Titel: Gemensamt värdeskapande i praktiken Författare: Lydia Frykman och Johanna Wennerström Handledare: Rasmus Nyqvist Bakgrund: I dagens samhälle är utmaningarna inom hållbarhet högst väsentliga, till följd av att företag inte tar sitt fulla ekonomiska, ekologiska och sociala samhällsansvar. CSV har som ett resultat av detta blivit alltmer uppmärksammat då konceptet belyser företagens roll i att driva hållbarhetsutvecklingen framåt. Det saknas däremot empiriskt underlag som visar hur företag kan arbeta för att uppnå gemensamt värdeskapande i praktiken, samt hur den komplexa avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta ska gå till. Därför undersöker denna kvalitativa studie värdeskapande aktiviteter samt avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta. Syfte: Syftet är att bidra med en ökad förståelse för de aktiviteter som skapar gemensamt värde, vad som krävs för att företagen ska motiveras till dessa aktiviteter samt för hur företag hanterar den komplexa avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från ett hermeneutiskt perspektiv, har en tvärsnittsdesign och en abduktiv forskningsansats. Det empiriska underlaget samlades in genom två studier, som bestod av semistrukturerade intervjuer med företagsrespondenter och experter inom ämnet. Slutsats: Resultaten från studien tyder på att företagen utövar CSV-aktiviteter i olika utsträckning, men att en stor utmaning är att identifiera när det är ekonomiskt rationellt att uppnå ett gemensamt värde. Vidare har studien klargjort att det finns flera drivkrafter till att uppnå gemensamt värdeskapande. Däremot behöver dagens lagkrav ytterligare förtydligande och förbättring, för att företagen ska agera mer osjälviskt. Studien lyfter avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta och det framgår att det är denna del som är mest väsentlig i diskussionen om hur företag kan uppnå gemensamt värdeskapande. Slutligen har företagens utvecklingsriktning visat att det har adderats en intention om att göra gott för samhället, men faktumet att den ekonomiska faktorn väger tyngst kvarstår. / Title: Creating Shared Value In PracticeAuthors: Lydia Frykman and Johanna Wennerström Supervisor: Rasmus Nyqvist Background: In today's society, the challenges connected to sustainability are highly significant, as a result of companies not fully taking their economic, environmental and social responsibility. As a result, CSV has received increased attention as the concept highlights companies’ role in driving sustainability forward. However, there is a lack of empirical evidence showing how companies can work to achieve shared value in practice, as well as displaying how the complex trade-off between economic and social value creation should be handled. Therefore, this qualitative study examines value- creating activities and the trade-off between economic and social value creation. Purpose: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of the activities that create shared value, what it is that motivates the companies to these activities and for how companies manage the complex trade-off between economic and social value creation. Methodology: This qualitative study is from a hermeneutic perspective, has a cross- sectional study design and an abductive research approach. The empirical evidence was collected through two studies, which consisted of semi-structured interviews with respondents from practice and experts within the field. Conclusion: The results of the study displays that companies practice CSV activities, however it ́s explained that it's hard to determine when it's economically rational to achieve shared value and not. Additionally, the study has clarified several driving forces to achieve shared value. Although, it ́s declared that today's legal regulations need further clarification, in order for companies to act more selflessly. Furthermore, the study highlights the trade-off between economic and social value creation and it appears from the results that this ́s the most essential part in the discussion of how companies can achieve shared value. Finally, the companies’ development has shown that an intention to do good for the society has been added, however, the fact that the economic aspect weighs the most still remains.

Denna uppsats undersöker värdet av att inkludera hållbarhet och ESG i en due diligence-process inom kontexten för internationella företagsförvärv. Ett konsultperspektiv tillämpades på grund av externa rådgivares vidsträcka erfarenhet och insyn i denna relativt nya process. Analysen har utgått från två kompletterande perspektiv på värdeskapande, Gemensamt värdeskapande och Stakeholder Value Creation Model med rötter inom Intressentmodellen. Genom kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer med konsulter med hållbarhetsprofil har perspektiv kring värdeskapande i samband med ESG due diligence framkommit. Analysen visar att potential för värdeskapande på längre sikt finns men att det kortsiktiga värdeskapandet är begränsat. Mindre fördelaktiga ESG-resultat hos målföretaget kan översättas till värdeskapande möjligheter. / This essay examines the value of incorporating sustainability and ESG factors in a due diligence process within the context of international acquisitions. A consulting perspective was applied due to external advisors'  extensive experience and insight into this relatively new process. The analysis has been based in two complementary perspectives on value creation, Shared Value Creation, and the Stakeholder Value Creation Model rooted in the Stakeholder Model. Through qualitative methods and semi-structured interviews with consultants specializing in sustainability, perspectives on value creation related to ESG due diligence have emerged. This analysis indicates that there is potential for long-term value creation, but short term value creation is limited. Less favorable ESG outcomes in the target company can be translated into value creation opportunities.

The Swedish car fleet is currently amidst a transition of electrification. This increases the need for an extensive charging infrastructure, and thereby smoothly functioning payment methods for charging. At the time being, there are many charging operators in the market that provide their own payment solutions for charging Battery Electric Vehicles (BEV) and Plug-­in Hybrid Electric Vehicles (PHEV), as the market has developed without any regulations. In consideration of this problem definition, the possibilities and challenges for developing a common payment system was analyzed. With this aim, three key areas were studied: Firstly, the prerequisites for a common payment system in the market was investigated through the historical evolution of such a system in the banking industry. From this, parallels could be drawn to the current market situation of the BEV and PHEV charging industry. Secondly, the problematization was further researched in regard to the customer perspective of the current payment processes. Finally, the prerequisites for a common payment system was analyzed in regard to a company perspective. The three areas were researched through the following three methods: a literary analysis, a questionnaire and a field study at a company. The results show that a need for a unification of payments is present in heterogeneous markets. Therefore, the BEV and PHEV charging market has adequate preconditions for the development of a common payment system considering the innumerable amount of charging operators that currently exist in the market. Furthermore, the results from the questionnaire showed that a majority of BEV and PHEV users are unsatisfied with the current conformation of the payment processes. Lastly, the results show that in regard to the company perspective, there is a satisfactory market climate for entry of a common payment solution considering the business model and technological solution of the analyzed company as well as the customer need. / I takt med att Sveriges bilflotta elektrifieras ökar även behovet av en utbredd laddinfrastruktur och med det ett smidigt sätt att betala för laddningen. I dagsläget tillhandahåller många laddoperatörer egna betalningslösningar för laddning av el­ och laddhybridbilar då marknadens framväxt skett utan reglering. Utifrån denna problemformulering undersöktes möjligheter och utmaningar för ett gemensamt betalningssystem. Under studiens gång undersöktes i detta syfte tre områden: För det första utforskades förutsättningar för ett gemensamt betalningssystem genom att dra historiska paralleller från utvecklingen av ett sådant system inom bankindustrin. För det andra undersöktes problematiseringen utifrån ett kundperspektiv kring dagens betalningslösningar. Slutligen analyserades förutsättningarna för ett gemensamt betalningssystem ur ett företagsperspektiv. Områdena undersöktes genom följande tre metoder; en litteraturstudie, en enkätstudie och en fältstudie på ett företag. Resultaten visar att ett behov av enhetliga betalningar uppstår i samband med heterogena marknader. Därmed har marknaden för laddning av el­ och laddhybridbilar idag goda förutsättningar för ett gemensamt betalningssystem utifrån den variation av laddoperatörer på dagens marknad. Vidare visade enkätresultaten att en majoritet av el­ och laddhybridbilsägare är missnöjda gällande utformningen av dagens betalningsprocesser. Slutligen visade resultaten ur ett företagsperspektiv att det finns goda förutsättningar för introducering av en gemensam betalningslösning utifrån analys av affärsmodell, teknologisk lösning och kundbehov.

<p>Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.</p>

Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.

Denna uppsats inriktar sig på rekvisitet verksam i betydande omfattning (verksamhetsrekvisitet) i relation till ”vanliga anställda” i personalägda fåmansföretag. Det framgår i förarbetena att verksamhetsrekvisitet anses vara uppfyllt när delägarens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen. Den avgörande faktorn här är om delägaren genom arbetsinsatser genererat intäkter till företaget. Arbetsinsatser av ”vanliga anställda”, dvs. anställda utan någon ledarbefattning eller utan kvalifikationer för företagets kärnverksamhet, anses i vanliga fall inte generera vinster till företaget. Det avgjordes dock några rättsfall där domstolen ansåg att ”vanliga anställda” var verksamma i betydande omfattning. Det är därför relevant att utreda om domstolens bedömningar i de här rättsfallen avviker från syftet bakom verksamhetsrekvisitet. Uppsatsens syfte är att utreda om domstolens bedömningar i rättspraxis som berör rekvisitet ”verksam i betydande omfattning” i relation till ”vanliga anställda” i personalägda företag avviker från lagstiftarens syfte bakom rekvisitet. Lagtexten ger ingen förklaring till hur verksamhetsrekvisitet ska tolkas. I uppsatsen läggs därför vikt vid analysen av förarbeten för att fastställa motivet till lagstiftningen. För att uppnå uppsatsens syfte görs därefter en jämförande analys av praxis med förarbetena. Författaren finner att domstolens bedömningar avviker från syftet bakom verksamhetsrekvisitet beträffande ”vanliga anställda” i personalägda företag. Uppsatsen visar att domstolen stegvis har slutat ta ställning till om arbetsinsatser av sådana anställda har någon betydelse för vinstgenereringen. Domstolen betraktar ”vanliga anställda” som aktivt verksamma utan att ge övertygande skäl till sitt avgörande. Det visas även att domstolens avgöranden påverkar framtida bedömningar i likartade mål. / This thesis focuses on the criterion significantly active in relation to ordinary employees in employee-owned private companies. Shareholders in close companies are considered to be significantly active when their undertakings are essential for the company’s profit. The decisive factor here is whether the shareholders contribute profits to the company. Ordinary employees usually are not concidered to generate profits to the company. Nevertheless, there have been several legal cases in which the Court stated that ordinary employees were significantly active. The question that arises is if the Court’s judgement in these cases deviates from what the legislator meant with the criterion “significantly active” concerning ordinary employees. The purpose of this thesis is to investigate whether the Courts’s judgement in the case law that concerns the criterion “significantly active” in relation to ordinary employees in employee-owned private companies deviates from what the legislator meant with this criterion. The law does not provide any guidance to how the criterion shoud be interpreted. The thesis is based therefore on the comparative analysis of the preparatory work with the relevant case law in order to answer the purpose of this thesis. The conclusion made in this thesis is that the Court’s judgement does deviate from what the legislator meant with the criterion “significantly active” concerning ordinary employees in employee-owned private companies. The analysis shows that the Court does not take into consideration whether such employees’ contribution is profitable to the company. The Court states that ordinary employees are significantly active without giving any convincing justification for its decision. Furthermore, the Court’s decisions affect future judgements in similar cases.

Svenska förskolor har tidigare utformats med separataoch identiska avdelningar i vilka samtliga aktiviteter tarplats. Idag finns ett annorlunda synsätt vid byggnationerav förskolor som nu gestaltas med små hemvisten för olika åldersgrupper tillsammans med gemensamma rumför lek, skapande, vetenskap, musik och måltider. I dettaarbete utförs en konceptuell gestaltning av en förskola för144 barn i samhället Sävast i Bodens kommun utifrån ett redan framtaget lokalprogram och en given tomt. Syftetär att gestalta en förskola i ett plan med större gemensamt utnyttjade torg och undersöka hur god rumslighet skapas itorgen. Samtidigt ska trivseln i inomhusmiljön beaktas medhänsyn på barnen och pedagogerna. Arbetet påbörjas genom en inledande litteraturstudiedär arkitektoniska kvalitéer, barnets behov och utvecklingbeaktas kopplat till förskolor med ett gemensamt utnyttjat torg. Litteraturstudien följs av tre stycken fallstudier på förskolor i Luleå och Umeå där både platsbesök och intervjuer genomförs. Därefter syntetiseras resultatet från litteraturstudien och fallstudierna med hjälp av metodenProblem Seeking vilket går ut på att identifiera behov ochlösningar. Det resulterar i en syntes bestående av sex styckenlösningar som uppfyller flest identifierade behov för barn och pedagoger, vilka i sin tur ligger till grund för det framtagna konceptet. Syntesen resulterar i följande sex kvalitéer: Öppen planlösning, Utmanande och varierande, Nivåer och krypin, Färg, material och texturer, Ljus och transparenta ytor samt Skapa aktivitetsrum i rummet. Detta resulterar efter en platsanalys, flödes- och sambands-skisser samt volymstudier i en rödfärgad förskola med skiftande tak innehållande ett större och ett mindre torg som tillsammans med restaurangen skapar en cirkulation kring en innergård. Torgen resulterar i öppna utrymmenmed snedställda innerväggar, varierande takhöjder samt utstickande och oregelbundna fönstersättningar. Mindrerumsligheter i torgen skapas främst med hjälp av olika typer av lös inredning där både transparenta och opaka material med olika texturer förekommer. Huruvida god rumslighet har skapats i torgen för att forma en trivsam inomhusmiljö är svårt att svara på då rumslig upplevelse är individuell. Vilka medel som kan användas för att skapa god rumslighet i en inomhusmiljö har däremotkunnat identifieras, vilket skapar goda förutsättningar för attuppnå det syfte torgutformningen tillgivits. / Preschools in Sweden have previously been designed with separate and identical departments where all activities take place. Today, there is a different approach when designing preschools. They are now shaped with small units for different age groups, along with common spaces for play, creation, science, music and meals. In this work, a conceptual design of a preschool for 144 children is carried out in Sävast, part of the municipality of Boden, on the basis of an alreadydeveloped local program and a given site. The purpose isto form a preschool in one level with larger common used squares and explore how good spatiality is created in the squares. At the same time, the indoor environmental comfort is taken into consideration with regard to both the childrenand the educators. The work is initiated by a literature study in which architectural qualities, child needs and development is taken into account regarding preschools with a common used square. The study of literature is followed by three case studies at preschools in Luleå and Umeå, where both site visits and interviews are conducted. Thereafter, the results of the study of literatureand the case studies are synthesized using the ProblemSeeking method, which has a purpose of identifying needsand solutions. This results in a synthesis consisting of sixqualities which meet the most identified needs for childrenand educators. This in turn underlies the developing ofthe design concept. The synthesis leads to the following six qualities: Open plan, Challenging and varying, Levels and nests, Colour, material and textures, Light and transparentsurfaces and Creating activity spatiality’s in a bigger space. After a site analysis, flow and connection sketches and volume studies the result is a red-colored preschool withvarying roofs. The preschool contains a larger and smallersquare which together with the restaurant creates a circulation around a courtyard. The squares results in an open space with oblique interior walls, varying ceilings, and protruding and irregular windows. Smaller spaces in the squares are mainly created using various types of non permanent furnishings, where both transparent and opaque materials with differenttextures are present. Whether good spatiality has been created to form a pleasantindoor environment is difficult to answer when spatial experiences are individual. On the other hand, the meansthat can be used to create good spatiality in an indoorenvironment have been identified, which creates goodconditions for achieving the purpose of the design of the squares.

The purpose of this thesis is to explain how sports events, in which North and South Korea have in some way worked or competed together, have affected the relationship between the two nations. This is carried out through the investigation of specific events; the 1988 Seoul Summer Olympics, the competing of the joint table tennis- and football teams in 1991, the cooperation happening during the “sunshine policy”, from 1998 until 2008, as well as the 2018 Pyeongchang Winter Olympics. The studied material consists mostly of news reports and scientific works.   The result shows that while cooperation in sports is possible between the two Koreas, they have occurred only under favourable political circumstances. It is also concluded that the sports events have in return affected the inter-Korean relationship, and this cooperation has also generated further discussions between the two Koreas, a so called “spillover effect”. / Syftet med den här uppsatsen är att förklara hur sportevenemang, i vilka Nord- och Sydkorea har på något sätt samarbetat eller tävlat gemensamt, har påverkat relationen mellan de två länderna. Det här genomförs genom en undersökning av specifika evenemang; 1988 års sommar-OS i Seoul, tävlingarna 1991 där de förenade pingis- och fotbollslagen deltog, samarbetet under ”Solskenspolitiken”, från 1998 till 2008, såväl som 2018 års vinter-OS i Pyeongchang. Underlaget består mestadels utav nyhetsreportage och vetenskapliga rapporter.    Resultatet visar att även om samarbete i sport är möjligt mellan de två länderna på den koreanska halvön, har dessa bara inträffat under gynnsamma politiska omständigheter. Det kommer även fram att sportevenemang i sin tur har påverkat den interkoreanska relationen och även genererat fortsatta diskussioner mellan Nord- och Sydkorea, en så kallad ”spridningseffekt".

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly’s and PGU’s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions: 1. Which principles should be applied to development and international development cooperation? 2. Which are the central actors in development and international development cooperation and what should their roles be in the development process? 3. Between which levels in society should the international development cooperation take place? The result shows that Easterly and PGU agree that the receiving society should be responsible for the development process and that the poor are important actors in this process. In spite of their common view on the importance of national ownership their strategies and views on development and international development cooperation differ from one another. The main differences are based on their different views on how social changes should be done. Easterly suggests a piecemeal social engineering in contrast to PGU who suggests a holistic social engineering.

Vi har i denna uppsats undersökt hur ett småföretag kan skapa gemensamt värde kopplat till en av deras produkter, och hur skapandet av gemensamt värde kan bidra till en cirkulär värdekedja. För att undersöka frågeställningen har teorier om värdekedjor, gemensamt värdeskapande samt cirkulär ekonomi applicerats på en produkt, Clamp Tray, som säljs av det svenska småföretaget NAVET. Genom intervjuer och annat informationssamlande, har en tydlig värdekedja av Clamp Tray byggts upp, och denna har slutligen analyserats med en kombination av teorierna gällande gemensamt värde och cirkulär ekonomi. Resultaten visar att Clamp Tray redan har kommit en god bit på vägen till en cirkulär värdekedja, och att det även finns en stor potential inför framtida utveckling, genom bland annat omdefinierande av produktiviteten i värdekedjan, återupptagandet av produkter och marknader samt möjliggörandet av lokala kluster, faktorer som är centralt inom gemensamt värdeskapande.