Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle. Sammanfattningsvis konstrueras ”en god vuxen” i materialet som både flexibel, välutbildad och specialiserad samt har en tydlig könsidentitet.

Uppsatsen beskriver hur personer med erfarenhet av problematiskt spelande och efterföljande behandling berättar om sina erfarenheter. Studiens fokus har legat på problematiskt spelande av MMORPG-spel, deras sociala dimension och upplevelser av genus i dataspelen. Även respondenternas tankar kring dataspelandet som sådant och kring genus tas upp. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa intervjuer på ungefär en timme vardera med tre respondenter. Det empiriska materialet har tolkats genom meningskoncentrering och sedan analyserats genom en hermeneutiskt-narrativ analysmetod. Resultatet visar att problematiskt spelande haft en stor påverkan på respondenternas liv, både prestationsmässigt och socialt. Något exakt samband med kemiska beroenden berättas det inte om och gränsen för ett problematiskt spelande uppges vara dels en känsla av tvång och dels att spelandet går ut över spelarens övriga liv. MMORPG-spel beskrivs som speciellt problematiska både genom sina sociala möjligheter och sin dynamiska uppbyggnad. Respondenterna berättar även om hur andra sociala faktorer i MMORPG-spelen som tävlingsinstinkt, statusjakt och grupptryck kan leda till ett problematiskt spelande. Den behandling bestående av kognitiv beteendeterapi och regelbundna samtal med en psykoterapeut som respondenterna upplevt skildras som hjälpfull. Andra delar av behandlingen som begränsad tillgång till datorer och sociala aktiviteter tillsammans med andra beskrivs även de som gynnsamma. Genus är enligt resultatet en komplicerad fråga eftersom spelarens och avatarens kön kan skilja sig åt, och att spelarna sällan kan vara säkra på vilket kön den de möter har i det verkliga livet. MMORPG-spelen beskrivs dock överlag som mansdominerade med stereotypa och sexualiserade framställningar av framför allt kvinnor. Bemötandet av kvinnliga spelare beskrivs däremot inte som speciellt annorlunda av respondenterna.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska?Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen. De analyserade läroböckerna ingår alla i läromedelserien Tummen upp! Svenska som är ett kartläggningsmaterial utformat efter läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Slutsatsen är att läroböckernas texter konstruerar genus på olika sätt. Trots att texterna har olika språkliga strukturer så binds de samman av flera återkommande genuskonstruktioner. Studien visar också på hur läromedlen prioriterar kunskaper före värden.

Denna uppsats undersöker hur feministiska budskap kommodifierar och exploaterar marknadsföring riktat till kvinnor, även kallat femvertising. Detta har gjorts genom en multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) av det amerikanska rakhyvelföretaget Billie Inc:s två reklamfilmer Project body hair från 2019 och Think of a woman från 2021. Genom en MCDA analyseras de feministiska budskapen i relation till de valda semiotiska resurserna: karaktärer, attribut, blick, vinklar, miljö, fokus, färg, ljud och text. Det ska framhållas att femvertising är en central del i denna studie då fenomenet genomsyrar Billies reklam, studiens syfte, tidigare forskning och resultat. Vidare består det teoretiska ramverket i denna studie av postfeminismen, som anknyter till den postfeministiska diskursen kommodifierad feminism, samt genuskonstruktioner och könsstereotyper i reklam. Studien resulterar i att Billie Inc kommodifierar och exploaterar feministiska budskap genom att inkludera och förkasta feministiska ideal. Vidare konstruerar Billie Inc kvinnorna i reklamfilmerna med både stereotypa och normbrytande inslag, detta i likhet med den kommodifierade feminismens förena feminism och femininitet. Genom detta, konstruerar Billie således en superkvinna, vilket slutligen resulterar i att varumärket neutraliserar det politiskt laddade budskapet, samtidigt som de främja en positiv samhällsutveckling.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur vikingakvinnan framställs i två stora populärkulturella medier. Detta för att närmare förstå vilken bild som förmedlas via film och skönlitteratur, och i förlängningen vad som når den stora publiken. De fyra populärkulturella titlar som undersöktes valdes ut på grund av deras popularitet samt att de ger analysen ett större tidsspann. Dessa fyra titlar var Vikingarna (Fleischer, 1958), Vikingablot (1995), Tusenårsriket (Gulløv, 2019) samt The Northman (Eggers, 2022). Analysmetoden utgjordes av både kvantitativ samt kvalitativ analys för att säkerställa att resultatet blev så empiriskt och uttömmande som möjligt. Den kvalitativa analysen bestod av frågor att besvara medan den kvantitativa utgick från frågor i tabellform. Båda analysmetoderna byggde på könsnormativa nyckelord. Den kvantitativa analysen visade på androcentrism, ett manligt fokus, men även på att kvinnor filmtekniskt inte missgynnas. Den kvalitativa analysen identifierade flertalet stereotypa element, men samtidigt även sådant som inte befäste normativa könskonstruktioner. Fem kvinnoroller identifieras; Trälinnan, Nornan, Sköldmön, Modern och Frillan. Dessa kan kombineras, med undantag Trälinnan. Dessutom identifieras vilka aktiviteter som vikingakvinnor upplevs utföra i de utvalda populärkulturella medierna samt vilken social ställning kvinnor upplevs ha i dessa framställningar av vikingatid. Slutsatsen blir att då kvinnan inte upplevs äga sin egen kropp kommer hennes sociala ställning aldrig att vara annan än låg, oavsett andra statusindikationer. / This paper took a closer look at the gender roles within popular culture that portraits the Scandinavian Viking age. Both a quantitative and a qualitative analysis was used to identify the roles that Viking women play in the chosen novels and movies. The analysis was able to detect five different roles and several activities performed by Viking women in the novels and movies, along with the conclusion that the women’s social status is low since they never are in power of their own bodies.

Föreliggande studie granskar hur mordet på Kim Wall konstrueras i svenska podcasts. Mediebevakningen av fallet har kritiserats för att vara spekulativ och oetisk och det är inte bara relevant, utan av största vikt att utreda huruvida den nya medieformen podcast följer i gammelmedias fotspår. Specifikt studeras fem podcastavsnitt varav tre stycken är privatägda och två stycken är public service-ägda. Genom kritisk diskursanalys spåras hur offer och förövare konstrueras utifrån ett genus- samt medielogiskt perspektiv. Därutöver analyseras likheter och/eller skillnader i dessa konstruktioner i privatägda respektive public service-ägda podcasts. Resultatet visar att såväl offer-, förövare- och fallet som sådant konstrueras utifrån fem olika diskursiva teman. I det första temat nästintill glorifieras förövaren Peter Madsen. I det andra- respektive tredje temat reduceras Kim Wall till en samling kroppsdelar och när hennes liv och gärning väl presenteras sker det genom en ofördelaktig förbindelse till Madsen. I det fjärde temat sensationaliseras brottet genom olika, medvetna eller omedvetna, diskursiva grepp. Slutligen beskrivs vissa skeenden med någon form av ironi, sarkasm eller satir. / The present study reviews how the Kim Wall murder is constructed in Swedish podcasts. The media coverage of the case has been criticized for being speculative and unethical and it is not only relevant, but of the utmost importance to investigate whether the new media form podcast follows in the footsteps of traditional media. Specifically, five podcast episodes are studied, of which three are privately owned and two are public service-owned. Through critical discourse analysis, it is traced how victims and perpetrators are constructed from a gender and media logic perspective. In addition, similarities and / or differences in these constructions are analyzed in privately owned and public service-owned podcasts. The result shows that both the victim, the perpetrator and the case as such are constructed based on five different discursive themes. In the first theme, the perpetrator Peter Madsen is practically glorified. In the second- and third theme, Kim Wall is reduced to a pile of body parts and when her life and deed are presented, it is done through an unfavorable connection to Madsen. In the fourth theme, the crime is sensationalized by various, conscious or unconscious, discursive approaches. Lastly, some events are described with some form of irony, sarcasm or satire.

This thesis examines young people's thoughts about their presence on social media. With a social constructive approach the study focused on how young people think and act on social media in relation to constructions of gender and normality. The analysis is based on four group interviews with 13-year old boys and girls. The theoretical approach is based partly on social constructionism where discourses and ideas of normality are identified and analyzed. Erving Goffman's theory of social interaction was central to illustrate how young people presents themselves based on the prevailing discourses. It is clear that they adjust their representations of themselves depending on the context. Theories of new media and young people as digital natives were relevant for the study to understand how and why young people act as they do in their use of social media. The study also highlights the ignorance of adults perceptions about young peoples presence on social media. This is related to Stanley Cohen's theory of moral panic. In conclusion, one can say that the interviewees are well established in the digital media landscape and social media is a natural part of their everyday lives. They see risks but also opportunities where they can share across social networks and be a part of an interactive platform in constant change. The young people relate to norms and gender constructions that are historically and culturally imprinted. On social media they perceive themselves according to ruling discourses that makes them fit in, in the situation. / Denna uppsats undersöker ungdomars tankar om deras varande på sociala medier. Med utgångspunkt från en socialkonstruktionistiskt teoriansats inriktades uppsatsen till att undersöka hur ungdomarna förhåller sig till genuskonstruktioner och olika normsystem. Genom fyra gruppintervjuer med både tjejer och killar i sjunde klass insamlades materialet som ligger till grund för den genomförda analysen. De teoretiska utgångspunkterna bygger dels på socialkonstruktionism där diskurser och normer identifierats och undersökts. Erving Goffmans teori om social interaktion var central för att belysa hur ungdomarna presenterar sig själva utifrån rådande diskurser. För förståelse för hur och varför ungdomarna agerar som de gör vid deras användande av sociala medier var teorier om nya medier och de unga som den digitala generationen relevanta. Uppsatsen belyser också vuxnas okunskap om ungas varande på sociala medier vilket relateras till Stanley Cohens teori om moralpanik. Avslutningsvis går att konstatera att ungdomarna är väl etablerade i det digitala medielandskapet och sociala medier är en stor och naturlig del av deras vardag. De ser risker men också möjligheter med att kunna dela med sig över sociala medier och vara en del av en interaktiv plattform i ständig förändring. Ungdomarna förhåller sig till normer och genuskonstruktioner som bygger på socialt konstruerade föreställningar som upplevs vara starkt historiskt och kulturellt präglade. Den manliga blicken identifieras som en social konstruktion vilken alla de intervjuade agerar utifrån.