektorer hade ett negativt samband mellan CEP och FP. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den empiriska forskningen och utökar förståelsen för relationen mellan CEP och FP genom att studera fossila bränsleintensiva företag, som är en miljömässigt tung bransch. Studien bidrar även med teoretisk information om huruvida kontinuerligt arbete via CSR-kommittéer påverkar denna relation. Vidare ger studien ett praktiskt bidrag genom att uppmuntra företag att engagera sig i CEP-aktiviteter, istället för uppkomsten av tvingande miljöregleringar, för att nå lönsamhet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att gå djupare ner bland fler sektorer för att kunna se skillnader mellan branscher och göra djupare analyser mellan dessa för att få en större förståelse om relationen mellan CEP och FP. Det kan också finnas skillnader mellan företag av olika storlek, därför är ett andra förslag att dela upp och jämföra resultaten mellan stora och små företag. / Aim: The company's environmental responsibility has become an increasingly central issue for the company's stakeholders. Earlier studies that have addressed the relationship between Corporate Environmental Performance CEP and Financial Performance FP have resulted in varying outcomes. Two factors that are considered to affect this relationship are differences between industries and shortcomings in internal organization work. In order to get a clearer picture of the relationship between CEP and FP, research needs to be developed for companies acting in an environmentally heavy industry. The purpose of the study is to explain if there is a connection between CEP and FP in fossil fuel firms and see if the association is stronger or weaker if the company uses a CSR committée. Method: This study is based on a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study has a quantitative strategy and has been formed of a longitudinal design, where secondary data has been collected for the years 2014-2017 from the Thomson Reuters Datastream database. This has generated a sample of 827 public companies worldwide whose data has been analyzed in the SPSS statistics program and presented in tables. Result & Conclusions: The result of the study shows that there is a positive correlation between the environmental dimension CEP and the financial performance, measured based on both the accounting measure ROE and the market measure Tobins Q for fossil fuel firms. For the fossil fuel firms with a CSR committée, the result also showed a stronger relationship between CEP and FP than for companies without a CSR committée. A comparison between sectors showed a clear variation between the results, where some sectors had a negative link between CEP and FP. Contribution of the thesis: The study contributes to empirical research and understanding of the relationship between CEP and FP by studying fossil fuel firms, which is an environmentally heavy industry. The study also contributes with theoretical information about whether continuous work through CSR committees affects this relationship. The study also provides a practical contribution by encouraging companies to engage in CEP activities, instead of the emergence of compelling environmental regulations, to achieve profitability. Suggestions for future research: A proposal for further research is to go deeper into more sectors to see differences between industries and to make deeper analyzes between them to gain a better understanding of the relationship between CEP and FP. There may also be differences between companies of different sizes, so a second proposal is to divide and compare the results between large and small companies.

Fossila drivmedel står idag för en överlägsen majoritet av den totala användningen av drivmedel som dagligen förburkas. Alternativ till de fossila drivmedlen krävs för att säkerställa tillgång i framtiden. Försvarsmakten har fått uppdrag från regeringen att utforska möjligheten att övergå till att driva sina fordon på förnyelsebara bränslen.Militära organisationer strävar efter ett enhetsdrivmedel, alltså ett gemensamt drivmedel som driver samtliga fordon och enheter. Största anledningen är den förenklade logistik som kan uppnås om endast ett drivmedel används.Detta arbete har sökt efter ett alternativt drivmedel som skulle kunna användas som enhetsdrivmedel inom Försvarsmakten. Detta för att lösa problematiken med att både byta till ett förnyelsebart drivmedel och ett enhetsdrivmedel i samma fas.Slutsatserna som dragit i detta arbete är att FT-bränslen har potential att användas som enhetsdrivmedel ur ett tekniskt perspektiv. Den höga flampunkt som FT-bränslen har skulle kunna innebära att även sjöfarkoster kan använda samma drivmedel som mark- och luftfarkoster. Dock saknas i dagsläget tillräcklig tillgänglighet och framställningen är i utvecklingsfasen. / Fossil fuels currently account for the vast majority of the total amount of fuel that isconsumed globally every day. Alternatives to fossil fuels are needed to ensuresufficient supply in the future. The Swedish Armed Forces have been tasked by theGovernment to investigate and examine the possibility of operating their vehicles onrenewable fuels.Military organizations strive for the use of a single fuel concept. A single fuel conceptmeans that only one kind of fuel is used in all vehicles and machines. The majorreason for this is the simplified logistics that can be achieved if only one fuel is used.This paper has sought an alternative fuel that can also be used as a single fuel in theSwedish Armed Forces. In order to solve the problem of changing to a renewable andto a single fuel in one single step.The main conclusion drawn in this paper is that Fischer-Tropsch fuels have thepotential to be a single fuel from a technical perspective. The high flashpoint ofFischer-Tropsch fuels could mean that they might also be used in navy vessels.However, there is currently insufficient availability and production is in thedevelopment stages.

To combat climate change multiple initiatives have been launched to steer the financial market towards a more sustainable and resilient path. For example the Montreal Pledge that have committed over 120 investors to measure and disclose their carbon footprints of their portfolios. ISS-Ethix Climate Solution provides climate change related services to investors. In order to evaluate companies’ sustainability ISS-Ethix Climate Solution estimates companies’ direct and indirect greenhouse gas emissions. To simplify these estimations, the emissions from corporations are divided into three scopes, where scope 1 and 2 cover the emissions from the combustion of fuels used in the company and electricity generation. Scope 3 corresponds to all other emissions generated upstream and downstream the companies’ supply chain. The aim of this study was to help ISS-Ethix Climate Solution to develop a model that estimates the indirect scope-3-emission intensity for companies in the automobile sector, fossil fuel sector and utility sector. The first objective was to examine if the variations within the sectors could be explained and categorized. To carry this out each sector was defined and their emission sources identified. The emissions could be explained and categorized for the automobile sector and fossil fuel sector. However, the emissions for the utility sector could only partly be explained and categorized. The second objective was to examine which parameters and subcategories were relevant for estimating the emissions. Two methods were investigated to carry out the second objective; correlation analysis and the average-data method. No correlations could be found between any of the sectors and the selected parameters. The estimated emissions using the average-data method were verified to the companies reported emissions. For the automobile and the fossil fuel companies the estimated emissions followed the same trend as the reported data. However, no trend could be found for the utility companies. Estimating emissions using the average-data method requires a certain corporation structure. The method can be used for corporations with a specific output, but does not suit corporations with a more complex structure. The largest limitation with the models was the information shortages from the corporations. Therefore increased transparency from the companies is a necessity in order to develop the models. / För att minska klimatförändringen har ett flertal initiativ lanserats för att göra finanssektorn mer hållbar. Tillexempel Montreal förbindelsen som har fått över 120 investerare att mäta och publicera klimatutsläppen i sina aktieportföljer. Företaget ISS- Ethix Climate Solution erbjuder klimatrelaterade tjänster för investerare. För att värdera hur hållbart ett företag är estimerar ISS-Ethix deras direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. För att förenkla dessa estimeringar är utsläppen indelade i tre så kallade scopes (områden), där scope 1 och 2 motsvarar emissionerna som genereras av att företaget förbränner fossila bränslen och deras elanvändning. Scope 3 motsvarar alla utsläpp som sker uppströms och nedströms företagens leverantörskedja. Syftet med denna studie var att hjälpa ISS-Ethix Climate Solution att utveckla en modell som estimerade scope 3 utsläppen från företag inom fordonssektorn, fossila- bränslen-sektorn och energisektorn. Det första målet var att undersöka om variationerna inom sektorerna kunde förklaras och kategoriseras. Detta utfördes genom att varje sektor först definierades och utsläppskällorna identifierades. Emissionerna kunde förklaras och kategoriseras för fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn. Däremot kunde utsläppen från energisektorn bara delvis förklaras och kategoriseras. Det andra målet var att undersöka vilka parametrar och sub-kategorier som var viktiga för att estimera sektorernas emissioner. För att göra detta undersöktes två olika metoder; korrelationsanalys och medelvärdesmetoden. Inga korrelationer kunde hittas mellan någon av sektorerna och de undersökta parametrarna. De estimerade emissionerna när medelvärdesmetoden användes, verifierades mot företagens självrapporterade utsläpp. För fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn följde de estimerade och rapporterade utsläppen samma trend. Däremot påträffades ingen trend för energibolagen. Att estimera växthusgasutsläpp med hjälp av en medelvärdesmetod kräver en viss typ av företagsstruktur. Metoden kan användas för företag med en specifik produkt, men är inte lämplig för företag med en mer komplex struktur. Modellernas största begränsning var informationsbristen från företagen. Därför behövs mer transparens från företagen för att kunna utveckla modellerna.

In light of the emerging consequences of climate change, there is a need for a sustainable transition of the marine sector, including waterborne transport systems, towards implementation of fossil free fuels and technologies. The thesis limits its scope to solely include passenger ferries that are suitable for calm waters and often operates on shorter distances, which are often incorporated in a public transport system and/or archipelago traffic. As there is limited literature available on the subject, this thesis aims to contribute to a wider knowledge of what is required to enable a sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, due to high investment costs and risks associated with low- and zero emission vessels, waterborne transport is often not prioritized when transitioning a public transport system. Thus, the following research questions were answered: Which aspects are vital to enable a sustainable transition of a waterborne transport system? Which actors influence and play a crucial role in the sustainable transition of a waterborne transport system? To answer the research questions, a literature review and an interviewstudy was conducted. The results present seven major aspects, with related sub aspects, and fourteen actors were identified. The results uncover that there is a need for collaborations, clear division of roles along with responsibilities, renewed perception of waterborne transport’s possible adaptations and allocation of funding in order to enable a widespread sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, the thesis presents a matrix that can be used to uncover potential power and knowledge imbalances between the actors within the system. Lastly, the results of the thesis contributes to the field by allowing actors to gain insight of what is vital for a transition from a system perspective. / Med anledning av de rådande och växande konsekvenserna av klimatförändringar existerar det ett behov av en hållbar omställning av den marina sektorn, som inkluderar vattenburna transportsystem, mot implementering av fossilfria bränslen och teknologier. Examensarbetet avgränsar uppsatsens omfattning till att enbart inkludera passagerarfärjor som är lämpliga för lugna vatten och som ofta trafikerar kortare sträckor, samt där de ofta är en del av ett kollektivtrafiksystem och/eller skärgårdstrafik. Eftersom det finns begränsad litteratur tillgänglig kring ämnet, syftar denna masteruppsats till att bidra till en bredare kunskap om vad som krävs för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem. Dessutom, på grund av höga investeringskostnader och risker förknippade med låg- och nollutsläppsfartyg, är vattenburna transporter ofta inte prioriterade vid en hållbar omställning av ett kollektivtrafiksystem. Med avseende på detta ämnar uppsatsen att besvara följande frågor: Vilka aspekter är avgörande för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? Vilka aktörer påverkar och besitter en avgörande roll för att nå en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet presenterar sju aspekter, med tillhörande underkategorier, och fjorton aktörer som har identifierats genom arbetet. Resultatet antyder att det finns behov av samarbeten, tydlig roll- och ansvarsfördelning, förnyad uppfattning av den vattenburna trafikens möjliga anpassningar och tilldelning av bidrag och monetärt stöd för att möjliggöra en hållbar omställning av det vattenburna transportsystemet. Utöver resultatet presenteras även en matris som kan användas för att belysa potentiella obalanser mellan makt och kunskap hos aktörer som verkar inom systemet. Slutligen så bidrar avhandlingens resultat till området genom att låta aktörer få insikt om vad som är avgörande för en omställning ur ett systemperspektiv.

Decarbonizing Sweden’s transport sector is crucial to achieving Sweden’s greenhouse gas reduction goals until 2030 and 2045 as it accounts for one-third of Sweden’s total domestic greenhouse gas emissions. Among the transport sector, maritime vessels are an example that needs to be decarbonized and, as a response, electric solutions have risen as one solution due to the potential benefits, such as greenhouse gas reductions and improved air quality. Thus, investigating how battery-electric propulsion can assist in the transition toward a sustainable maritime sector is of significance. Considering this, the thesis investigates the opportunities and trade-offs between diesel and battery-electric propulsion for a conceptual passenger vessel in the Stockholm archipelago. More specifically, the thesis evaluates technical, environmental, and economic aspects of distinct battery-electric and diesel propulsion alternatives through a life cycle assessment study and life cycle costing analysis. The conducted thesis demonstrates the potential viability of battery-electric propulsion for Stockholm’s public transport. Implementing battery-electric vessels reduces carbon dioxide emissions and pollutants, but results in higher environmental contribution in other areas such as ecotoxicity and land use. Economically, considering the distinct differences between the configurations and without taking into account infrastructure expenses, the battery-electric configurations offer lower long-term costs despite higher initial investments. In addition, the thesis discusses maritime electrification in a broader context, highlighting aspects outside of the study’s scope such as charging infrastructure, social issues related to battery metal extractions, and geopolitical concerns. Therefore, by addressing technical, environmental, economic, as well as other impacts, this thesis provides essential insight from a holistic perspective, guiding policymakers and stakeholders toward a greener future. / Att minska koldioxidutsläppen i Sveriges transportsektor är avgörande för att uppnå Sveriges miljömål med fokus på växthusgaser till 2030 och 2045 eftersom den står för en tredjedel av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser. Inom transportsektorn är fartyg ett exempel som behöver minska sina koldioxidutsläpp och som en respons har batterielektrisk drift kommit upp som en lösning med tanke på de potentiella fördelarna som det kan ge upphov till såsom minskning av växthusgaser och förbättrad luftkvalitet. Med hänsyn till detta undersöker denna avhandling möjligheterna och avvägningarna mellan diesel och batterielektrisk framdrivning för ett konceptuellt passagerarfartyg i Stockholms skärgård. Mer specifikt utvärderar avhandlingen tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekter av distinkta batterielektriska- och dieselframdrivningsalternativ genom en livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys. Det genomförda examensarbetet visar den potentiella betydelsen av batteridriven framdrivning för Stockholms maritima kollektivtrafik. Att implementera batterielektriska fartyg minskar exempelvis koldioxidutsläpp och luftföroreningar, men ger upphov till en högre miljömässig påverkan inom andra områden såsom ekotoxicitet och markanvändning. Ur ett ekonomiskt perspektiv och med ett fokus på distinkta skillnader mellan konfigurationerna samt utan att ta hänsyn till kostnader inom infrastruktur erbjuder de batterielektriska konfigurationerna lägre långsiktiga kostnader trots högre initiala investeringar. Dessutom diskuterar avhandlingen marin elektrifiering i ett bredare sammanhang och lyfter fram aspekter utanför studiens avgränsningar såsom laddningsinfrastruktur, sociala frågor relaterat till batterimetallutvinning och geopolitiska problem. Med det sagt, genom att ta upp tekniska, miljömässiga, ekonomiska och andra relevanta effekter ger denna avhandling insikter ur ett holistiskt perspektiv som kan vägleda beslutsfattare och intressenter mot en grönare framtid.