Syftet med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i dagstidningar genom att undersöka vilka diskurser som finns i Dagens industri, detta med ett fokus på personer i ledande positioner. Studien syftar även till att jämföra de diskurser som återfinns om kvinnliga respektive manliga chefer med grund i att studera hur denna skillnad påverkar könsrepresentationen i tidningen. Med en kvalitativ utgångspunkt genomförs en kritisk diskursanalys på 92 artiklar publicerade i Dagens industri under en tidperiod mellan 2017-01-01 till 2017-03-01. Studiens resultat visar på professionalitetsdiskursen som vanligast förekommande för båda könen. Även resterande diskurser var till stor del samma för båda könen då endast två diskurser skiljde sig åt. Dock syntes en skillnad på innehållet i diskurserna och framställningen av män respektive kvinnor. Utöver detta så var den största skillnaden mellan kvinnor och män den låga förekomsten av kvinnor i artiklarna och den könsuppdelade representationen inom olika områden. Männen framställdes främst utifrån ämnen som ekonomi och politik medan kvinnornas representation var mer blandad med ämnen som inte gick i linje med näringslivsprofilen. Detta mönster återkom även vid en närmare inblick i diskurserna då en tydlig skillnad framkom just i det professionella och det personliga, då männen kopplades till det professionella och kvinnorna till det personliga. Detta resultat går i linje med tidigare forskning och kan kopplas till de normer som finns i samhället som medierna både är med och skapar och reproducerar.

The purpose of this essay is to study the gender system and structures for a married couple in the late 1900-centery in the southern part of Sweden. More precisely the gender system of the lord Joseph Stephens and his wife the lady of the castle Elisabeth Stephens that lived in Huseby mansion during this time. I attend to do a qualitative textual analysis of the couple's correspondence from 1880-1900. I will interpret the results based on a theory of gender and gender division between the genders and the concepts of the private and the public sphere for the two genders. The results shows that the couple for most of the time has a gender based division between themselves were Elisabeth attempts to the privatesphere and Joseph for the public. Joseph does not involve Elisabeth with the operation of the estate or with his political duties. The way they appeals to each other can also implie that Joseph is superior to Elisabeth. The couple has also embraced the bourgeois ideal of love that means togetherness and exclusiveness in the relationship. But the result also shows that the division is not that fixed for the man in the relationship. Joseph can also enter the private and the female sphere which can implie that he is in control of the gender relationship and thinks that this is the best way to make sure the gender roles are kept safe which also will secure his superior position.

Syftet med studien är att studera kvinnliga akademikers upplevelser av möjlighet till akademisk karriär. Studien besvarar följande frågeställningar: Hur uppfattar kvinnliga akademiker karriärstrukturen vid lärosätet utifrån ett genusperspektiv? Vilka möjligheter och hinder till karriärutveckling har kvinnliga akademiker identifierat och kan de i sådana fall kopplas till kön/jämställdhet? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med kvinnor vid det berörda lärosätet. De teoretiska utgångspunkter som används för att analysera det empiriska materialet är Yvonne Hirdmans genussystem och Rosabeth Moss Kanters förklaringsmodell. Resultatet visar att kvinnor vid lärosätet upplever möjligheten till akademisk karriär som begränsad eftersom karriärstrukturen vid lärosätet är anpassad efter en manlig norm, vilket får en hindrande effekt för kvinnors karriärutveckling. Vidare bekräftar resultatet tidigare forskning som visar på att kvinnor möter hindrande faktorer kopplade till kön när de försöker avancera i karriären. / The aim of this study is to investigate female academics’ experiences of the opportunity for academic career. The study answers the following research questions: How do female academics perceive the career structure by the university from a gender perspective? Which opportunities and obstacles to career development did they identify and can they be connected to gender/gender equality? In order to answer our aim and our research questions a qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with women at the university concerned. The theoretical starting points used to analyze the empirical material are Yvonne Hirdman’s gender system and a model by Rosabeth Moss Kanter. The result shows that women at the university experience the opportunity for academic career as limited since the career structure is adapted to a male norm, which contributes to an impeding effect on women’s career development. Furthermore, the result confirms previous research that shows women face impeding factors linked to gender when trying to advance in their careers.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att analysera hur kvinnor representeras i läromedel i ämnet samhällskunskap. En särskild serie läromedlen har utgjort studiens material för att undersökningen även ska behandla ett perspektiv över tid. Den metod som använts är en kvalitativ innehållsanalys, där totalt fyra läromedel utgivna under en period som sträcker sig från år 1995 till 2017. Den tidigare forskningen har bland annat utgjorts av läromedelsgranskningar i förhållande till genus genomförda utav Skolverket och DEJA, Delegationen för jämställdhet i skolan. Studiens resultat har sedan analyserats och diskuterats, där genusteori varit den valda teoretiska utgångspunkten. Trots ett ökat innehåll av diskussioner om jämställdhet över tid, visar studien även hur de granskade läromedlen fortsättningsvis har innehåll som utgörs av stereotypa föreställningar och en kvinnlig underordning gentemot män.

The aim of this thesis is to highlight how male and female characters are portrayed in children’s books, that have football as a theme, and are written for children between 9-12 years of age. I have chosen this subject so that I, as a pre-school teacher, can adhere to the curriculum’s aim of maintaining the school’s responsibility for counteracting traditional gender roles. I aim to study how gender is represented in literature for children. I shall apply Yvonne Hirdman’s theories on the gender system which is built on the principals whereby the sexes are separate entities and there is a structural hierarchy between them. There is also a gender contract which maintains a balance of power according to which woman is considered inferior to man. From the reproduction process Hirdman identifies cultural influences that literature conveys to the reader as to how genus concepts are created. To answer questions on how characters in the books are presented, I use a qualitative analysis. I primarily use Maria Nikolajevas “character-theory” and gender based “opposite concepts”. This thesis deals with the following questions: Which kinds of descriptions are used to present female and male characters, and if there are, can one see any differences between them? How are the relations between coaches, parents and children portrayed? From these I have come to the conclusion that gender is presented in a traditional manner so that in stories in which the main characters are female are motivated by love; while stories in which the main characters are male are about football. Girls are rather orientated towards relations, as apart from boys who are described as more independent and egocentric. I can also identify that the team leader is gentler and more personal when dealing with girls, in contrast to when dealing with boys. It may be mentioned here that some of the characters have at time some qualities that go against the norm and which may be considered as challenging the established “keeping them apart principle”. That man is the norm on the football arena is however common in all the books.

This thesis investigates and illustrates how men are presented and treated in legal cases concerning sexual crimes in Gävle during the time period of 1631 to 1639 and how the norms concerning manhood are represented in the text. The theoretical material used to analyse the result are based on a number of different approaches to the concept of the social constructed gender, such as Marxism, power, control and gender-system. Joan Wallach Scott, R. W Connell and Yvonne Hirdman are three of the seven researchers used in the theoretical material and analysis.   Previous research regarding similar cases has mainly been focused on women and their rights. Åsa Karlsson Sjögren is one researcher who used the same source material that is used in this thesis but her dissertation focuses on women’s rights in all of the legal cases and men are only mentioned to show the contrast between the sexes. Marie Lindstedt Cronberg, Gudrun Andersson, and Malin Lennartsson are some of the other researchers that have concluded similar research.   The most important thing that this thesis illustrates is the fact that is seems to be the women’s sexual status in each case that determines the man’s sentence, in excess of the crime itself, apart from the crimes concerning incest and fornication. The men are presented in a different way than the women where the men’s social status is more important than the women’s. This indicates that the norms concerning manhood differs depending on who the woman in the crime is and what she has done, sexually, beforehand. Men should not commit sexual crimes but the severity of the crime differs depending on the man’s social status and the woman’s sexual status.

I World Economic Forums årliga världsranking återfanns Sverige på plats nummer fem i jämställdhetsfrågan. Detta tydliggör samt legitimerar att Sverige är ett land som onekligen prioriterar frågan väldigt högt. Men trots det faktum, kvarstår det fortfarande tydligt att arbetet fortskrider långsamt samt att politiska visioner inte har full makt över huruvida arbetets utveckling går. Den här uppsatsen handlar sedermera om att granska jämställdheten som rådde mellan män och kvinnor under olympiska spelen i Pyeongchang 2018 med ett fokus på idrotten ishockey. Ishockey som i allra högsta grad är en mansdominerad sport och skapar en stor sannolikhet för mycket relevant material. Men framförallt en tydlig bild om hur män och kvinnor behandlas olika. Både inom sporten såsom ekonomiskt, men också medialt. Detta med mål av att granska hur den rådande diskur / Sweden was in World Economic Forums yearly world ranking found as fifth in terms of equality between the genders. This makes it clear and legitimate to say that Sweden is a country, that undeniably prioritizes the topic very highly. But it is also clear that the progress in terms of equality is developing very slowly and that political visions do not have all the power over the the movement. This assignment will illustrate the equality between men and women in the olympic games of Pyongchang 2018 with a focus on ice hockey. Ice hockey, a sport that is dominated by men, will with a high probability illustrate the diffrences between the genders. Not only the diffrences in terms of economic conditions, but also in terms of medial coverage. The vision for this assignment is therefore to illusrate the current discourse within Ice hockey and to create a better understand of the things that needs to be done, in order to create a more equal arena.

Studiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares förståelse av och arbete med jämställdhet i årskurs 4-6. Detta eftersom Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framför att skolan ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män (Skolverket, 2017c). Den teori som inspirerat studien är hermeneutik. I studien har sex lärare som arbetar i årskurs 4-6 från 4 olika kommunala skolor deltagit. Genom semistrukturerade intervjuer har det visat sig att lärare generellt förstår jämställdhet som när flickor och pojkar har samma rättigheter och skyldigheter. Hälften av lärarna kopplar samman jämställdhet med jämlikhet. Jämställdhet lyfts både spontant och som planerad undervisning i klassrummet och samtliga lärare arbetar med jämställdhet ur ett historiskt perspektiv så att eleverna får syn på dåtid och nutid. Det är av vikt att lärare gör sig själva och sina elever medvetna om jämställdhet. Trots det samtalas det ytterst lite om jämställdhet mellan lärare. / The aim of this study is to investigate civics teachers's understanding and work with gender equality in elementary school. This because the curriculum in Sweden, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 proposes that the school should promote gender equality beteen woman and men (Skolverket, 2017c). The theory which has inspired this study is hermeneutic. In this study, sex teachers have participated and they all working in elementary school from four local schools. Through semi-structed interviews the result shows that teachers in general understand that gender equality is when girls and boys have the same rights and obligations. Half of the teachers connect gender euality with equality. Gender equality is mentioned both spontaneously and as planned education it the classroom and all teachers work with gender equality from a historical persepctive. This make the pupils able to visualise past and present. It is important that teachers make themselves and their pupils aware of gender equality. Despite that, teachers speak very little about gender equality with each other.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster. Alma har undersökt sambandet mellan konsumtion och genusidentitet, och om konsumtion kan vara en faktor i upprätthållandet av genus. Camillas del belyser kvinnors upplevelser av hotet att bli utsatt för våldsbrott när de befinner sig i det offentliga nattetid. Caroline har utforskat relevansen av genus i förhållande till identitet och livsvillkor bland universitetsstuderande. Eleonors bidrag behandlar sociala konstruktioner av maskulinitet och hur unga killar förhåller sig till dessa i sitt identitetsskapande. Katarina har skrivit om kvinnor som genom sitt sätt att leva avviker från normativa genus och sexualitetsmönster.

Denna karaktärsstudie undersöker Trisha McFarland i den svenska översättningen av Stephen Kings (2000) roman Flickan som älskade Tom Gordon. Syftet med studien är att med hjälp av berättartekniska grepp analysera framställningen av karaktären och hennes tillskrivna egenskaper. Dessutom finns ett syfte att undersöka hur karaktärens egenskaper kan beskrivas sett utifrån ett genusperspektiv. Den semiotiska delen av analysen visar att karaktären Trisha McFarland till större del framställs genom direkt karakterisering. I romanen tillskrivs karaktären många egenskaper vilket gör att läsare kan uppfatta henne som en rund karaktär. Dessutom genomgår karaktären en inre utveckling under berättelsens gång vilket bidrar till att karaktären kan uppfattas som dynamisk. Den mimetiska delen av analysen visar att Trisha McFarland besitter många egenskaper som ofta tillskrivs kvinnliga karaktärer. Genom att karaktären framställs med övervägande feminina egenskaper i romanen bekräftar hon även de könsstereotyper som är vanligt förekommande i skönlitteratur. Analysen och den avslutande diskussionen visar att denna karaktärsstudie har en relevans för läraryrket samt för ämnet svenska eftersom det är skolans uppdrag att synliggöra de könsstereotypiska föreställningar som finns i vårt samhälle, i våra klassrum och i litteraturen.