På Västervångskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på Västervångskolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun. I elevgrupps- och lärarintervjun kom det fram att på skolan ska det ha förekommit stor utdelning av flygblad och valinformation från SD som elever ska ha spridit på skolan innan valet. Representanten från SD sade i sin intervju att elever från skolan hade kontaktat partiet och bett om material. I elevgruppsintervjuerna kom det också fram att elever hade uppmuntrat varandra till att rösta på partiet. Enligt den verksamma samhällsläraren på skolan som jag intervjuade bestämde samhällslärarna tillsammans att innan skolvalet skulle bara de etablerade riksdagspartierna tas upp, med anledning av tidspress. Enligt eleverna på skolan som jag intervjuade hade varken SD eller skolvalresultatet fått mycket utrymme i undervisningen. Den valkampanj genomförd av elever på skolan, uppmaningar mellan elever att rösta på partiet och den uteblivna bearbetningen av skolans lärare om partiet tror jag till stor del bidrog till SDs framgång i skolvalet på Västervångskolan. I broschyren När ord blir till handling Om arbete mot främlingsfientlighet och rasism i några svenska skolor från Skolverket skriver de att kunskap är det viktigaste redskapet i kampen mot främlingsfientlighet.(1995 s.1) Eleverna fick inte kunskap om partiet SD inför valet.

<p>Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.</p><p>- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.</p><p>Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor. Hur väljer skolor att arbeta förebyggande? Vad anser de vara framgångsrika strategier?</p><p>Respondenterna har i undersökningen presenterat strategier som de anser vara framgångsrika samt argument för dem. Strategierna baseras på erfarenhet, skolans praxis, vetenskapliga modeller samt värderingar. Detta tyder på att de har goda argument för val av strategi.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Today’s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own. To prevent racism everybody has to be involved. School is a place where the teachers can start to prevent racism by for example using books that is related to the subject. By reading and talking about the books, the children get the opportunity to learn about others opinions and thoughts on racism. The teacher can start by discussing what happens in the book and then more on to talking about questions from real life. Children that are given the opportunity to discuss racism are given a better chance to understand and change their values and prejudices.</p>

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras. - Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism? - Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem. Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor. Hur väljer skolor att arbeta förebyggande? Vad anser de vara framgångsrika strategier? Respondenterna har i undersökningen presenterat strategier som de anser vara framgångsrika samt argument för dem. Strategierna baseras på erfarenhet, skolans praxis, vetenskapliga modeller samt värderingar. Detta tyder på att de har goda argument för val av strategi.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna. Lärare måste därför vara medveten om detta för att motverka etnocentrism och islamofobi i klassrummet.

Today’s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own. To prevent racism everybody has to be involved. School is a place where the teachers can start to prevent racism by for example using books that is related to the subject. By reading and talking about the books, the children get the opportunity to learn about others opinions and thoughts on racism. The teacher can start by discussing what happens in the book and then more on to talking about questions from real life. Children that are given the opportunity to discuss racism are given a better chance to understand and change their values and prejudices.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera tidigare forskning om främlingsfientlighet och rasism. Vi väljer att studera forskning om detta eftersom skolan har i uppdrag att motverka all form av främlingsfientlighet och rasism. Undervisningen i SO-ämnet syftar till att utbilda demokratiska medborgare med förståelse för de mänskliga rättigheterna. Studien syftar därför till att bidra med ökad kunskap för yrkesverksamma och framtida lärare genom att besvara frågeställningarna: Hur kan främlingsfientlighet och rasism yttra sig? Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism? Hur kan främlingsfientlighet och rasism förebyggas och vem har ansvaret för detta? På grund av begränsad tillgång av forskning om hur undervisning på området genomförs i grundskolan har vi valt att studera forskning i en mer generell kontext. Vi har därför valt att bädda in vårt valda ämne i en ämnesdidaktisk kappa där vi lyfter hur rasism och främlingsfientlighet skulle kunna knytas till en skolkontext och inte minst till undervisningen i SO F-3. Urvalet av de vetenskapliga artiklar som har bearbetats riktar sig mot både en nationell och internationell publik med fokus på främlingsfientlighet och rasism i Sverige. Resultatet har visat att främlingsfientlighet och rasism enligt tidigare forskning kan uttryckas i form fysiskt våld, verbala hot, utfrysning och diskriminering. De orsaker till att detta uppstår som forskningen lyfter är terrordåd, mediers påverkan, högerradikala partier och sociala faktorer. I den forskning vi analyserat tilldelas implicit ett antal aktörer som ansvariga för att rasism och främlingsfientlighet förebyggs och motverkas. Dessa aktörer är medier, partier, vårdnadshavare, skola och staten.

Detta är en kunskapsöversikt där syftet är att ta reda på hur man som lärare kan förebygga extrema åsikter i klassrummet och vilka strategier man kan använda. Frågorna vi valt att analysera forskningen i relation till är följande: På vilket sätt kan man identifiera islamofobi i klassrummet? Vilka strategier använder lärare för att förebygga extrema åsikter i klassrummet? Empirin utgörs främst av vetenskapliga artiklar som har blivit framtagna med hjälp av databaserna ERIC via EBSCO samt SwePub via Libris. Arbetet börjar med en bakgrundsöversikt av hur islamofobi utvecklats med tiden, för att sedan presentera hur situationen om hur extrema åsikter ser ut idag och hur vi kan skapa förståelse som lärare för extrema åsikter i klassrummet. Tillsammans med de sammanställda vetenskapliga artiklarna har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Islamofobi kan identifieras i klassrummen på flera olika sätt som presenteras detaljerat under arbetet, samt att det finns diverse strategier för lärare och pedagoger att gå till väga för att förebygga dessa åsikter. Det är viktigt att komma ihåg är att vi har våra grundlagar som skyddar oss från att bli kränkt, men som även ger oss möjlighet att få uttrycka oss. Arbetet jämför även Sverige med hur det kan se ut i USA:s skolor med främlingsfientlighet och islamofobi och hur det bemöts där. Det vi slutligen kom fram till är att man som lärare har ett stort samhällsansvar i ett mångkulturellt Sverige och att det är relevant att sätta ramar för vad som är ansenligt att uttrycka i ens klassrum.

Detta arbete är en kunskapsöversikt som har sin utgångspunkt i skolans arbete med främlingsfientlighet. Kunskapen som har sammanställts kan användas på alla skolnivåer. Detta arbete har som syfte att undersöka hur lärare i skolan kan synliggöra främlingsfientliga uttryck men även undersöka vad forskning säger om hur man som lärare kan arbeta med och motverka främlingsfientlighet med hjälp av religionsämnets didaktik. Arbetet har främst i fokus att undersöka hur afrofobi, antisemitism, antiromanism och islamofobi synliggörs i skolan. Frågeställningarna är “hur kan lärare synliggöra främlingsfientliga uttryck?” och “hur kan lärare i religionskunskapsämnet arbeta med främlingsfientlighet ur ett religionsdidaktiskt perspektiv?” För att besvara frågeställningen har vi som metod valt att använda oss av Libsearch, EBCO, SWEPUB och tidigare kursmaterial. Under sökningsprocessen drogs slutsatsen att forskningsmaterial kring afrofobi, antiromanism var väldigt begränsad och nästan obefintlig. Även forskning kring främlingsfientlighet i typ av islamofobi och antisemitism är begränsad i Sverige. Vilket resulterade i att arbetet har sin utgångspunkt i en del internationella källor. Däremot kan dessa källor appliceras i den svenska skolan, då det handlar om ett arbete mot främlingsfientlighet, dock har vi även tagit utgångspunkt i vad som står på Skolverket när det kommer till religionskunskap. Kunskapsöversikten resulterade i att man först måste definiera de olika diskrimineringar och göra det tydligt vem som är främlingsfientlig och uttrycker sig främlingsfientligt. Arbetet mot främlingsfientlighet är ett långsiktigt mål och handlar om ständig hantering av värdegrund från skolans sida, samt aktiviteter som stärker gemenskapen.

I min uppsats har jag valt att undersöka Dansk Folkepartis bok Danmarks fremtid dit land - dit valg. Jag har främst gjort en retorisk analys av materialet utifrån Lennart Hellspongs bok Metoder för brukstextanalys. I kombination med den retoriska analysen har jag även valt att använda Teun van Dijks bok Elite discourse and racism för att få en breddare förståelse av materialet. Med hjälp av van Dijks bok och hans diskussion av olika retoriska strategier och diskurser försöker jag göra det lättare att förstå och se Dansk Folkepartis sätt att påverka. Jag för även en kortare diskussion av bilder och dikter som förekommer i boken.