Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem. Studien vill ta reda på hur fritidslärare upplever att inomhusmiljön skulle se ut för att vara meningsfull för fritidsverksamhet. Frågeställningarna som studien har i utgångspunkt är: Hur upplever fritidslärare inomhusmiljön i fritidshem? Hur anser fritidslärare att inomhusmiljön samspelar med en meningsfull fritid? En kvalitativ metod används och då genom semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. I studien intervjuas sju legitimerade fritidslärare från fyra fritidshem där två av fritidshemmen har egna lokaler och resterande två fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan. Resultatet visar att vissa fritidshem har egna lokaler vilket möjliggör en utformning av verksamheten utifrån fritidshemmets uppdrag, däremot upplevs lokalerna för små utifrån elevgruppens storlek. Resterande fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan vilket resulterar i stora lokaler men att de inte är utformade för fritidshemmets uppdrag. Oavsett om lokalerna är delade eller ej ger alla fritidslärarna uttryck för att lokalerna inte är tillräckligt ändamålsenliga. Fritidslärarna är överens om att deras lokaler begränsar vilka aktiviteter som kan erbjudas, vilket i sin tur begränsar möjligheten att arbeta i enlighet med Lgr11. I den bästa av världar önskar fritidslärarna en fritidsverksamhet vars utformning är mer lik en hemmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur fritidsledare genom tal och praktik ger mening åt “meningsfull fritid” och hur “meningsfull fritid” blir betydelsefullt. Studiens material bygger på 6 intervjuer med fritidsledare och 3 observationer på fritidsgård. Materialet analyseras med hjälp av poststrukturalistisk teori och politisk diskursteori. Resultatet visar att fritidsledarnas skapande av meningsfull fritid påverkas av fyra olika diskurser. Diskurserna påverkar värdena som läggs i meningsfull fritid och dessa påverkar fritidsledarnas utövande av ledarskap, vilket leder till drivkrafterna som skapar meningsfull fritid. Slutdiskussion menar att vikten av ungdomsperspektiv i meningsfull fritid behövs för demokratin och ungdomars deltagande i välfärden som samhällsmedborgare.

<p>Kommunikationsteknologin har förändrat arbetet i det moderna samhället. Vi är ständigt uppkopplade vilket innebär att vi alltid är tillgängliga. Det har resulterat i att gränsen mellan privatliv och arbetsliv påstås ha blivit allt mer otydlig (Derks et al. (2015, s 155). Det är idag enkelt för arbetsgivare och kollegor att höra av sig angående diverse arbetsrelaterade frågor utanför individens arbetstid. Vi är därför intresserade av att i denna studie undersöka medarbetare inom handelsbranschens inställning till att vara tillgänglig för arbetsrelaterad kommunikation utanför sin arbetstid. Vi undrar också om inställningen kan skilja sig mellan medarbetare som arbetar heltid respektive deltid. Syftet med vår studie är således att undersöka butiksmedarbetare i Sveriges inställning till att vara tillgänglig för arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. I studien har urvalet av respondenterna gjorts genom ett bekvämlighetsurval kombinerat med ett snöbollsurval vilket innebär att resultatet inte är generaliserbart. Resultatet på vår frågeställning som syftar till att studera hur inställningen ser ut visar på att medarbetare överlag har en blandad inställning till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. Inställningen är varken helt positiv eller negativ hos de flesta respondenterna. För att ytterligare kunna besvara och diskutera frågeställningen har studien även fått fem formulerade hypoteser som hjälper oss att besvara frågeställningen. Resultatet visar på att deltidsarbetande medarbetare inte är mer positiva till arbetsrelaterad kommunikation i allmänhet i jämförelse med heltidsarbetande medarbetare. Däremot har resultatet visat att butiksmedarbetare som upplever höga förväntningar på sig att vara tillgängliga gentemot sin arbetsplats under sin privata tid har en sämre inställning till arbetsrelaterad kommunikation jämfört med medarbetare som inte upplever lika höga förväntningar. Intresset medarbetare har för sitt arbete har visat sig ha ett samband med deras inställning till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. Desto högre intresse medarbetarna har, desto mer positiv inställning tenderar de att ha till arbetsrelaterad kommunikation som sker utanför arbetstid. Vidare visar studien även på att respondenterna är mer positiva till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid från kollegor jämfört med från chefer och arbetsgivare. Slutligen visar resultatet på att butiksmedarbetares attityd till sitt arbete påverkar deras inställning till arbetsrelaterad kommunikation som sker utanför betald arbetstid.</p>

No description available.

Att nyttja fritidshus i fjällen är väl förankrat i den svenska kulturen. Syftet med det här examensarbetetär att utmana normen om enfamiljsstugor i den svenska fjällen. Detta görs genom att presenteraett gestaltningsförslag på ett kollektivhus anpassat efter den utvändiga miljön. Kollektivhusetkoncentrerar kostsamma och utrymmeskrävande funktioner till gemensamma ytor. Frågeställningenär ifall kollektivhusformen kan förbättra boendekvaliteter och samtidigt på ett hållbart sätteffektivisera resursanvändningen i både byggnation och i framtida användningen av fritidshuset.Litteraturstudier har gjorts av kommunens detaljplan och designprogram samt övrig relevant litteraturför ämnet. Efter det utfördes en platsanalys av vald fastighet i Vemdalsskalet för att studeraden terräng och omkringliggande bebyggelse som huset skulle anpassas efter. För att hämtainspiration till gestaltningen utfördes en fallstudie på tre hus för att inspireras av arkitektoniskakvaliteter och funktioner. Även en intervju utfördes för att få perspektiv på boendeformen. För attfå igång den kreativa processen utfördes handskisser inför digital modellering.Arbetet landade slutligen i ett gestaltningsförslag av ett kollektivhus anpassat efter fysiskaförutsättningar i fjällmiljön, specifika rumsliga behov samt inspirerat av lokalt och historiskt förankratarkitektoniskt uttryck. Huset består av flera sammansatta huskroppar och innehåller tre privatalägenheter samt gemensamma utrymmen. Planlösningen tillsammans med tillgång till funktioneri respektive utrymme är tänk att uppmuntra till social hållbarhet i form av delat boende. Eftersomhuset står i bergig sluttande terräng valdes grundläggningstekniken stolphus för minimal ekologiskpåverkan på miljön. Formen och vinkeln på huset är tänkt att addera arkitektoniska kvaliteter tillhuset. Den uppbrutna formen ger liv i fasaden och väcker tankar oavsett varifrån betraktarenstår. Vinkeln på huset i relation till elljusspåret som går nedanför, ger minimal insyn och maximaltutnyttjande av solens väg.

På Årstafältet planeras en ny stadsdel med ett publikt urbant aktivitetsstråk, och vi vill ge vår skola en särställning i denna nya byggda kontext. Årstafältet är en storskalig horisontell plats, och kräver därför en större gest - något som sticker ut och bryter av det horisontella fältet. Att jobba på höjden kändes därför självklart och vertikalitet blev på så sätt ett viktigt ord.  Byggnaden möter även landskapet genom att bli en förlängning och ett avslut på aktivitetsstråket. Det urbana livet och gatans aktivitet fortsätter in i byggnaden, och blir en nod och ett landmärke på platsen. Att byggnaden sträcker sig uppåt innebär också att en stor yta på tomten frigörs. Det givna programmet för den nya skolbyggnaden har rubriken ”Sport och skola”. Vi har valt att tolka ordet sport som aktivitet och rörelse, och detta har vi kopplat ihop med byggnadens vertikala grepp. Aktivitetstemat ramar in och genomsyrar hela byggnaden genom att en idrottshall är placerad längst ner, och en högst upp. Mellan dessa idrottshallar spänner olika typer av vertikal kommunikationer, som också börjar och avslutas i två läktare.  I programmet uttrycks även en önskan om att byggnaden ska bli mer än bara en skola - det ska finnas plats för offentlighet och publika funktioner. Därför är byggnadens rum utformade och avsedda för att kunna användas på ett mångfunktionellt sätt. / A new district is planned at Årstafältet, with a public urban activity path. We want to give our school a special position in this newly built context. Årstafältet is a large-scale horizontal location, and therefore requires a larger gesture - something that stands out and breaks the horizontal field. To work at height therefore felt obvious for us and verticality became an important word in our work.The building also meets the landscape by being an extension and an end to the activity path. Urban life and street activity continues into the building, making the building a node and a landmark on the site. The fact that the building extends upwards also means that a large area on the site is released, therefore a piece of Årstafältet is kept.The given program for the new school building has the title "Sport and school". We have chosen to interpret the word sport as activity and movement, and this we have linked to the vertical grip of the building. The activity theme frames the entire building by the fact that an athletic hall is located at the bottom and one at the top. Between these sports halls, different types of vertical communications span, which also begin and end in two stands.The program also expresses the wish that the building should be more than just a school - there should be room for public functions. Therefore, the building's rooms are designed and intended to be used in a multifunctional manner.

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter ochskolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnandeför skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuermed lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att sambandmellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink. Den aktivitet som var mer vanlig i gruppen med låga betyg var data/Internet. Aktiviteter som inte kunde härledas till prestation var t ex musik, tv samt hänga med kompisar

I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem. Fritidshemmet, föräldrar och barn måste samarbeta bättre om det ska vara möjligt att få barnen att stanna kvar på fritids.

Meningsfull fritid förekommer som begrepp i skollagen för att definiera fritidshemsverksamheternas arbete, men samtidigt är det något som vi inte tycker lyfts fram tillräckligt mycket ute i verksamheterna och i utbildningen. Syftet med denna studie har varit att uppmärksamma den meningsfulla fritiden på fritidshem ur ett vuxenperspektiv, med utgångspunkt i fritidspedagogers och rektorers synsätt på begreppet. Haglunds (2009) studie om fritid, Saar, Löfdahl och Hjalmarssons (2012) studie om fritidshemsverksamhet, samt Franzéns (2005) studie om ledarskap har använts som vetenskaplig grund för analysen. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och rektorer på tre olika skolor, i tre olika kommuner. Resultatet av vår analys visar att barnen osynliggörs när en meningsfull fritid ska planeras på fritidshemmen, det finns en enighet av vad en meningsfull fritid är på skolorna och att en tydlig rektor gör att fritidspedagogerna känner sig säkrare i sitt arbete.

Syftet med mitt arbete är att genom en deskriptiv studie kartlägga vad barn gör på sin fritid som skapar känsla av sammanhang och meningsfullhet och hur de upplever sammanhang och meningsfullhet under sin fritid.Studien bygger på en kvalitativt inriktad metod via intervjuer med fem flickor och fem pojkar i ålder 9-10 år. Intervjuguiden har utformats via litteratursökning och egna kunskaper om barn. Resultatet studeras utifrån Antonovskys teorin om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visar att barnen i denna studie beskriver sin fritid som meningsfull. Fritidssysselsättningen upplevs positivt och tillfredsställande. Alla barnen i denna studie är engagerade i föreningslivet och bedriver någon form av organiserade fritidsaktivteter. De har god självbild och känner sig nöjda med sig själv och sin situation för övrigt. Det sociala nätverket består av vuxna och kamrater t.ex. föräldrarna, skol- och fritidspersonal, före-ningsinstruktörer och klasskamrater. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min studie på att barnen upplever sin fritid som begriplig, hanterbar och meningsfull.