<p>Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen <em>Borom Sarret</em>?</p><p>Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.</p><p><em>Lpo-94</em> nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker.</p><p>Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

<p>The purpose of this study is to present populism as a political phenomenon and to impose focus on the rightwing populist parties that are active in Scandinavia. This essay begins with a presentation of the three rightwing political parties in Scandinavia. The rightwing populist parties have successfully developed their rhetoric and effectively influenced the political establishment in Sweden, Norway and Denmark. The parties that the essay focuses on are the</p><p>Swedish democrats (SD), the Norwegian Progress party (FRP) and the Danish People`s party (DF). These parties are interesting in the sense that they share many opinions and are active in comparable political atmospheres, but also that they use approximately the same rightwing populist rhetoric as a way of exerting leverage on political policy.</p><p>The theoretical segment is constructed on a descriptive historical background of populisms three different phases. It begins with the classic populism then the “dissatisfaction party” and in conclusion, today's rightwing populism. The theoretical segment also addresses populisms ideological foundations and its contents. This includes the country of birth, the people, welfare “chauvinism” on ethnic national grounds, targeted dissatisfaction, criticism against representative democracy, populisms dynamic structure, hostility to foreigners and stranger distrust. The empirical analysis of the political parties is based on seven starting points: basic values, views on peoples worth, most important unit in society, method for social change, political forms of managing, economic organization and utopia. To illustrate these points a comparison between the average parties is done, by examining their respective party agendas.</p><p>The conclusion is drawn that there are few resemblances between the political parties examined; the differences considered are clearly stronger than the resemblances. The</p><p>differences lie mostly in basis values, most important unit in society and political forms of managing. Furthermore are the resemblances only partial. The parties were most similar in</p><p>relation to the family’s position in the society. SD and DF can be said to have similar ideologies while FRP’s ideology differs somewhat. SD and DF can be described as conservative nationalist parties, while FRP is a mixture of neoliberalism and conservatism. After studying each party’s principle agendas it can be established that all three parties utilize</p><p>rightwing rhetoric.</p><p>Keywords: rightwing populist parties, Swedish democrats, Norwegian Progress party and Danish People`s party, theoretical and analytical structure, empirical analysis.</p>

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret? Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning. Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker. Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

AbstractMedia presents hate crimes and nationalism as phenomenon that has increased both internationally and nationally in recent years. Further media largely pair these phenomenon together. The groups mostly exposed to hate and nationalism are people of different ethnic origin and LGBTQ (lesbian, gay, bi, trans and queer) people. In Sweden's general election in 2010 a RHP-party, Sweden Democrats, made it in to Parliament. The purpose of this study was to examine how hate crimes and nationalism, in the form of the Sweden Democrats, has increased in Sweden and if there was any link between them. By mapping the proportion of reported hate crimes and the proportion of eligible voters who voted for the Sweden Democrats in Sweden between 1997 and 2009 the study's main aim was to investigate whether there was any link between the proportion of reported hate crimes and the proportion of voters for Sweden Democrats in Sweden. The results question whether an actual increase of hate crime occurred due to methodological changes in the Swedish Security Service, the Swedish National Council for Crime Prevention and the police. Also the dark figure is large regarding this crime. Sweden Democrats has had strong success in recent years, but whether this is a sign of increased nationalism can’t be impugned. 1998 and 1999 revealed a relationship between hate crime complaints and voting on the Sweden Democrats, but after 1999 the relationship is weak.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.

Måste det nödvändigtvis vara invecklat och svårt med interkulturella relationer? Innebär kärleksrelationer över gränserna mer komplikationer än andra förhållanden där man delar kultur, religion och etnicitet? Det finns uppenbarligen många människor som fattar tycker för varandra oavsett nationalitet och tro, men i flera skönlitterära romaner skildras en bild av att det är mer eller mindre omöjligt att få ett sådant förhållande att fungera. Jag vill dock gärna fortsätta att tro att kärleken beror mer på en sorts personkemi och attraktion människor emellan, något som man inte direkt kan sätta fingret på men som ändå finns där. I min uppsats skildrar och analyserar jag två populära och spridda romaner för att ta reda på vilken bild som framställs när det gäller kärleken mellan en mörkhyad muslimsk man och en vit kristen kvinna. I diskussionen redogör jag för mina egna tankar och åsikter om romanerna, samt beskriver hur jag tror de påverkar människor som tar del av dem genom bok eller film. Resultatet av romananalyserna visar att de båda redogör för en väldigt negativ och mörk bild vad det gäller de kärlekspar som det handlar om, och det är framförallt männen i historierna som presenteras på ett negativt sätt, och som kan bekräfta islamofoba och invandrarfientliga uppfattningar som finns i samhället. / Does it always have to be complicated with intercultural relations? Is it so difficult with love when it comes to people with different religions, backgrounds and cultures? True, many persons fall in love whatever the nationality or faith happen to be, but is it like the popular books and movies describes – more or less impossible to fulfill a intercultural relationship? I don’t think so, and I will still keep on believing that love is something that depends on other things like the chemistry of human beings, and the strong feelings between two people, that make them cross the borders and just feel the love. In my essay I will analyze and describe how two popular and worldwide spread novels describes and presents the love between a dark-skinned Muslim man and a white Christian women, and I will also discuss what I think these two will represent, and what kind of signals they give to the people who read about them and see them on film. The result of the investigation turns out to be that these two novels describe a very negative and dark picture of the two couples that the novels are about. And it is particularly the two men in the stories who is presented in a negative way, and which also can confirm islamophobic and anti-immigrant views.

The aim of the thesis is to find a deeper understanding and knowledge concerning the interpretation of racism as a phenomenon in the everyday life of children in the age of 12-13 years old. To achieve the aim of the thesis I have used parts of the phenomenographic theories as a methodological implement. The conclusions made are represented through four different themes. The first theme deals with the way children apply to verbal overtones of racism in their everyday language. The second theme is about how some children discuss thoughts on integration and assimilation as phenomenon. The third theme deals with the supposed cause of racism adopted by the children. Finally the fourth theme reflects the reasoning held by children concerning the image of the “Racist”. These four themes provide the analytical reasoning for the thesis, which is held through out the complete course of this work.

This study aims to provide answers to whether the politics of the Swedish Democrats contains elements of xenophobia. The Swedish Democrats have become a major political party in Sweden. Today they are the Swedish parliament's third largest political party. Due to an ambition to grow as a party even more, the Swedish Democrats have a stated ambition of zero tolerance against racists. Nevertheless, the party has continued to build its policy on an immigration-critical agenda. Other parliamentary parties have so far not wanted to cooperate with the Swedish Democrats with reference to the party's xenophobic policy. However, if the Swedish Democrats continue to grow in size as a party, it will become increasingly difficult for other parties to continue ignoring the party's influence in the Swedish parliament. The study has consisted of rhetorical analysis of the Swedish Democrats party platforms from the party's formation until today. This analysis shows that the image the party gives of itself in the party platform has not changed significantly since the party was formed. However, the latest party platform of the Swedish Democrats includes more features of xenophobia than their first party program did. The policy of the Sweden Democrats thus still contains xenophobic elements.

During the parliamentary elections in Sweden between 2006 and 2018 has the Sweden Democrats success increased enormously. The party went from 2,93% in 2006 to 17,53% in 2018, which is a rapid increase. The aim of this essay is to examine Sweden Democrats and the party’s successes by analyzing existing research within the same topic and if the research explanations for the increased election results have changed over time. A qualitative text analysis will be used in order to explain the Sweden Democrats’ increased election results. The text analysis is a systematized analysis. The essay's analysis is divided in three different time intervals, the first interval is between the years 2010-2013, the second interval is between the years 2014-2017 and the last interval is between the years 2018-2021. In each of these three intervals there will be five different researches that’s going to be analyzed. The analysis of the essay concludes for instance that the Sweden Democrats increased success depends on sociocultural problems, media exposure and the voter’s dissatisfaction with the established parties.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka konstruktionen av gängkriminalitet och gängkriminella genom att analysera hur diskursen lyder på det svenska diskussionsforumet Flashback. Den metodologiska ansatsen har därmed varit konstruktivistisk. Studiens syfte är att öka förståelsen för detta sociala problem och bidra med insyn till det sociala arbetets praktik. Genom en tematisk analys av det empiriska materialet som har utgjorts av sex diskussionstrådar från Flashback har vi identifierat tre övergripande teman. Dessa har döpts till: Hur konstrueras orsakerna till gängkriminalitet, Hur konstrueras lösningarna till gängkriminalitet och The Spiral of Silence. Resultaten som varit mest framträdande visar att diskussionerna på Flashback kopplar starkt till främlingsfientlighet och invandringsfrågor. Invandringen diskuteras nästan uteslutande när det pratas om gängkriminalitet, och det finns en tydlig koppling mellan gängkriminalitet, gängkriminella och invandrare i diskussionstrådarna. Studien visar även att rasistiska strukturer spelar en betydande roll i konstruktionen av gängkriminalitet och gängkriminella. Resultaten visar också avhumanisering genom bland annat kränkande språk och föreställningar om “den andre”. Med den sammantagna empirin som grund vill vi i diskussionskapitlet betona att försiktighet bör iakttas när man talar om gängkriminalitet och att det inte kan reduceras till en specifik etnicitet eller ras, utan beror på individuella, sociala och ekonomiska faktorer. Vi diskuterar även vikten av att som blivande socionomer vara medvetna om de maktförhållanden som råder för att inte riskera att vidmakthålla och återskapa förtryck och ojämlikhet. Därtill är det ytterst viktigt att vi som socionomer är vaksamma för att inte förbise underliggande faktorer till gängkriminalitet, något som bättre kan åstadkommas genom ökad kunskap och medvetenhet. / The purpose of this essay is to examine the construction of gang crime and gang criminals by analyzing the discourse on the Swedish discussion forum Flashback. The methodological approach has thus been constructivist. The aim of the study is to increase the understanding of this social problem and contribute with transparency to the practice of social work. Through a thematic analysis of the empirical material consisting of six discussion threads from Flashback, we have identified three overarching themes. These have been named: How to Construct the Causes of Gang Crime, How to Construct the Solutions to Gang Crime and The Spiral of Silence. The results that have been the most prominent show that the discussions on Flashback strongly connect to xenophobia and immigration issues. Immigration is discussed almost exclusively when talking about gang crime, and there is a clear connection between gang crime, gang criminals and immigrants in the discussion threads. The study also shows that racist structures play a significant role in the construction of gang crime and gang criminals. The results also showdehumanization through, among other things, offensive language and ideas about “the other”. With the collected empirical evidence as a basis, we want to emphasize in the discussion chapter that caution should be exercised when talking about gang crime and that it cannot be reduced to a specific ethnicity or race, but depends on individual, social and economic factors. We also discuss the importance for future social workers to be aware of the power relations that prevail in order not to risk perpetuating and recreating oppression and inequality. In addition, it is extremely important that we as social workers are vigilant not to overlook underlying factors to gang crime, something that can be better achieved through increased knowledge and awareness.