<p>Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.</p><p>Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.</p>

Trots att män och kvinnor sedan länge har haft rätt till lika stor del av föräldraledigheten i Sverige är uttaget av föräldraledighet mellan män och kvinnor fortfarande inte jämställt. Därav syftade denna studie att undersöka en del faktorer och dess påverkan på mäns föräldraledighetsuttag i Sverige. Forskning har bland annat pekat på att det finns ett samband mellan individfaktorer hos män, så som utbildning och inkomst, och deras föräldraledighetsuttag. Även mäns och kvinnors resurser och egenskaper i relation till varandra inom ett parförhållande står ofta i fokus i studier och teorier gällande jämställdhet inom familjer. Syftet med denna studie var därför att undersöka om mäns utbildningsnivå samt skillnader i utbildning, inkomst och ålder inom par kan förklara mäns uttag av föräldraledighet i Sverige. I studien användes datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 2010. Datamaterialet har i första hand samlats genom intervjuer och postenkäter. Den del av LNU som studeras är män som vid undersökningstillfället var sammanboende med kvinnlig partner med endast gemensamma hemmaboende barn födda mellan 1992 och 2010. Även partnerdelen av LNU används i studien. Den slutgiltiga respondentgruppen som analyserades bestod av 583 individer. Inledningsvis presenteras medelvärden av mäns föräldraledighetsuttag ur kategorierna för de hypoteser som undersöks. Vidare prövas studiens hypoteser med hjälp av linjära regressionsanalyser. Studien visar framförallt att i en heterosexuell relation där kvinnan tjänar mer än mannen, och med det menas mer än 3000 kronor i månaden före skatt, så tenderar mannen att ta ut mer föräldraledighet. När det gäller mäns utbildningsnivå, samt relativ ålder mellan män och kvinnor inom par samt relativ utbildning inom par finner studien inget statistiskt signifikant stöd för att detta skulle påverka mäns föräldraledighetsuttag.

The purpose of this Master’s thesis is to examine how the gender system is described in chick lit. The analysis is based upon seven chick lit novels. The primary theoretical point of departure is Yvonne Hirdman’s theory about the gender system, the hierarchical order and the separation of the sexes. Also Carin Holmberg’s theory about how gender is constructed and the asymmetrical role taking among young couples and Anna G. Jónasdóttir’s theory about the distribution of love power in relationships are part of the theoretical framework. The method used is a textual analysis. A model of analysis has been constructed based on the theoretical points of departure mentioned above. The themes of the model are the separation of the sexes, the creation and maintenance of the gender system and the asymmetrical role taking. The result shows that the gender system is very distinct in chick lit, which is shown in particular in the separation of the sexes and how the women’s self-esteem is depending on men’s approval, thus making women subordinate to men. The conclusion is that chick lit describes a traditional gender system where the hierarchical order of the sexes is evident. / Uppsatsnivå: D

This thesis investigates gender equality at a few Swedish elementary school libraries, and how school librarians at these libraries work with gender equality issues. It is a semi-structured interview study conducted with staff at seven elementary school libraries. Several policy documents state that the school should be a gender-equal environment, but previous research shows that there is still a lack of gender equality, and that staff often treat boys and girls differently. It also shows that boys and girls are often portrayed in a gender-stereotypical way in children’s literature. The theoretical framework consists of a combination of theories on gender equality and gender science based on the work of Eva Mark and Yvonne Hirdman. The empirical material was analysed from both of these perspectives. The results show that most librarians try to some extent to incorporate gender equality issues during book talks, book clubs, and group reading sessions, and try to discuss common gender stereotypes with the students. The librarians show an awareness of the importance of gender equality, but say that they lack the right tools and support from the school management to address these issues in an efficient and professional manner. In order to achieve gender equality in school libraries, there needs to be an overall analysis of both staff and students attitudes towards, and comprehension of, the meaning of gender equality. There is also a need to look at how stereotypical notions of gender influence people&apos;s behaviour and opportunities, and what could be done to change these. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to examine how the gender system is described in fantasy novels. The theoretical framework is based on Yvonne Hirdman’s theory on gender system, primarily the two basic principles: the principle of dichotomy, of separation between the sexes, and the principle of hierarchy, of man as norm. The method used is idea analysis which is a form of textual analysis. We have created three ideal types, the ideal man, the ideal woman and hierarchy, which help us to analyze the material. The result shows that the gender system is more prominent in fantasy fiction belonging to the subgenre high fantasy, than in low fantasy novels. Women in the four novels we classify as high fantasy are for the most part invisible; they only exist as wives, mothers, daughters and perhaps possible love interests for the male hero. Even in books where the main character is a girl, the women are relatively invisible. Men in these four novels are more prominent but as stereotypical as the women. In the two novels we classify as low fantasy both women and men are less stereotypical and are described more freely. The values spread by high fantasy novels are more traditional when it comes to gender issues than values spread by low fantasy novels. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this master’s thesis is to see why there seem to be little interest in the management position at the public libraries. Since librarianship is a field that are proportionally dominated by women we chose to approach the study with a gender perspective. This study has excluded men and our main interest is the women’s point of view. It aims to see how librarians and chief librarians recognize management from bottom-up and what kind of restrictions we can find for women that make them unwilling to aspire for the position of management. Our theoretical choice fell upon Hirdman’s gender system and Westberg-Wohlgemuth’s theory of the sex marking process. The method used to collect the empirical facts consists of eight qualitative interviews executed on three different public libraries. The conclusions drawn are based upon literature and the empirical material gathered from the interviews. The result of this thesis is that the chief librarian position is marked as a male position from the women’s point of view. Additional findings are that women in the librarian profession don’t seem to be interested in becoming chief librarians for a number of reasons; the most prominent reason is the solitude of the position. The results also show that the women themselves tend to recognize the position as male and derive this view from a historical perspective. The conclusions reached in this thesis are that there seem to be too few incentives for women librarians to be interested in the management position. / Uppsatsnivå: D

The aim of this bachelor’s thesis is to investigate what role the public library in Sweden may have when it comes to gender equality issues. The questions at issue that were asked, in order to give an answer to the aim, was how the librarians defined and saw work with equality, how much the steering documents for the library impact and what they are doing in their practice to weaken the dichotomies between the sexes. The theoretical starting point used for this study is three concepts, the gender system, the stereotypes and the gender contract described by the Swedish historian Yvonne Hirdman. The purpose of the three concepts is that gender is a social construction which produces gender stereotypes and a gender order in society, which the library is a part of. The investigation was made on one public library in Sweden where an equality project has been carried out. The method used for gathering data is qualitative interviews with three librarians at one main public library with its branches. The conclusions drawn from this study is that the librarians thought equality issues are important for the library to work with, the steering documents are weak in these questions but usable if you have carried out an equality project and finally there are many things a library can do in its practice to weaken the dichotomies e.g. deny certain books, clarify steering documents etc.

<p>Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001). Resultatet/analysen har jag delat in i teman; mentorn - relationen, nätverk, yrkessituation samt mentorprogram och kvinnor i karriären. Det framkom att de som haft en fruktbar relation till sin mentor själva anser att de haft en positiv utveckling både när det gäller sitt ledarskap och sin karriär. Adepterna menade att en bra mentor ska kunna driva adepten vidare i sin utveckling med frågeställningar kring vad adepten vill och vilka drivkrafter de har. En mentor ska också våga ta obekväma resonemang med sin adept. Att Stockholm Zonta VI endast har kvinnliga mentorer att erbjuda upplevde adepterna som positivt. De menade att kvinnliga mentorer har en större förmåga att förstå kvinnors villkor att göra karriär då de själva har den erfarenheten. De får med alla dimensioner, både privat och yrkesmässigt. Adepterna upplevde dock inte att de utökade sitt nätverk under programmets gång. De uppfattade att arrangören inte hade det som mål eller syfte då det inte ordnades särskild aktivitet för detta ändamål. Att mentorprogram är bra för karriären i allmänhet och i synnerhet för kvinnor var något adepterna ansåg. Några av adepterna upplevde att programmet haft en stor direkt inverkan på deras karriärutveckling medan de, vilka var missnöjda med mentorrelationen, inte upplevde någon inverkan. Många adepter menar att det är skillnad på hur män och kvinnor bemöts i arbetslivet. Framförallt upplever de att kvinnor måste vara bättre och prestera mer än män för samma uppgift. Enligt forskning hör det sannolikt samman med att kvinnor har högre krav på sig från omvärlden när de väl kommer upp i hierarkin. De högre kraven hänger i sin tur ihop med att det finns få kvinnor på ledande positioner. En annan orsak de uppfattade var att män tillsätter män. En lösning till problemet såg adepterna i att nya generationer har ett annat sätt att se på jämställdheten och att det med automatik kommer lösa sig i och med att nästa generation tar plats i maktsfären.</p>

<p>Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något som</p><p>medför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskare</p><p>omnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kan</p><p>betraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könen</p><p>och där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte får</p><p>samma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studie</p><p>var att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.</p><p>Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionen</p><p>vilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning. Sex</p><p>kvinnor intervjuades och data analyserades med hjälp av en induktiv</p><p>tematisk analys. Resultaten visar att kvinnor upplever otydliga</p><p>karriärvägar samt ansenlig konkurrens. En stor tidspress upplevs i</p><p>jakten på meriter samt att den mansdominerade miljön motarbetar</p><p>kvinnlig medverkan. Slutligen påtalas valet mellan forskarkarriär och</p><p>familj vilket kan hänföras till maktobalansen mellan könen och de</p><p>könsstrukturer som råder i den samhälliga kontexten.</p>

<p><!-- @page { size: 21cm 29.7cm; margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.31cm; line-height: 150%; text-align: justify; widows: 2; orphans: 2 } P.western { font-size: 12pt } P.cjk { font-size: 12pt } -->Syftet med den här studien är att ta reda på hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. Utifrån en hermeneutisk utgångspunkt har jag gjort en innehållsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fått genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrån ett vardagsperspektiv när jag själv har sett filmer. Mer konkret går frågeställningarna ut på att studera hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras på de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet. Valet föll på filmerna Madagaskar, Lilla Kycklingen, Råttatoullie, Ice Age 2, Shrek den tredje samt Simpsons the movie. Resultatet visar på att genusrepresentationer i materialet återspeglar genusordningen i samhället och visar på kvinnan som underordnad och irrationell och mannen som hennes motsats. Ett intressant resultat av undersökningen var representationen av vissa manliga rollfigurer som irationella men fortfarande överordnade kvinnan.</p><p> </p>