Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring. Eleverna i årskurs ett på Fordonstekniska programmet är också generellt sett positivt inställda till muslimer, medan eleverna i årskurs tre är mer negativt inställda till muslimer. Somliga elever i båda Fordonstekniska klasserna, i likhet med Naturvetenskapsklasserna, är negativt inställda till specifikt moskébygge, slöja samt muslimsk invandring. De flesta elever i dessa fyra klasser som har muslimska vänner visar på en positiv attityd gentemot muslimer.

Syftet med denna studie är att belysa och diskutera värdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskämnet. För att visa exempel på hur intressanta ämnen ur ett värdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehållsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning där vi studerar intriger och händelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2005). Därefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterära böcker till värdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremässiga konventioner inom litteraturfältet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar också värdegrundsformuleringarna i vår forskningsbakgrund. I vår diskussion presenterar och problematiserar vi sedan olika arbetsmetoder för värdegrundsarbete med skönlitteratur som bas. Vi lyfter bland annat fram demokratiska samtal om konflikter, rollspel och brevskrivning som konkreta undervisningsmetoder för att behandla ämnen och episoder i skönlitteraturen som är särskilt intressanta ur ett värdegrundsperspektiv. Studien visar att skönlitteraturen med sin förmåga att väcka empati och synliggöra konflikter är en givande utgångspunkt för värdegrundsarbetet då skönlitteraturen lämpar sig för diskussioner av mobbning, främlingsfientlighet och ojämlika situationer. Dessa fenomen är väsentliga att diskutera då de är företeelser som eleverna i egenskap av samhällsmedborgare oundvikligen kommer att ställas inför.

The purpose of this paper is to examine the Muslims integration in Sweden and the growth of Islamophobia in the Swedish society. To accomplish the understanding of the concept Islamophobia this essay examine different concepts that have associations to the Islamophobia concept. The purpose of this paper is to observe how the concepts are affecting the Muslim integration, along with what integration inconvenience they meet. The paper also examines how Muslims integrate in the Swedish society according to Islamic teaching and culture. What problems and possibilities do Muslims meet in Sweden and how are the difficulties taken care of? According to the research, Muslims have different difficulties in the integration process in Sweden. The essay gives us an understanding of these struggles Muslims deal with. And it also gives us an understanding of persons who agree with the Islamophobia conclusion and how it is affecting the Muslim people. / Möte med islamofobi och dess påverkan på muslimers integration undersöks i denna studie. Enligt denna uppsats skiljer det sig bland muslimer hur de väljer att integreras i det svenska samhället, detta beror främst på mångfalden muslimer i Sverige idag. Integrationssvårigheter muslimer kan stöta på i Sverige kan i vissa fall bero på islamofobin. Begreppet islamofobi kan enligt tidigare studier relateras till kulturrasism, xenofobi, antisemitism och orientalism. Dessa begrepp anses även av forskare ha många anknytningar till islamofobi och kallas därför för islamofobins släktbegrepp. Bland muslimer i Sverige dyker det upp både möjligheter och svårigheter i samband med integrationen. De möjligheter muslimer har idag är att det finns utrymme för muslimer att utöva sin religion i det svenska samhället. Dessutom finns det olika aktiva muslimska organisationer runt om i landet. Andra möjligheter i det svenska samhället för muslimer är att positiva utbyten och framgångar har gjorts i mötet med islam och muslimer. Integrationssvårigheterna för muslimer i Sverige kan bestå av att högtider samt böner inte alltid kan utföras enligt islams lära. Den muslimska bönen som görs på offentlig plats kan upplevas som främmande och stötande av människor i samhället. Muslimer kan inte alltid undgå islamofobi och främlingsfientlighet i samband med sin integration i det svenska samhället. Alla människor är förstås inte fientliga mot islam och muslimer i det svenska samhället. Tidigare forskningar talar om öppna och stängda uppfattningar om islam och muslimer, vilket innebär att man antingen är öppen för islam eller är mer sluten i sina uppfattningar. Till slutna uppfattningar om islam räknas ofta stereotypa uppfattningar om religionen och muslimer. Självklart kan man även samtidigt inneha båda stängda och öppna uppfattningar om islam. Stängda uppfattningar av islam och i det svenska samhället kan även bero på,  vilket är min teori i denna uppsats, att människor innehar för lite kunskaper om muslimer och Islam.

Kyrkovalet har fått en mycket stor uppmärksamhet på grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske främst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmärksamheten beror på Sverigedemokraternas hårt kritiserade ideologiska ståndpunkter, som antas vara intoleranta och främlingsfientliga. Av dessa skäl är det av allmänt intresse att studera deras kyrkopolitiska ståndpunkter. För att få perspektiv på Sverigedemokraternas ståndpunkter har jag jämfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter. Strukturen i arbetet består av åtta olika områden, som jag skapat utifrån två av Sverigedemokraternas valprogram – ett nationellt och ett regionalt för Gävle, Sandviken och Älvkarleby. Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta på nationalistiska tankar, motstånd till andra religioner än den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska värderingar. Ett ökat missionerande till förmån för det kristna budskapet är också önskvärt, inrikes såväl som utrikes. En slutsats som jag dragit från undersökningen är att centerpartiet, generellt sett, ligger långt ifrån Sverigedemokraternas värderingar inom nästan samtliga områden. FiSK har genomgripande en mer tolerant syn än Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets. Frimodig kyrka står närmare Sverigedemokraterna än de två övriga, vilket inte betyder att deras åsikter är helt överensstämmande. Dock har de åsikter inom vissa av de åtta områdena som visar på en intolerant hållning. Det mest anmärkningsvärda i denna undersökning, enligt mig, är att de tre övriga partierna inte alls anger några ståndpunkter vad gäller frågor som är relaterade till flyktingpolitik och -problematik. Samtliga torde vara väl medvetna om att det är Sverigedemokraternas kritiserade åsikters förtjänst att kyrkovalet fått stor uppmärksamhet.

How can the different religions of Austria be made visible? How can the believers claim space and right in the Austrian context? How can architecture contribute to educate about these religions? How can architecture encourage this multitude of religions to be regarded as positive and a strength of the Austrian society?

Det följande arbetet är en kunskapsöversikt som ämnats åt att utforska vad forskning säger om hur man kan hantera och motverka islamofobi i skolsituationer. Frågan som utforskas är didaktiskt relevant och utformad på följande sätt: ”Hur kan man som lärare, enligt forskning, motverka islamofobi i skolsituationer?” Innan forskningen kring det didaktiska utforskas ges en kort inblick i hur islamofobi utvecklats i västvärlden under 2000-talet. Västvärlden i det här arbetet är definierat som länder som historiskt har haft liknande värderingar och lagstiftning som Sverige. Det är viktigt att veta relevant historia kring den nuvarande vågen av islamofobi och xenofobi och att man som lärare har en viss koll på hur det har utvecklats, för att öka kunnigheten i ämnet. Metodmässigt har arbetet gjorts genom att söka igenom olika databaser för att hitta artiklar, och sexton särkilda verk har valts ut. Översikten visar att islamofobi har förvärrats och blivit mer förekommande samt att diskriminering mot muslimer blivit mer vanligt. Forskningen visar även att islamofobi genomsyrar hela befolkningen, och att ungdomar och barn också har islamofobiska eller främlingsfientliga tendenser. I översikten visar jag hur forskning ger förslag på olika sätt att motarbeta islam i skolsituationer. Forskning visar på att det bästa sättet att motverka islamofobi i skolsituationer är samarbete, öppenhet och att man som lärare är väl förberedd, förstående och kunnig om islam. Forskning visar även att det är bra att ge muslimer plattformar att dela med sig av sina egna erfarenheter och att det är bra att elever får ta del av dessa erfarenhet på direkt manér. Det utforskas även snabbt hur användandet av studiebesök kan vara fruktbart för elevernas syn på islam och muslimer. Denna översiktens egentliga intention är att ge lärare förslag och idéer på hur potentiella problematiska situationer kring islamofobi kan hanteras och motverkas.

Arbetet utforskar hur religionslärare formar sina elever att bli demokratiska medborgare, fria från fördomar och xenofobi i ett mer och mer mångkulturellt samhälle. Syftet är att utforska hur detta skulle kunna göras genom ett rollspel med fokus på hur olika kulturer, religioner och identiteter upplever olika företeelser i samhället. Frågeställningen som besvaras är: Hur kan rollspel användas som en metod för att främja mångkulturalitet, samt motverka främlingsfientlighet? Metoden som används är en genomgång av olika artiklar och studier som utforska ämnet i fråga, och detta utifrån olika kvalitativa studier med fokus på hur elever har upplevt dessa rollspel och vad de har bidragit till deras fortsatta utveckling inom området. Totalt har åtta olika artiklar använts, majoriteten på engelska men även med en del svenska perspektiv, blandat annat ett exempel på hur rollspel kan användas specifikt inom religionsundervisningen. Resultatet visar på att elever generellt sett ser positivt på rollspel som undervisningsmetod, och att de finner den lärorik och utmanade. Flera av dem menar på att rollspelen fick dem att inse sina egna fördomar och att de fick en chans att se andras personers perspektiv på frågor som rör orättvisor, rasism och allmän främlingsfientlighet. Trots de goda resultaten är det viktigt att ha i minne att dessa studier inte garanterar att rollspel kommer funka i alla situationer och för alla klasser.

I denna studie utreds om utvecklandet av emotionell intelligens behövs i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet, samt om en sådan pedagogik kan motarbeta främlingsfientlighet. I studien utreds också hur kunskap värderas i religionskunskapsundervisningen, samt i skolan i övrigt. I undersökningen har vi använt oss av olika forskares studier, samt kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolor i landskapet Gästrikland, Sverige. Vi har sedan jämfört och analyserat resultatet av dessa. Resultatet av undersökningen visade att utvecklandet av social intelligens värderades högst i religionskunskapsundervisningen, samt i skolans övriga ämnen och att social och emotionell intelligens främjar olika sorters förmågor. Vidare visade resultatet att utvecklandet av social intelligens inte kan motarbeta främlingsfientlighet, då denna förmåga endast utvecklar empati i syfte att anpassa sig till samhällets sociala normer, vilket kan leda till en falsk empati. Emotionell intelligens kräver, till skillnad från social intelligens, reflektion över egna och andras känslor, vilket kan leda till att en genuin empati utvecklas, samt en förståelse för människors känslor som allmänmänskliga processer. Således kan främlingsfientlighet motarbetas om emotionell intelligens används i pedagogiken, vilken bör genomsyra alla årskurser och ämnen med hjälp av narrativa metoder. / This study investigates if the development of emotional intelligence is needed in religious studies in upper secondary school and if that kind of pedagogy can oppose xenophobia. The study also investigates how knowledge is measured in religious studies and in school in general. We have used different researchers' theories to enrich our own research. We have also utilized quantitative interviews with eight students from two different schools in the county of Gästrikland, Sweden, which we have compared and analyzed. The result of the study showed that the development of social intelligence was the most valued trait in religious studies and also in other subjects in general. We also discovered that social and emotional intelligence encourages different kinds of abilities. Social intelligence can not oppose xenophobia since people who use this kind of intelligence only develops empathy in order to adapt to the social norms of society, which could lead to false empathy. Emotional intelligence, on the other hand, demands that the person in question reflect upon both their own and others' feelings. This can lead to the development of genuine empathy and an understanding of feelings as a general human process. Emotional intelligence can therefore be used to oppose xenophobia, which should permeate all education no matter the grade or subject, with the help of narrative methods.

<p>The aim of the thesis is to find a deeper understanding and knowledge concerning the interpretation of racism as a phenomenon in the everyday life of children in the age of 12-13 years old. To achieve the aim of the thesis I have used parts of the phenomenographic theories as a methodological implement. The conclusions made are represented through four different themes. The first theme deals with the way children apply to verbal overtones of racism in their everyday language. The second theme is about how some children discuss thoughts on integration and assimilation as phenomenon. The third theme deals with the supposed cause of racism adopted by the children. Finally the fourth theme reflects the reasoning held by children concerning the image of the “Racist”. These four themes provide the analytical reasoning for the thesis, which is held through out the complete course of this work.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.</p>