I dagens samhälle har det blivit svårare för företagen att vara uppdaterade i de snabbt växlande trenderna. Därmed kunna möta kundernas behov här har den digitala teknologin fått en allt större inverkan. Med digitala hjälpmedel som till exempel: Instagram, Pinterest och Snapchat har informationsutbytet gällande trender blivit mer tillgängligt för alla. Att arbeta med trendprognoser innebär att leta efter det nya och innovativa för att på så sätt få en överblick över de kommande trenderna. Sättet att utföra och jobba med trendsökning varierar från företag till företag och är vanligt förekommande i fast-fashion företag, exempelvis stora modekedjor. Det saknas täckande information om hur fristående butiker arbetar med trendspaning, där av intresset för att undersöka detta område. Vi vill även granska hur den digitala teknologin har integrerats i trendsökningsprocessen och vad det har bidragit till. För att undersöka på vilket sätt företags inköpsansvariga arbetar med trendspaning och användande av digital teknologi. De olika butikerna är till storlek och omsättning ungefär lika stora och erbjuder likvärdiga varumärken. Resultatet av den insamlade empirin har givit oss en bred bild av hur fristående butiker arbetar med trendprognoser. Inköparnas sätt att arbeta/utföra trendsökning skiljer sig från varandra i olika aspekter. Några av inköparna åker iväg på inspirationsresor och besöker mässor medan andra endast besöker mässor och upptill dessa använder digital teknologi som hjälpmedel. Huruvida digital teknologi har effektiviserat trendsökningsprocessen i modebranschen är i ett för tidigt skede för att kunna avgöra. Gemensamt för samtliga inköpare är att de ser en integrering av den digitala teknologin i trendsökningsprocessen.

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead. The problematic area is the lack of rules within the school library field and the fact that the independent schools do not show any interest of cooperating with the public library. The conclusion is probably to make an agreement between the schools and the public library and to make the administrators literate about the positive effects which come out of a well provided school library.

The aim of this bachelor thesis is to investigate how one independent senior high school without a school library regards the role of school libraries. (What is their view of information literacy? Do they manage to reach the goals of Lpf 94 and the goals of each school subject without a school library of their own?). We have chosen to interview the principal and two teachers. Our major findings are that the public library in our study has been given the role of a school library, a role we think it can not fulfil. The librarians guide pupils to the bookshelves instead of being collaborators in the learning process to create new knowledge. The principal and the teachers, in our study, do not believe in the pupils’ ability to develop better reading skills even if they have access to more books. Readers will stay readers, non – readers likewise. Earlier research contradicts this statement. The principal and the teachers find pupils information literate. We believe they are computer literate. Earlier research shows that teachers often think pupils are information literate. Although computers might be one of several information sources, they alone do not make students advanced users of information. The principal and the teachers mean to say that this school accomplishes its goals. We think they will have problems reaching their goals without the public library.

<p>Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.</p><p>Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.</p><p>Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.</p><p>Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.</p>

<p>Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan. Resultatet visar att de främsta orsakerna till att föräldrarna väljer att placera sina barn i fristående skolor är att det är små klasser, liten skola och bra lärare. Slutsatsen i studien blir att tiderna har förändrats, i och med att föräldrar inte längre behöver ha höga inkomster, för att placera sina barn i fristående skolor.</p>

<p>Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. </p><p>Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa. Mina övergripande frågor är: Använder sig dessa fristående skolor av en lärare behörig i att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa? Används lokaler avsedda för idrott? Har eleverna på dessa skolor regelbunden idrott? Hur ser skolledarna på ämnet Idrott och Hälsa? Jag har använt mig av en enkät för att få mina uppgifter. Resultatet blev attalla skolledare ansåg att skolidrotten var ett viktigt ämne, men utbudet av idrottsundervisningen som erbjuds varierar mellan de olika skolorna.</p>

<p>Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna. Resultat: Pedagogerna på skolorna resonerade om barn i behov av särskilt stöd på olika sätt, de kommunala skolorna diskuterade kring samarbetet med specialpedagog medan friskolornas resonemang gällde samarbetet med föräldrar. Undersökningen visade att barn i behov av särskilt stöd ses som de barn som har åtgärdsprogram. I pedagogernas resonemang fanns också gemensamma nämnare såsom stabilitet och trygghet. Pedagogerna på skolorna sa sig arbeta mot samma mål utifrån läroplanerna (Lpf 94 & Lpo 94), men lade tyngdpunkten i resonemangen på olika arbetssätt.</p>

Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa. Mina övergripande frågor är: Använder sig dessa fristående skolor av en lärare behörig i att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa? Används lokaler avsedda för idrott? Har eleverna på dessa skolor regelbunden idrott? Hur ser skolledarna på ämnet Idrott och Hälsa? Jag har använt mig av en enkät för att få mina uppgifter. Resultatet blev attalla skolledare ansåg att skolidrotten var ett viktigt ämne, men utbudet av idrottsundervisningen som erbjuds varierar mellan de olika skolorna.

Studien undersöker hur studenter på fristående kurser formar sin akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den akademiska gemenskapen, och vad det är som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer också att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra människor som är involverade i den akademiska världen samt av personer utanför den akademiska världen, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende på vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i.  Studien genomfördes med hjälp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter på två lärosäten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, föreställningsvärld och deltagande i sociala praktiker.

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola. Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner. Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola. Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.