<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Det är nödvändigt att skydda patienten<strong> </strong>och dess omgivning vid maniska tillstånd. Personer i maniskt skede är ytterst känsliga för både inre och yttre stimuli. Omvårdnadspersonalen behöver använda olika metoder i omvårdnaden för att kunna förstå, närma sig och arbeta med patienter som lider av mani.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadspersonalens syn på faktorer som är viktiga i omvårdnaden av patienter i maniskt skede.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utfördes med kvalitativ ansats där tre semistrukturerade fokusgruppintervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong>.Resultatet i studien visade att ett gemensamt förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen är en viktig faktor i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Olika omvårdnadsåtgärder såsom att begränsa, minska stimuli, tydlighet och att tillgodose sömnbehovet är delar som är betydande i omvårdnaden. Att agera på ett etiskt sätt med respekt för patienten är ett förhållningssätt som omvårdnadspersonalen framhäver.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Använder sig omvårdnadspersonal av ett gemensamt förhållningssätt med olika omvårdnadsstrategier skapas bättre möjligheter till god omvårdnad vid manisk episod. Omvårdnadsplaner som alla berörda parter kan ta del av är nödvändigt för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt och följa olika uppsatta mål och riktlinjer i omvårdnaden.</p><p><strong> </strong></p>

Abstrakt Bakgrund: Det är nödvändigt att skydda patienten och dess omgivning vid maniska tillstånd. Personer i maniskt skede är ytterst känsliga för både inre och yttre stimuli. Omvårdnadspersonalen behöver använda olika metoder i omvårdnaden för att kunna förstå, närma sig och arbeta med patienter som lider av mani. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadspersonalens syn på faktorer som är viktiga i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Metod: Studien utfördes med kvalitativ ansats där tre semistrukturerade fokusgruppintervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat:.Resultatet i studien visade att ett gemensamt förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen är en viktig faktor i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Olika omvårdnadsåtgärder såsom att begränsa, minska stimuli, tydlighet och att tillgodose sömnbehovet är delar som är betydande i omvårdnaden. Att agera på ett etiskt sätt med respekt för patienten är ett förhållningssätt som omvårdnadspersonalen framhäver. Slutsats: Använder sig omvårdnadspersonal av ett gemensamt förhållningssätt med olika omvårdnadsstrategier skapas bättre möjligheter till god omvårdnad vid manisk episod. Omvårdnadsplaner som alla berörda parter kan ta del av är nödvändigt för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt och följa olika uppsatta mål och riktlinjer i omvårdnaden.

AbstractThe purpose of this study has been to find out what attitude fifth graders have towards mathematics. This is done to get a better understanding of student’s feelings regarding about mathematics and what it is that makes mathematics fun or boring. My questions have been: What do the students think is fun, boring and difficult about mathematics? How do students think that a good mathematics teacher should be? Do the students see a difference in the mathematics teaching in easy compulsory school years?To find answers to my questions I have looked into prior research on students attitudes towards mathematics. I have also conducted group interviews with ten year old students.I was quite surprised to see what the attitudes of the students towards mathematics. I thought that it would be more students that thought that mathematics was a boring subject, but this was not the case. There are different factors that influence the student’s attitude towards mathematics. The factors that influenced the students positively were varied teaching, a committed teacher and peer-peer work.Things that can influence the students negatively are no variation in work, to hard problems to solve and exclusively working in their textbooks. Also the current emotional state of the students may influence their attitude towards mathematics, both positive and negative.Four key phrases:Student’s attitude towards mathematicsVaried teachingThe teacher’s role in teachingJoint work

Vi har i denna kvantitativa empiriska studie undersökt fenomenet kollegiala samtal om lärande och i vilka olika mötessammanhang som de kollegiala samtalen pågår. Syftet var att undersöka i vilka mötessammanhang det sker kollegiala samtal om lärande och hur de är organiserade och strukturerade. Hur upplever lärarna de kollegiala samtalen om lärande och anser de att samtalen påverkar deras arbete i klassrummet och utvecklar undervisningen till förmån för alla elever? Genom en enkätundersökning deltog 125 lärare i två kommuner. Vi skickade ut webbenkäter till 293 grundskollärare i årskurs 1-6 och svarsfrekvensen var 42,7 %. Utifrån frågeställningarna har vi analyserat svaren och använt oss av statistisk analys så som Chi2-test och korrelationer. Studiens resultat visar att 95 % av respondenterna deltagit i någon av de större kompetensutvecklingarna (Läslyftet, Bedömning för lärande, Matematiklyftet, Ett språkutvecklande arbetssätt) Möjligheter till gemensamt lärande genom kollegiala samtal har ett positivt samband med hur lärarna uppfattar behållning för den egna klassrumsundervisningen. Strukturen på de kollegiala samtalen har ett samband med respondenternas möjligheter till ett gemensamt lärande för att utveckla undervisningen på skolan. Studien visar också att graden av struktur på samtalen har betydelse för hur stor nytta lärarna har av samtalen för deras lärande och undervisning. Vi kunde se att strukturen var lägre i de samtal där respondenterna uppfattade att samtalen inte var till nytta för deras arbete med elever i behov av stöd. Vi kunde se att strukturen på de kollegiala samtalen var högre för Bedömning för lärande än för övriga mötessammanhang. Vi utgår från tidigare forskning som bland annat beskriver vikten av strukturer, organisation, rektors ledarskap, hur gemensamt lärande kan ske genom stöttning och olika modeller (Leahy &amp; Wiliams, 2009; Levine &amp; Marcus, 2010; Langelotz, 2014; Dysthe, 1996 m.fl.).

Med hjälp av aktivitetsteorin och teorin om praktikgemenskaper undersöks i denna uppsats vad som påverkar Scanias teknikinformatörers skrivande. Syftet är att se om det går att välja vad som ska påverka skivandet samt pröva teoriernas tillämplighet och användbarhet för språkkonsulter. Sammanlagt har 35 teknikinformatörer deltagit genom deltagande observation, enkät och intervju. Resultaten visar att det främst är den dagliga förhandlingen och befintliga texter som påverkar nya texters utformning. Praktikgemenskapsteorin och aktivitetsteorin visade sig vara mycket användbara under undersökningen och kan vara ett bra verktyg för språkkonsulter i deras arbete.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur lärarna tolkar styrdokumenten i förhållande till hur deras undervisningen konstrueras. Vi har lagt störst fokus på hur de tolkar ämnets innehåll d.v.s. det centrala innehållet. Under våra praktikperioder har vi, efter diskussioner med varandra, lagt märke till att lärare tolkar vissa moment i det centrala innehållet på helt olika sätt. Vi har även noterat att det är ett flertal olika faktorer som spelar in när lärare ska konstruera undervisning utifrån det centrala innehållet.Våra teoretiska verktyg och utgångspunkter kom att kopplas till läroplansteorin. Inom den har vi lagt fokus på olika ramfaktorer och de olika arenor som finns när styrdokumenten ska tolkas av lärarna. Detta tillsammans med ett svävande gemensamt yrkesspråk gör tolkningsutrymmet stort. Vi har även belyst hur tidigare traditioner kan påverka ämnets undervisningsstoff.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi gjort observationer och genomfört intervjuer med fyra utbildade lärare från två olika skolor. Dessa har blivit utvalda genom vårt kontaktnät och ligger inom rimligt avstånd.Resultatet vi har fått fram visar på att lärarens bakgrund inom t.ex. föreningsidrotten, påverkar läraren när det kommer till vilket stoff som väljs ut till undervisning. Det påverkar även vilka moment i det centrala innehållet som prioriteras mer eller vilka som prioriteras mindre. Resultatet kom också fram till att de traditioner som finns på en skola, påverkar lärarens urval av aktiviteter och hur de prioriteras. Det visade sig även att de förutsättningarna läraren ges påverkar stoffet i undervisningen. Några exempel är vilken tid läraren ges, vilka materiella förutsättningar som finns och resurser såsom lokaler och närhet till naturområden. När det kommer till tolkning av begrepp visade sig att lärarna kan tolka det centrala innehållet på helt olika sätt och ändå göra rätt för sig.Slutsatsen vi kom fram till är att tolkningsutrymmet i det centrala innehållet är för stort och strävan efter ett gemensamt yrkesspråk inte är uppnått. Lärarnas tidigare bakgrund och erfarenheter påverkar vilket stoff som prioriteras i undervisningen. Förutsättningarna för lärarna på olika skolor gör att undervisningens innehåll varierar kraftigt mellan olika skolor.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare medgemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet medundersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sinverksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts motsamhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teoriom skola som organisation och institution. Resultatet pekar på huromvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirumför gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. Iteamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mersystemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten. Teametsgemensamma arbete skapar trygghet för skolledarna i en komplex verksamhetoch möjliggör ett erfarenhetsbaserat och reflekterande lärande för skolledarna.Teamet är också ett gemensamt forum för ett ständigt pågående tolkningsarbeteav nationella och lokala styrsignaler som ska samordnas med den gemensammavisionen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur IKT-användning påverkar svenskämnet och svensklärarrollen. Med utgångspunkt i en tanke om ett svenskämne som genomgår ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lärarperspektiv. Vi har därför intervjuat ett antal svensklärare om deras syn på arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frågat både om IKT-användningen i relation till deras roll som lärare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskämnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen framkommer det att lärarrollen utmanas och är i behov av en omdefiniering i och med ett ökat IKT-användande. Lärarna uttrycker också hur det processorienterade skrivandet förbättrats när eleverna arbetar digitalt, medan läsning och förståelse lyfts upp som ett problemområde. I deras svar är informationssökning på internet också en aktuell fråga. Elevernas förmåga att sovra bland källor och hitta rätt sökord är många gånger bristfällig och därför något som lärarna måste arbeta aktivt med.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka och sammanställa studier om digitala verktyg och hur dessa kan främja elevers läs- och skrivinlärning i de tidiga skolåren. För att kunna besvara frågeställningen har sökningar gjorts i databaserna Swepub och ERIC. Totalt samlades tio artiklar in, vilka har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att digitala verktyg främjar elevers läs- och skrivinlärning, då de skriver längre och bättre texter, har en snabbare läsinlärning och läser fler böcker. När det gäller djup förståelse och läsförståelse skiljer sig resultaten åt. Elevernas motivation ökar också genom användning av olika digitala verktyg. Slutsatser som kan dras är att elevers möjligheter till inlärning påverkas av lärarnas förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Utgångspunkten gällande framtida forskning är att undersöka hur lärarna väljer att använda digitala verktyg i svenskundervisningen.

CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl miljömässigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmärksammats och etablerats inom företagsvärlden. Syftet med vår uppsats är att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hållbart företagande och om CSR kan ge en långsiktig lönsamhet på marknaden. För att kunna skapa en förståelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgår vi från Carrolls CSR-pyramid som en grundläggande modell för att därefter byggas på med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgång av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut. Med ett abduktivt förhållningssätt har den kvalitativa studien baserats på intervjuer. Vårt urval för intervjuerna var CSR-ansvariga från olika branscher som ingår i nätverket CSR-Skåne. Studiens resultat påvisar att fallföretagen på skilda vis uttrycker en problematik med att integrera CSR i hela verksamheten. Även det filantropiska synsättet blir en utmaning eftersom det ofta uppstår en separering mellan företagens affärsstrategi och de filantropiska aktiviteter som bedrivs. Slutligen presenteras vår egen modell som ger en tydlig bild för hur CSR-arbete bör se ut. Här suddas filantropin ut och genom integrerad CSR-strategi skapas ett gemensamt värde. / CSR (Corporate Social Responsibility) is a business model that advocates companies to take responsibility for their environmental, ethical, social and economic impact on society. Since the 1950s the concept of social responsibility established and grown on the business market. The purpose of our thesis is to investigate whether CSR as a strategy can be a tool for sustainable business and if it can provide a long term profitability for a company. We used our theoretical framework in order to understand the complexity of CSR and be able to analyze our empirical data. “The Pyramid of Corporate Social Responsibility”, by Archie Carroll, is introduced as a basic model followed by the more expanded “Three Domain Model”. To understand how environmental management works in practice we introduce Lucas, followed by Mintzbergs theory about organizations and how their various activities can look like. With an abductive approach is this qualitative study based on interviews. Our data selection were CSR managers from various industries within the network CSR-Skåne. Based on the empirical data two main categories where identified; integration and separation and the different approaches of philanthropic. Our results demonstrate that the case companies, in different ways express problems when it comes to the integration of CSR. The philanthropic approach is a challenge as well, it often occurs a separation between companies´ business strategy and philanthropic activities. To close this thesis we present our own model that provides a clear picture of how CSR a business model should look like. The philanthropy is wiped out and an integrated business strategy creates a shared value.