Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur män och kvinnor representeras i läroböcker för årskurs 1-3 när det gäller forntiden och hur dessa representationer lever upp till riktlinjerna i Lgr11. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: I vilken utsträckning och i vilka roller och sammanhang förekommer kvinnor och män i läromedel för årskurs 1-3 och Uppfyller representationerna av kvinnor och män de kriterier och ideal som tas upp i värdegrunden i Lgr11?” Frågorna besvaras genom en komparativ analys av tre olika läromedel om forntiden med Thomas Denks (2002) metod som utgångspunkt. Analysen kompletteras med det funktionella perspektivet ur Niklas Ammerts kommunikationskedja för läromedelsanalyser. Det insamlade materialet har analyserats både genom en kvantitativ och kvalitativ data. Studien grundar sig i Yvonne Hirdmans (2001) teorier om genussystemet med fokus på två principer: könets isärhållning och manlig överordning. De läromedel vi har analyserat är PULS Historia-Forntiden (2000), Rena Rama Forntiden (2004) och Forntidsglimtar-Bondestenåldern (2019). Resultaten av analysen visar att det har skett en positiv utveckling över tid angående hur könsfördelningen ser ut i de granskade läromedlen utifrån utgivningsår då fördelningen utjämnas mer och mer. Könsfördelningen i de två senaste läromedlen, Rena Rama Forntiden (2004) & Forntidsglimtar- Bondestenåldern (2019) lever till större del upp till riktlinjerna om jämställdhet i värdegrunden i Lgr11. De innehåller en låg grad av isärhållande mellan könen och har en jämnare fördelning av kvinnor och män i text såväl som på bild. Att ha en låg grad av isärhållande innebär att kvinnor och män inte var för sig förknippas med specifika platser, personliga egenskaper, sysslor och positioner.  I PULS Historia (2000) framställs könen med en högre grad av isärhållande vilket leder till en tydligare bild av manlig överordning och en bristfällig koppling till riktlinjerna gällande jämställdhet i värdegrunden.

Museums have a task to present history in a way that's meaningful for the visitors. Museums also have a responsibility to represent everyone in the society, not exclude groups and at the same time make other groups more highlighted. This paper is about how the exhibition ”Historien i Sörmland” represents gender differences and how women and men are portrayed in different ways. Women are often under-represented in exhibitions around the world, leaving the men as a benchmark. The results show that women are under-represented in the exhibition ”Historien i Sörmland” and that the men and women who are portrayed contribute to the stereotype images of masculinity and femininity.

Swedish studies concerning children’s reading habits show that detective stories have become more popular in recent years. The aim of this bachelor’s thesis is to examine how the gender system is described in four detective stories written for children at the age of 9 to 13 years. Our main question is: How is the gender system reflected in the four selected detective stories for children? We also pose the question: How are femininity and masculinity described? Our study is based on three theories. First, Yvonne Hirdman’s theory about the gender system, primarily the two basic principles: the logic of the separation of the sexes, the dichotomy, and the logic of the male norm, the hierarchy. Secondly, the theory that claims literature to be a reflection of society, presented by the Sociology of Literature. And finally, Maria Nikolajeva’s theory that the sexes are described as opposites in literature. Our used method is text analysis. We have constructed several analysing questions that we have applied to the texts. Our results are not unambiguous; we can observe a lot of stereotype gender patterns but also more equal descriptions when it comes to the dichotomy, the hierarchy and the descriptions of femininity and masculinity. A conclusion that might be drawn is that literature is a reflection of the society where the consciousness of gender issues has increased. / Uppsatsnivå: C

Studiens syfte var att undersöka hur kön förstås i behandling av missbruk. Det empiriska materialet och urvalet består av fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom missbruk. Materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering som genererade tre teman. Temana som genererades är följande: <ol type="1">Kvinnor och män tillsammans men inte för nära Kvinnor behöver skyddas Kvinnor och män tillsammans är inte ett problem Dessa teman utgör själva grunden för analysprocessen för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i socialkonstruktivism och Yvonne Hirdmans genusteori. Tidigare forskning som var relevant för studien behandlar bland annat skillnader mellan män och kvinnor i missbruksbehandling, uppfattningar om kön och missbruk, normer och attityder. Studiens resultat visar på att det förekommer sammanhang där klienters och personalens kön tillskrivs betydelse i behandling av missbruk. Det är i mötet mellan kvinnliga klienter och manlig personal och i mötet mellan manlig personal och manliga klienter. Det har dock visat sig att kön inte tillskrivs betydelse i mötet mellan en manlig klient och kvinnlig personal.

Syftet med denna studie är att undersöka om bildlärare arbetar med jämställdhet när de  undervisar i konsthistoria. Studiens frågeställningar undersöker hur bildlärare uppfattar sitt  jämställdhetsarbete och hur bildlärare arbetar med konst- och bildhistoria med avseende på  jämställdhet. Målet är att synliggöra och diskutera jämställdhet i bildämnet. Vid insamlandet  av empiri har en kvalitativ metod applicerats, så som semistrukturerade intervjuer med tre  bildlärare. I analysen har tematisk innehållsanalys använts på de transkriberade intervjuerna.  Resultatet visar att lärarna har olika uppfattning av hur deras jämställdhetsarbete bör utföras  och vad jämställdhet innebär. De tre bildlärarna arbetar med konst- och bildhistoria med  avseende på jämställdhet på olika sätt. Bildlärare Alm belyser objektifieringen av kvinnor i  medier och masskultur när hen arbetar med sexistiska bilder i årskurs åtta. Bildlärare Björk  fokuserar på att göra eleverna normkritiska och uppmuntrar dem till att ifrågasätta rådande  maktstrukturer. Bildlärare Ceder lyfter medvetet in kvinnliga konstnärer i undervisningen för  att eleverna ska få kvinnliga förebilder och hen uppmuntrar flickorna till att ta lika mycket plats  som pojkarna.

<p>I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna. Bland annat lyfte alla respondenter fram att de är lyhörda, tydliga, strukturerade och organiserade. Resultatet visade även att majoriteten av respondenterna upplevde att de i egenskap av att vara kvinnor måste arbeta hårdare för att vinna samma respekt som manliga chefer har. Resultatet från vår studie stämmer dessutom väl överens med tidigare forskning inom ämnet.</p>

<p>Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. </p><p>Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster. Alma har undersökt sambandet mellan konsumtion och genusidentitet, och om konsumtion kan vara en faktor i upprätthållandet av genus. Camillas del belyser kvinnors upplevelser av hotet att bli utsatt för våldsbrott när de befinner sig i det offentliga nattetid. Caroline har utforskat relevansen av genus i förhållande till identitet och livsvillkor bland universitetsstuderande. Eleonors bidrag behandlar sociala konstruktioner av maskulinitet och hur unga killar förhåller sig till dessa i sitt identitetsskapande. Katarina har skrivit om kvinnor som genom sitt sätt att leva avviker från normativa genus och sexualitetsmönster.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap.</p><p>I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.</p>

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap. I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.

This is an empirical study based on Physical Education and health (PE) teachers' experiences and builds on, for the study, significant literature. The study is about PE teachers’ consideration of gender in the assessment as well as in the selection of lesson content. Semi-structured interviews were employed as method for the data collecting process. Four teachers were interviewed, teachers of PE in elementary and upper secondary school with varied length of professional experience and ages. The interviews were analyzed by the means of content analysis. The results indicate that teachers are gender-aware in sense that they see the student or individual rather than a group of individuals, assesses students' progression rather than the immediate performance and offer a wide range of lesson content so that it will fit all students. Furthermore, the results indicate that gender-aware teachers reflect on their own gender awareness and on what they can do better. Without a gender thinking in school the teaching quality will suffer.   Keywords: Gender, Gender systems, Physical education and health, Sex, Pedagogy