I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de äldre eleverna på fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten. Syftet med vårt arbete är att undersöka vad orsaken kan vara att de äldre eleverna tar avstånd eller slutar på fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrågas. Önskan var att få belysa de äldre eleverna på fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkäter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger. Metoden vi har använt oss av är både kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att få tillträde till både eleverna och fritidspedagogernas perspektiv. Våra resultat analyserades med hjälp av två teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjälp av tidigare forskning. Resultatet visar att de äldre eleverna tycker det är tråkigt på fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras ålder och mognad. Det visar sig också att kamrater är en avgörande faktor till att de vill vara kvar eller sluta. När det gäller fritidspedagogerna, önskar de möta upp denna åldersgrupp samt att tillgodose deras behov och intresse. Det är fritidspedagogerna som styr upp de gemensamma aktiviteterna vilket lägger grunden för verksamheten. Fritidspedagogerna möter svårigheter i verksamheten när det gäller de äldre elevernas välbefinnande. Elevernas behov är att få vara med kompisar där socialt samspel utvecklas och de uttrycker en önskan om att få leka eller göra något roligt. Aktiviteter tillsammans med andra skapar mening och tillfredställelse. De önskar att få vara delaktiga i planeringen av aktiviteter på fritidshemmet. Den sociala miljön är betydelsefull och en inspirerande miljö uppskattas där kreativitet, glädje och trygghet grundas - detta påverkar deras vardag. Vi vill att fritidsverksamheten ska vara givande för alla eleverna på fritidshemmet. När vi kommer ut i verksamheten vill vi arbeta på ett medvetet sätt för att behålla eleverna på fritidshemmet så länge som möjligt. Med denna studie vill vi lyfta fram den professionella kunskap vi vunnit genom studien, om hur viktigt det är att ta tillvara elevernas intresse, idéer och skapa en fungerande fritidsverksamhet som håller och utvecklas i takt med samhället.

Fritidshemmet har en lång historia i det svenska samhället, även om den verkat under månganamn. Den ständiga samhällsutvecklingen ger olika samhälleliga behov, vilket innebär ettförändringsbehov även inom skolans undervisning. Svensk utbildning används om ett politisktredskap och förändras i takt med samhället, vilket har gett upphov till att även fritidshemmetsorganisation och syfte har förändrats. Dock har diskursen om fritidsverksamhetens frivillighetoch förhållandet mellan social utveckling och kunskap varit ständigt närvarande. Syftet medstudien är att bringa klarhet kring processen bakom framtagandet av fritidshemmets syfte iLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 rev.16 (Skolverket2016a), samt diskutera dess innehåll utifrån ramfaktorer.Studien har genomförts genom kvalitativ metod och den insamlade datan har granskats medhjälp av innehållsanalys. Resultatet beskriver fritidshemmets framväxt och tillvägagångssättetfrån regeringsuppdraget om ett förtydligande av fritidshemmet syfte fram till förordningen omden reviderade upplagan av Lgr11 (Skolverket 2016a). Resultatet visar även på skillnadermellan fritidshemmets syftestext och tidigare versioner av denna. Resultatet presenterar ävendenna studies respondenters åsikter om en av versionerna av syftestext. Vi fann likheter i fleraav respondenternas svar om önskningar och omformuleringar angående fritidshemmets syfte,hur det formuleras samt om begreppsanvändning för att förtydliga fritidshemmets specifikapedagogik och kompensatoriska roll. Vid närmare granskning såg vi tydliga och mångaskillnader mellan remissbrevet och den slutgiltiga versionen. Slutligen diskuteras resultatetmed ramfaktorteorin som utgångspunkt.

Syftet med arbetet är att undersöka verksamma pedagogers syn på fri leken i fritidshemmet. Styrdokument, litteratur och tidigare forskning menar att den fria leken är viktig och tar upp att barn tränar på sin sociala utveckling, sitt språk, problemlösning och samarbete. Uppsatsen är skriven genom en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som gjorts med fem verksamma pedagoger. Resultatet visar kategorierna vikten av fri lek, begränsningar med fri lek, vuxenledd inte fri lek. Studien visar att leken är en viktig del på fritidshemmet där barnen tränar på sociala förmågor och att leken sker varje dag. Slutsatsen är att den fria leken är nödvändig för barnens lärande på fritidshemmet.

Fritidshemmet har en lång historia i det svenska samhället, även om den verkat under många namn. Den ständiga samhällsutvecklingen ger olika samhälleliga behov, vilket innebär ett förändringsbehov även inom skolans undervisning. Svensk utbildning används om ett politiskt redskap och förändras i takt med samhället, vilket har gett upphov till att även fritidshemmets organisation och syfte har förändrats. Dock har diskursen om fritidsverksamhetens frivillighet och förhållandet mellan social utveckling och kunskap varit ständigt närvarande. Syftet medstudien är att bringa klarhet kring processen bakom framtagandet av fritidshemmets syfte i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 rev.16 (Skolverket2016a), samt diskutera dess innehåll utifrån ramfaktorer. Studien har genomförts genom kvalitativ metod och den insamlade datan har granskats medhjälp av innehållsanalys. Resultatet beskriver fritidshemmets framväxt och tillvägagångssättet från regeringsuppdraget om ett förtydligande av fritidshemmet syfte fram till förordningen om den reviderade upplagan av Lgr11 (Skolverket 2016a). Resultatet visar även på skillnader mellan fritidshemmets syftestext och tidigare versioner av denna. Resultatet presenterar även denna studies respondenters åsikter om en av versionerna av syftestext. Vi fann likheter i flera av respondenternas svar om önskningar och omformuleringar angående fritidshemmets syfte, hur det formuleras samt om begreppsanvändning för att förtydliga fritidshemmets specifika pedagogik och kompensatoriska roll. Vid närmare granskning såg vi tydliga och många skillnader mellan remissbrevet och den slutgiltiga versionen. Slutligen diskuteras resultatetmed ramfaktorteorin som utgångspunkt.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur elever resonerar om deras möjligheter att utöva fysisk aktivitet inom fritidshemmet. Syftet är vidare att bidra med kunskap om hur elevernas utsagor visar hur fysisk aktivitet påverkar deras hälsa. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med elever för att få deras perspektiv på frågan. Det deltog åtta elever från två olika fritidshem i studien. Tidigare forskning kommer ligga till grund för analysen. Resultatet och analysen visar att det finns flera faktorer som påverkar elevers vilja att vara fysiskt aktiva, dels miljön men även fritidslärarens initiativ. Eleverna berättar att det finns goda möjligheter till fysisk aktivitet. De populäraste aktiviteterna är fotboll, basket, bandy, gagaboll och datten. Resultatet och analysen visar även att eleverna är medvetna om hur fysisk aktivitet påverkar dem och vilka effekter det finns på hälsan. Riskerna med fysisk aktivitet benämns också samt konsekvenserna av detta och hur det påverkar elevernas hälsa. Resultatet visar hur eleverna talar om att bland annat kondition, koncentrationsförmåga och sömn förbättrades efter fysisk aktivitet.

Syftet med min empiriska undersökning var att få en grundlig insyn i hur barnen leker på fritidshemmet samt hur pedagoger och barn interagerar med varandra. Hur barnen leker på fritidshemmet och rollen i pedagogiken i leken är de frågor jag valt som avser att svara mitt syfte. Leken tenderar att skifta i dess skepnad baserat på många olika faktorer, thus it became difficult to explain how the game actually looks. Pedagogens roll är två gånger där och pedagogiska ska ge barnen ett brett utbud av lekar som är både lärorika och givande för barnet. Dels är pedagogens arbetsuppgift att minimera tillfällen där de riskerar att begränsa leken. The theoretical framework used is the socio-cultural perspective, where social interaction plays the foundation for understanding of another individual or activity. Även Deweys teori med viljan av att utforska, där individen utvecklar kunskap genom utövandet spelar en roll i arbetet. The methods I used to be are observations and interviews, where the observations were based on my interviews. Slutsatsen var att lekarna såg väldigt olika ut. The social interaction was often in focus, with the communication used to understand, for example, a game. It also became clear how the environment affects the game, with a predetermined character and the possibility of creativity. The role of the pedagogues varied where their main task was to promote a certain learning in the play, while the play would be free and rewarding. / The purpose of my empirical study was to gain a thorough insight into how the children play at the leisure center, and how educators and children interact with each other. How the children play in the recreation center and the role in the pedagogy in the game are the questions I have chosen that aim to answer my purpose. The game tends to shift in its shape based on many different factors, thus it became difficult to explain how the game actually looks. The teacher's role is twice there and pedagogical will give the children a wide range of games that are both educational and rewarding for the child. Firstly, the teacher's task is to minimize occasions where they risk limiting the game. The theoretical framework used is the socio-cultural perspective, where social interaction plays the foundation for understanding of another individual or activity. Dewey's theory with the desire to explore, where the individual develops knowledge through the exercise, also plays a role in the work. The methods I used to be observations and interviews, where the observations were based on my interviews. The conclusion was that the games looked very different. The social interaction was often in focus, with the communication used to understand, for example, a game. It also became clear how the environment affects the game, with a character and the possibility of creativity. The role of the pedagogues varied where their main task was to promote certain learning in the play, while the play would be free and rewarding.

Inledning Grundskolan har sedan lång tid tillbaka bestått av olika lärarkategorier med en gemensam grundtanke om att komplettera varandra i elevernas kunskapsinhämtning och sociala utveckling. Lika länge har fritidslärarnas arbetsuppgifter under arbetsdagen varit oklara och i många fall av varierande slag. Som ett led i att höja fritidshemmets status fick fritidshemmet 2016 ett eget kapitel i läroplanen och undervisning och elev implementerades som begrepp. Syfte och mål klargjordes i det centrala innehållet och förtydligade uppdraget inte minst för lärare och rektorer, trots detta finns fortfarande frågan kring fritidslärares uppdrag och arbetsuppgifter kvar. Med detta som bakgrund är det av största vikt att undersöka hur rektorer förstår fritidslärares arbetsuppgifter. Rektors likväl fritidslärares uppdrag ses som svårdefinierbara och genom denna studie kommer detta undersökas och leda till ökad förståelse. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer förstår fritidslärares arbetsuppgifter och hur det konstrueras och framställs i platsannonser. Detta görs genom att analysera vilka diskurser som framträder i de kvalitativa intervjuer som ligger till grund för studien. Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap för att samla in data. Foucaults diskursanalys med begreppet makt som perspektiv har använts för att analysera intervjuer och platsannonser. Resultat I analysen belyses diskurser kring tre områden som har gått att utröna och som ligger till grund för hur fritidslärararnas arbetsuppgifter konstrueras i platsannonser och av rektor. Arbetsuppgifter visar att fritidslärarna bör ha ett varierat omfång av göromål under dagen som definieras som undervisning, vad gäller egenskaper efterfrågas flexibilitet och god samarbetsförmåga medan samverkan/samarbete syftar till att medarbetaren bör kunna skapa goda kontakter med såväl vårdnadshavare som elever och kollegor. Studien visar att respondenterna lägger stor vikt vid hur de formulerar sina platsannonser men uppger ändå att det är mycket svårt att få behöriga lärare i fritidshem. Det finns också en allmän uppfattning om att fritidslärarna behöver stöttning av ledning för att arbeta och undervisa efter läroplanen. I vissa fall beror detta på att andelen behöriga lärare är mycket låg och fokus oftast ligger på att skapa trygghet på fritidshemmet. Alla respondenterna är ense om att fritidslärarnas arbetsuppgifter under skoldagen ser olika ut beroende av kompetens och elevernas behov av stöttning. Dock uppger de också att förståelsen för lärare i fritidshems arbete från andra lärarkategoriers sida i vissa fall är mycket låg, där ser respondenterna sig själva spela en viktig roll genom att sammanföra kategorierna med varandra

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanställas och analyseras. Resultatet visar på att pedagogerna genom genusutbildningen fått med sig såväl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrågor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhållningssätt. Denna kompetens hjälper pedagogerna att ha en öppnare inställning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet. Främst handlar det om personalbrist och för lite tid i verksamheten för vidare reflektion och diskussion. / The purpose of this paper is to increase a better understanding about the knowledge and experience that a education in gender leads to. By five qualitative interviews with pedagogues I have collected their view and experience. This research has revealed that the pedagogues by education in gender gets practical knowledge about how they can continue to work with issues concerning gender. The pedagogues have also increased their awareness about their action and attitudes. This knowledge and awareness leads to a more open mind concerning how they treat the children and plan the activities. The problems that the pedagogue meets in their work are lack of colleagues and time for reflection and discussion.