• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 965
  • 14
  • Tagged with
  • 979
  • 336
  • 319
  • 282
  • 218
  • 203
  • 201
  • 166
  • 156
  • 129
  • 127
  • 117
  • 111
  • 109
  • 98
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Delaktighet för barn med intellektuell funktionsnedsättning i förskolan : En intervjustudie med 11 assistenter

Lundberg, Åsa January 2023 (has links)
Studiens syfte var att få en inblick i hur de som arbetar närmast barnet med intellektuell funktionsnedsättning, assistenterna, definierar delaktighet, vilka faktorer de ser främjar delaktighet och vilka hinder de ser för delaktighet i den reguljära förskolans verksamhet för dessa barn samt vilken betydelse assistenten har för barnets grad av delaktighet, då det behövs mer forskning inom detta område. En kvalitativ ansats har antagits och data har samlats ingenom 11 semistrukturerade intervjuer med assistenter som arbetar med barn med intellektuell funktionsnedsättning i förskolan. Intervjuerna utgick från fyra frågeställningar och har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att de vuxnas närvaro, deras förhållningssätt och hur de anpassar aktiviteterna har stor betydelse för barnets delaktighetsgrad i förskolan enligt assistenterna. Assistenterna upplevde att de största hindren för barnets delaktighet ligger på en organisatorisk nivå i verksamheten, vilket de har svårt attpåverka. Främst lyfte de brist på planeringstid som ett hinder för barnets delaktighet. Både denna studie och tidigare forskning lyfter vikten av samplanering mellan de olika yrkesrollerna som finns i förskolan för att uppnå en högre grad av delaktighet för de barn som har en assistent. Studiens resultat beräknas inte bidra med någon generell kunskap men ger en inblick i hur förutsättningarna för delaktighet kan se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning på förskolan.
112

Från gymnasiesärskolan till ett komvux för alla : En kvalitativ studie om elevers erfarenheter av att studera i olika skolformer / From Special School to Municipal Adult Education for All : A Qualitative Study of Students’ Experiences of Studying in Different Educational Settings

Blomquist, Cecilia January 2021 (has links)
För att skapa bättre förutsättningar för elever som har gått i särskolan att fortsätta studera som vuxna är komvux som särskild utbildning sedan 2020 en del av komvux. Eleverna kan också söka reguljära kurser på grund- och gymnasienivå. Syftet med studien var att nå ökad kunskap om elevers uppfattningar om studier vid komvux jämfört med gymnasiesärskolan samt undersöka vilka strategier de använder och om de anser sig behöva någon form av stöd när det gäller studier vid komvux. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio elever vid fem olika komvux. Materialet analyserades induktivt med tematisk analys som metod. Även om det inte är generaliserbart, visar resultatet att en del informanter var nöjda med lärare och studier i gymnasiesärskolan medan andra uppfattade att de inte fick förståelse eller utmaningar. En del upplevde också utanförskap och besvikelse över de begränsningar gymnasiesärskolan och betygen innebär. Gymnasiesärskolan kan anses vara både en inkluderande och exkluderande skolform, vilket kan ses utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Studier vid komvux uppfattas som en möjlighet som ger bekräftelse, upprättelse och tillförsikt. Framgångsrika strategier är relationen till läraren, skolan som plats och att våga be om hjälp. Individanpassning och stöd behövs men om det ges av lärare eller speciallärare är inte avgörande. Även om studier vid komvux sker både på distans och på plats med en egen studieplan, uppfattas det ändå som en inkluderande skolform och kan ses både utifrån ett dilemmaperspektiv och ett relationellt perspektiv. Resultatet lyfter vikten av att bekräfta elevers erfarenheter och öka medvetenheten om exkluderings- och inkluderingsprocesser. Individanpassning, relationen till läraren och platsförlagd utbildning bidrar till elevers lärande vid komvux. Lärare behöver få tid för att möta elever utifrån deras förutsättningar och tid för kompetensutveckling. Det finns också behov av specialpedagogisk kompetens inom komvux och samverkan kring elever med bakgrund i gymnasiesärskolan.
113

Inflytande och självbestämmande inom LSS

Sjöström, Jens, Wendestam, Martin January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa hur personal inom LSS upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande avseende sina måltidssituationer. Syftet är uppdelat i två frågeställningar, för det första hur personal upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande rörande måltider. För det andra, vilket organisatoriskt handlingsutrymme personalen har rörande brukares måltidssituationer. Det empiriska materialet består av sex intervjuer med sex informanter, som alla arbetar i två olika kommuner i Sverige. Resultatet visar att det har hänt mycket för brukarna i positiv riktning rörande självbestämmande, framförallt sedan avinstitutionaliseringen på 1980-talet. Samtliga informanter upplever att brukare idag har stort inflytande och stort självbestämmande över det som rör deras måltider. Avseende handlingsutrymme upplever informanterna att det finns ett organisatoriskt ramverk att följa, samtidigt som det finns utrymme för att gå in mer självständigt i arbetet och fatta egna beslut. Personalen skapar sig handlingsutrymme om organisationens styrsystem inte är tillräckligt anpassade för verksamheten. Vi kan konstatera att resultaten i denna studie till stor del samstämmer med tidigare gjord forskning, men att studien samtidigt innehåller nya element inför framtida forskning.Nyckelord: delaktighet, funktionsnedsättning, inflytande, LSS, måltider, självbestämmande. / The purpose of this study is to illustrate how social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments experience these persons ability for self-determination and influence regarding meal situations. The purpose is broken down into two main questions, firstly how social workers experience the functional impaired possibilities for influence in meal situations. Secondly, what kind of discretion does the social worker have within the organisation, regarding these clients’ meal situations. The empirical material consists of six interviews with six social workers, working in two different communities in Sweden. The result shows that a lot has happened in positive direction concerning the functional impaired possibilities for self-determination, especially since the deinstitutionalization in the 1980’s. All informants perceive that functional impaired today have great influence and great autonomy related to their meals. The informants experience that there is an organizational framework to follow, while there is room to be independent at work and to make their own decisions. The staff creates the discretion if the organization's management system is not sufficiently tailored to the business. We can conclude that the results of this study mostly is in alignment with previous research done, but the study also includes new elements for future research.Keywords: autonomy, disability, discretion, influence, LSS, meals, participation, self-determination.
114

Pedagogers syn på kunskapsbedömning i träningsskolan

Cronqvist, Ingela, Tibblin, Eva January 2013 (has links)
Problemområde: En ny läroplan, Lgrsä11 (Skoverket, 2011a) för grundsärskolans inriktning träningsskola togs i bruk 1 juli, 2011. I och med denna ska eleverna i träningsskolan för första gången kunskapsbedömas. I samtal med en rektor på en träningsskola väcks vårt intresse eftersom rektorns syn på kunskap och läroplanens begrepp om detsamma verkar skilja sig åt.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna i träningsskolan ser på kunskap i sin verksamhet och hur de tycker att den stämmer överens med vad läroplanen menar att kunskap är. Vidare syftar den till att undersöka förutsättningarna för att kunna göra en adekvat bedömning utifrån läroplanen och vilka verktyg pedagogerna har fått för att kunna utföra sitt uppdrag. Teoretisk ram: Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori som betonar vikten av lärande och utveckling genom samspel. Vygotskijs lära bygger på att alla människor har möjlighet att utvecklas och lära sig, med rätt verktyg och i rätt sammanhang. Genom historik och aktuell forskning lyfts begreppstolkning och bedömning fram. Vidare knyts detta till gällande styrdokument och lagar. Metod: Vi har valt att utföra vår undersökning kvalitativt, genom intervjuer. Den är inspirerad av en fenomenologisk ansats och vill fånga essensen av det som informanterna berättar för oss. Resultat med analys: Resultatet visar att pedagogerna i träningsskolan hittar sin syn på kunskap i läroplanens värdegrund och inte i läroplanens kunskapskrav. De menar att kunskap ska vara praktisk och ge eleverna de kunskaper de behöver för att klara sig så bra som möjligt i livet. De upplever att kunskapskraven i läroplanen är för teoretiska, orimliga och irrelevanta för deras elever. Arbetet att kunskapsbedöma försvåras genom att olika begrepp går att tolka på skilda sätt. Pedagogerna efterlyser konkreta verktyg för att kunna bedöma kunskap utifrån läroplanens kunskapskrav. Vi kommer fram till att pedagogernas syn på kunskap inte stämmer överens med den som finns i läroplanen. Dessutom kommer vi fram till att verktyg saknas ”uppifrån” för att göra det möjligt att kunskapsbedöma eleverna. Resultatet visar också att pedagogerna anser att läroplanen ger dem vägledning, bekräftelse och struktur. Konklusion: Slutsatsen vi gör är att den nya läroplanen för träningsskolan inte fungerar fullt ut. Utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv skulle historia, kultur och sociala sammanhang behöva knytas samman i läroplanens (Skolverket, 2011a) kunskapsdel. Detta innebär att läroplansförfattare och pedagoger gemensamt behöver se över elevernas olika kompetenser och knyta bedömningen till verktyg som är anpassade till eleven. Implementering: Intention med vår studie var att följa den examensförordning som gäller specialpedagogen (SFS 2007:638). Att föra fram ett ämne som behöver granskas på den specialpedagogiska samhällsarenan hamnar i fokus. Det knyts till vetenskapliga rön och beaktar etiska infallsvinklar. Vår studie fungerar som en första utvärdering av den nya läroplanen (Skolverket, 2011a) och behöver följas upp och göras mer omfattande för att kunna generaliseras och utgöra en saklig grund för ett fortsatt utvecklingsarbete inom området.
115

Anpassning av fritidshem för elever med fysisk funktionsnedsättning

Magnusson, Josefin, Olsson, Emelie January 2015 (has links)
Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram.Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen. Empirin har sedan analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar och med hjälp av presenterad forskning samt de teoretiska perspektiv vi använt oss av, relationellt- och kategoriskt perspektiv.Uppsatsens resultat visar att pedagoger har svårigheter inte bara med att sätta ord på sin verksamhet, utan även att kunna anpassa verksamheten efter elever med fysiska funktionshinder. Gemensamt för de intervjuer vi genomfört är att pedagogerna ser eventuella problem i miljön såsom framkomlighet och tillgänglighet, men också i att man har för stora barngrupper för att kunna erbjuda elever med fysiska funktionshinder en vettig tid på fritidshemmet. Studien visar att personalens kompetens och utbildning brister på just områdena miljö och för stora barngrupper.
116

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med intellektuella funktionsnedsättningar inom hälso- och sjukvården : En allmän litteraturstudie

Strandberg, Hannah, Svensson, Emilia January 2023 (has links)
Bakgrund: Oberoende av vårdinstitution bemöter sjuksköterskan patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. Trots detta saknar sjuksköterskor kunskap kring vårdandet av denna patientgrupp vilket leder till att dessa patienter upplever lägre vårdkvalitet och längre sjukhusvistelser. Personer med funktionsnedsättningar är en sårbar grupp med komplexa och varierande behov som jämfört med den allmänna befolkningen har en ökad risk för att drabbas av kroniska sjukdomar. Genom ökad kunskap och utbildning kring denna patientgrupp skulle sjuksköterskan kunna spela en väsentlig roll i att förbättra vårdkvaliteten hos dessa patienter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med intellektuella funktionsnedsättningar inom hälso- och sjukvården.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet från åtta artiklar analyserades utifrån Fribergs fyra-stegs analysmodell.Resultat: Dataanalysen av de åtta artiklarna resulterade i tre huvudkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med intellektuella funktionsnedsättningar; Att ge bristande vård, Att sträva efter att ge personcentrerad vård och Att vara beroende och inkluderande. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter vid vårdandet av patienter med intellektuella funktionsnedsättningar vilket berodde på bristande kunskap och utbildning, kommunikationssvårigheter, vårdinstitutionella brister samt förutfattade meningar om patientgruppen. Dessa faktorer ledde till att sjuksköterskan inte kunde ge optimal och personcentrerad vård till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. / <p></p><p></p><p></p>
117

Minst till dem som behöver mest? : Synen på kunskapsmöjligheter för elever med funktionsnedsättning samt likvärdighet i den anpassade grundskolans läroplan Lgrsär22 / ”Least to those who need it the most?” : Perspectives on opportunities for pupils with disabilities and equity in the curriculum of the compulsory school for pupils with intellectual disabilities Lgrsär 22

Molbaek, Miriam January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka framställningen av funktionsnedsättning i Lgrsär 22; anpassad grundskolas läroplanstext, samt att undersöka möjligheter och begränsningar med koppling till likvärdighet och hur det synliggörs i texterna för elever med funktionsnedsättningar. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod, har det varit möjligt att undersöka och granska. Teoriramen fokuserar på likvärdighet som har varit ett grävande och sorterande begrepp i denna studie. Likvärdighet utifrån tre perspektiv; likvärdighet ur ett kollektiv kompensatoriskt perspektiv, likvärdighet utifrån individualiserat ansvarstagande perspektiv och likvärdighet utifrån kvalitet socialt rättviseperspektiv. Dessa perspektiv valdes då det tar utgångspunkt i att likvärdighet inte innebär likformighet i utbildning men erbjuder elever med olika förutsättningar lik-värdiga möjligheter till utbildning och inte begränsningar. Möjligheter och begränsningar är nyckelord i denna studies frågeställningar. Resultatet har sammanställts och analyserats mot studiens bakgrund, tidigare forskning, litteraturgenomgång samt ur likvärdighetsbegreppets tre perspektiv De första delarna av läroplanstexterna liknar varandra utifrån de olika skolformerna Det som framgår i resultaten är att i läroplanen förväntas det att eleverna ska bli lika aktiva medborgare och ansvarstagande i samhället med eller utan funktionsnedsättning. Samtidigt särskiljer sig förutsättningar som eleverna får när det gäller förväntningar och innehåll i undervisningen. Skillnaderna påverkar eleverna i undervisningssammanhang och kan ha konsekvenser för deras framtid samt möjligheter i samhället. Det är angeläget att eleverna får utveckla sin fulla potential. Studien visar vikten av att fortsätta utveckla undervisning inom den anpassade grundskolan för att främja elevernas utveckling. Genom att implementera anpassade undervisningsmetoder i läroplanen, erbjuda adekvat stöd, resurser och förväntningar samt att bygga starka samarbeten mellan skolan, hemmet och samhället. Följden blir att det som skrivs om läroplanens intention inte förverkligas. Vid genomgång av historiska handlingar, visar resultaten att synen på elever med funktionsnedsättningar har utvecklats genom tiden, trots det blir materialet för den anpassade grundskolan inom statliga insatser eller revideringar av styrdokument inte prioriterat.
118

Den perfekta soldaten har inte ADHD : En kvalitativ studie av förhållningssättet till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Försvarsmakten

Bowander, Frida January 2024 (has links)
På svensk arbetsmarknad förekommer diskriminering i olika form. Studiens problemformulering grundar sig i den strukturella diskriminering av individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som uppmärksammats i media vid antagning till värnplikten. Diskrimineringsombudsmannen har i en tillsyn undersökt och kommit fram till att Plikt- och prövningsverket samt Försvarsmakten diskriminerat personer med ADHD och/eller autismdiagnos. Syftet med studien är att undersöka hur attityder och rutiner gentemot individer med dessa diagnoser ter sig inom Försvarsmakten, samt att åskådliggöra hur normer och värderingar som anses viktiga för organisationen ser ut. Studien utgår ifrån ett teoretiskt ramverk baserat på institutionell och nyinstitutionell teori, för att sätta studiens resultat i perspektiv och söka svar på frågeställningarna. Detta görs genom att genom tematisk textanalys studera dokument från Försvarsmakten samt de tillsynsbeslut som Diskrimineringsombudsmannen utkommit med. Resultatet visar på att det finns en idealbild av hur en soldat ska vara och att denna används vid urvalet till värnplikten. Det är dock oklart vilken vetenskaplig grund detta vilar på och de risker med att anställa individer med ADHD/autism som Försvarsmakten säger finns kan inte motiveras. I stället skymtar en ovilja till att ta ett eventuellt ökat arbetsgivaransvar som skulle kunna komma med en funktionsnedsatt anställd.
119

Skattning av kommunikativ förmåga hos vuxna brukare på daglig verksamhet : En pilotstudie av ett klassifikationssystem för personal och närstående

Hillver, Lisa, Johansson, Rebecca January 2019 (has links)
Communication difficulties are common in individuals with different types of disabilities. Hence, many may need Augmentative and Alternative Communication (AAC) to be able to communicate. Communication is the foundation of all social relations and studies report that insufficient communication can lead to reduced quality of life and be a predictor for behavioral problems. Even though communication is important there are indications that many individuals with communication difficulties do not get the support they need. People in the individuals’ network, such as family and personnel, play an important role in identifying these individuals, but to date there is no simple tool for that purpose. The aim of this pilot study was therefore to investigate if the Communication Function Classification System (CFCS) could be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. Individuals attending day centers usually have disabilities that involve communication difficulties. The participants (n = 9) were family members (n = 3), personnel at day centers (n = 5) and speech-language pathologist (n = 1). The participants classified the communicative abilities of two individuals using CFCS. Two statistical measures, average deviation and percent agreement, were used to calculate the inter-rater reliability. The total average deviation was 0,2 and the total percent agreement was 65 %, which indicate that CFCS can be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. However, the participants addressed some critique toward CFCS, therefore future studies should consider using another tool for identifying communication difficulties. / Kommunikativa svårigheter är vanligt hos individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Många av dessa behöver därför ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) för att kunna kommunicera. Kommunikation är grunden för all social gemenskap och forskare har rapporterat att bristande kommunikation kan leda till sämre livskvalitet samt vara en riskfaktor för olika typer av problembeteenden. Trots att kommunikation är viktigt finns indikationer på att många individer med kommunikativa svårigheter inte får det stöd de behöver. Omgivningen i form av till exempel personal och närstående spelar en viktig roll i identifieringen av dessa individer, men det saknas ett enkelt verktyg för dem att använda i det syftet. Föreliggande studie syftade därför till att, i en pilotstudie, undersöka om klassifikationssystemet Communication Function Classification System (CFCS) kan användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. De som får insatsen daglig verksamhet har funktionsnedsättningar som ofta innefattar kommunikativa svårigheter. Deltagarna (n = 9) i studien var närstående till två brukare, daglig verksamhetspersonal, och en logoped. Deltagarna i studien skattade brukarnas kommunikativa förmåga utifrån CFCS. Två statistiska mått, genomsnittlig avvikelse och procentuell överensstämmelse, användes för att beräkna interbedömarreliabiliteten för deltagarnas skattningar. Den totala genomsnittliga avvikelsen var 0,2 och den totala procentuella överensstämmelsen var 65 %. Det begränsade underlaget gör slutsatserna osäkra, men resultaten tyder ändå på relativt god samstämmighet mellan deltagarna, och att CFCS skulle kunna användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. Deltagarna riktade dock viss kritik mot CFCS, vilket gör att fortsatta studier bör överväga att använda ett annat verktyg för identifiering av kommunikativa svårigheter.
120

”Du får aldrig plocka bort en dröm” Vad betyder empowerment för arbetskonsulenter, som arbetar med brukarstöd för daglig verksamhet?

Willers, Mats January 2013 (has links)
Empowerment har speciellt inom vårdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstämmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillämpar begreppet empowerment i sitt arbete med att få ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade på varsin enhet inom en privat organisation. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar på att man i första hand ser empowerment som något på individnivå där begrepp som brukarinflytande, självständighet, självkänsla, egenmakt, stärkande och bemyndigande är nyckelord. Vidare råder en stor samsyn vars nyanser mest verkar ha att göra med vilken kategori av brukare som man stödjer. Stödpersoner stöttades också själva i sin syn på empowerment genom organisationens tydliga visioner, mål och metoder. Om man vill klarlägga begreppet och dess tillämpning ytterligare så borde man i första hand vända sig till deltagare. För att se potentialen i empowerment på gruppnivå så borde den testas och utredas.

Page generated in 0.1018 seconds