Den ideella sektorn i Sverige är den som aktiverar flest barn och unga (4-25 år) och fotboll är den idrott som är överlägset störst i Sverige. Även i Malmö är fotboll den idrott som aktiverar flest barn och unga. Tyvärr är de barn och unga som är aktiva inom fotbollen främst pojkar och flickorna blir färre och färre för varje år. Enligt Ung Livsstil forskningsrapport från 2017 var fotbollen på flicksidan svagare i Malmö än i övriga Sverige. Syftet med denna studie är därför att ge en djupare förståelse för vilka förutsättningar tränare i fotbollsföreningar upplever att de har för att skapa fotbollsverksamhet för flickor i Malmö. Vilka hinder och möjligheter stöter tränarna på och hur ser de på framtida tillväxt? Studiens empiriska material består av sex kvalitativa intervjuer samt styrdokument och lokala strategier från Fritidsförvaltningen, Malmö Stad. Vid analys av det empiriska materialet har Pierre Bourdieus kapitalteorier och Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt använts.  Studiens resultat visade att de köns- och genusnormer som finns i samhället påverkade tränarnas förutsättningar att få flickor att spela fotboll både på och utanför planen. För att få tillgång till planen ställdes flickornas verksamhet i relation till pojkarnas både sett till antal utövare, men även på vilket sätt fotbollen förväntades utföras. Utanför planen påverkade föräldrarna genom att upprätthålla och reproducera bilden av flickan som en icke tävlingsinriktad individ. Analysen visade att tränarna upplevde sig som ensamma i rollen att få verksamheten att behålla men även att rekrytera nya medlemmar. Tränarnas upplevelser följde de mönster som tidigare forskning sett det vill säga att fotbollen domineras av manliga normer, värderingar och flickorna tilläts inte avvika alternativt få tillgång till samma arenor som pojkarna. Slutligen visade studien att genom bättre samarbete internt i föreningen men även externt med andra föreningar kunde förutsättningarna för tränarna förbättras och därigenom öka antalet fotbollsspelande flickor.

Jämställdhet är en central del i demokratin, och brist på jämställdhet har en påverkan på samhällsutvecklingen. Skolverksamheten är en central utgångspunkt i denna utveckling och har som uppdrag att fostra goda demokratiska medborgare som värnar om jämställdhet. Lika rättigheter och skyldigheter mellan alla människor är en del av uppdraget och därför har skolan med dess personal ett stort ansvat i detta (Skolverket.se). Redan i tidig ålder exponeras barn i könsstereotypa mönster, däri ligger jämställdhetsutmaningar fär barn - och utbildningsområdet. Jämställdhetsutmaningar fortlöper sedan i vuxen ålder och av denna anledning har skolan en central betydelse för hur jämställdhetsutvecklingen i samhället fortgår. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka om yrkesverksamma lärare har olika strategier och tillvägagångsätt för att uppfylla Skolverkets skrivelser gällande jämställdhet samt vilka utmaningar, svårigheter och möjligheter som de möter med sina tillvägagångssätt. Användbara teorier har varit Yvonne Hirdmans genusteori med de centrala begreppen genussystem och genuskontrakt (Hirdman, 1988). Vidare är den kompensatoriska pedagogiken också central i samband med att komma underfund med lärarnas valda strategier. Ledningsarbete och det kollegiala samarbetet har även fått ta plats i undersökningen  och här finns det stora skillnader i vilken plats jämställdhetsfrågan får ta på de olika skolorna vi har bedrivit våra semistrukturerade intervjuer på. Vi intervjuade fyra yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Efter insamling och bearbetning av materialet fann vi att jämställdhetsbegreppet är komplext och att det förekom bde likheter och skillnader i kärares olika strategier, samt att skolorna står för olika utmaningar i deras arbete när det kommer till jämställdhet. Gemensamt för samtliga lärare var att de arbetade för att ha ett jämställt klassrum och skola.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, och hur detta förhållningssätt i sin tur påverkar utformningen av inomhusmiljön i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ del där respondenterna gett egna kommentarer. Resultatet av de kvantitativa frågorna pekar på att populationen består av störst andel nyutexaminerade förskollärare, med examen inom de fem senaste åren. Resultatet indikerar även en hög enighet bland respondenterna, att det är av vikt att motverka könsstereotypa normer i förskolans inomhusmiljö, samt att deras verksamhets inomhusmiljö har utformats därefter. I relation till majoritetens enighet följde frågor om praktiskt utförande av mer varierande indikationer i resultatet. I studiens kvalitativa del framkom tre olika kategorier. I kategori ett intog förskollärarna ett könsblint förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en uppdelning av könskodat lekmaterial i inomhusmiljön. I kategori två intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en utformning av inomhusmiljön med enbart könsneutralt lekmaterial. I kategori tre intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en integrering av könskodade lekmaterial. Sammanfattningsvis indikerar föreliggande arbete på att det, i synnerhet hos gruppen förskollärare med examen inom de fem senaste åren, finns en hög grad av enighet i frågan om det är viktigt att arbeta med att utforma förskolans inomhusmiljö utifrån ett genusperspektiv. Däremot skiljer sig förhållningssätt och inställning till praktiskt utförande inom gruppen, och det går att urskilja flera olika strategier för tillämpning.

The essay examines whether Ebba Mörner's ownership of the estate Thorönsborg reflected an effort to modernize the forms of operation and organization, or whether her management was an expression of social downgrade of Swedish nobility. The topic of this essay is modernization and gender in context of an early, 20th century manorial economy. The investigation highlights the role and entrepreneurship of Ebba Mörner in contrast to the female expecations of her time.  The essay also aims to investigate whether Ebba Mörner was representative of the expectations of the time, or whether she broke the norms for women's and men's work - especially when it comes to entrepreneurship. Using mainly a micro-historical perspective the study draws on the unpublished estate records of Thorönsborg. Theoretically, the essay is based on Yvonne Hirdman's gender theory; focusing on the concepts of gender systems and gender contracts. The essay’s purpose is mainly to contribute to the relatively sparse research on womens’ property ownership and entrepreneurship during the early Swedish 20th century.  Ebba Mörner sometimes norm-breaking character, her diligence and financial mind shines through in the investigation. From the moment when she made Thorönsborg her home until her passing, Mörner successfully devotes herself to progressively investing and managing the estate. Yet Mörner also devotes herself to maintaining the gender contract of the time. Mörner was both behind and ahead of her time. Both living a part of her life during the noble glory days of the 19th century with conservative ideals, and also living in a century of budding democracy and women's liberation. / I uppsatsen undersöks huruvida Ebba Mörners tid som ägarinna av godset Thorönsborg speglade en strävan att modernisera gårdens driftsformer och organisation, eller om hennes förvaltarskap snarare var ett uttryck för social deklassering av svensk adel. I uppsatsen har även undersökts huruvida Ebba Mörner var representativ för tidens förväntningar, eller om hon bröt mot rådande normer för kvinnors respektive mäns sysselsättning – särskilt när det gäller företagande. Undersökningen har huvudsakligen genomförts genom mikrohistoriska studier av otryckt källmaterial från Thorönsborgs gårdsarkiv.  Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från Yvonne Hirdmans genusteori med fokus på begreppen genussystem och genuskontrakt. Syftet är att bidra till den relativt sparsamma forskningen om kvinnligt godsägande och företagande under tidigt svenskt 1900-tal. I undersökningen framträder Ebba Mörners stundtals normbrytande karaktär, hennes driftighet och ekonomiska sinne. Från tiden hon gör Thorönsborg till sin huvudbostad till sin död, ägnar Mörner sig framgångsrikt åt att progressivt investera och förvalta sitt gods. Mörner ägnar sig också till att upprätthålla tidens genuskontrakt, bland annat genom sitt sociala engagemang. Mörner var samtidigt före och efter sin tid. Med ena benet i 1800-talets adliga storhetstid med konservativa ideal, och andra benet i ett århundrande med knoppande demokrati och kvinnlig frigörelse.

Uppsatsens syfte är att studera hur Victoria Mas roman De galna kvinnornas bal (2022) anspelar på traditionen female gothic och motivet den galna kvinnan i en kontext av 1800-talets patriarkala strukturer. Romanen studeras därför i relation till Charlotte Brontës Jane Eyre (1847), Charlotte Perkins Gilmans The Yellow Wallpaper (1892) och Selma Lagerlöfs Spökhanden (1898), för att urskilja hur motivet den galna kvinnan har använts i 1800-talets klassiska gotiska litteratur, och om några signifikanta skillnader förekommer i Mas (2022) moderna roman. Den komparativa och intertextuella studien utförs med en kvalitativ textanalys som inbegriper närläsningar och tolkningar av materialet i syfte att tolka och förstå den galna kvinnans framställning och funktion. Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt tillämpas för att analysera hur den galna kvinnan underordnas en manlig auktoritetsfigur, och vilka oönskade egenskaper som hon fångar upp. Slutsatserna visar framför allt hur den galna kvinnan i De galna kvinnornas bal (Mas 2022) fyller en samhällskritisk funktion, eftersom romanen med en samtida röst slagkraftigt kritiserar den manliga auktoritetsfiguren till skillnad från jämförelsematerialet. Den galna kvinnans oönskade egenskaper framställs heller inte som orimliga eller farliga, vilket särskiljer sig från Jane Eyre (Brontë 1847) där den galna kvinnan framställs med aggressiva och farliga egenskaper. En annan signifikant skillnad i Mas (2022) roman är att den galna kvinnan framställs som ett intressant forskningsobjekt att experimentera på och visa upp för allmänheten, till skillnad från de galna kvinnorna i 1800-talstexterna.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om jämställdhet och genusnormer kopplat till barnlitteratur. Vi har använt metoden barnlitteraturanalys för att undersöka hur karaktärerna skildras utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen baserades på tre verk som valdes utifrån topplistan för barn- och ungdomslitteratur 2023. Detta val grundas på att det är många barn som läser de böckerna. Utifrån analyserna framkom det både karaktärer som är stereotypt porträtterade samt normbrytande. De tydligaste dragen som upptäcktes var att särskilt mammorna porträtteras stereotypiskt. Utöver detta framställs kvinnorna som normbrytande då de är ledare. / The purpose of the study is to increase knowledge about equality and gender norms in children’s literature. Children’s literature analysis was used as the method. In the analysis, we examined how characters are depicted from a gender perspective. The study was based on three books selected from a top list of children’s and youth literature 2023. The reason for selecting books from the top list is because many children encounter these books in some way. It was found in the analysis that characters are both stereotypical and norm breaking. The most prominent aspects were that adults, especially mothers, were stereotypical portrayed. Furthermore, women are depicted as leaders, which is norm breaking.

Att könsfördelningen inom socialtjänsten i stort är ojämnt fördelad visste vi sedan tidigare. När vi gjorde vår praktik var den ena av oss ändå i en relativt heterogent könsfördelad grupp och den andra i en mer homogen. Tiden på enheterna fick oss att fundera på vad könsfördelningen i en arbetsgrupp kan få för konsekvenser i praktiken. Syftet med uppsatsen är att problematisera bilden av att en jämn könsfördelning per definition är gynnsam och att den ska väcka diskussion kring detta.Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod där vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som verkar inom samma område. Fyra av intervjuerna genomfördes på en enhet där könsfördelningen var relativt heterogen och fyra på enhet där könsfördelningen var homogen. Vi ville genom intervjuerna undersöka hur socialsekreterarna inom de båda enheterna upplever vad kön och könsfördelning har för betydelse. Vi ville också studera hur de uppleverde ansträngningar som görs för att öka representationen av män i socialtjänsten. Resultaten av studien visade att informanterna hade många tankar och upplevelser kring att män får fördelar eftersom de befinner sig i minoritetsställning. Det framkom exempelvis att män respekteras mer av ledningen och att klassiska manliga beteenden ses som eftersträvansvärda vilket var särskilt tydligt i den homogena gruppen. Båda grupperna var dock överens om att en heterogen könsfördelning är att föredra då det kan gynna arbetsgruppen. I analysen av resultatet utgick vi från Hirdmans(1988) teori om genussystemet, en socialkonstruktivistisk ansats samt annan relevant tidigare forskning inom området som ett sätt att förstå ovanstående. I den avslutande diskussionen lyfter vi framförallt, med genussystemet som utgångspunkt, att så länge den patriarkala strukturen i samhället får råda kommer mannens överordning att fortsätta reproduceras. Det är således av vikt att synen på könen som komplementära och mannen som norm fortsätter att diskuteras, så att vinsten med fler manliga socialsekreterare inte går ut över jämställdheten och de kvinnliga socialsekreterarnas arbetssituation. / We knew that gender distribution within social services is unevenly matched. When we did our internship, one of us was in a relatively heterogeneous gender-divided group and the other in a more homogeneous. During our internships, we asked ourselves what kind of consequences gender distribution in a working place could have. The purpose of the essay is to problematize the image that an even gender distribution by definition is something good and to spark a discussion about this. We chose to work with a qualitative method in which we conducted eight semi-structured interviews with social secretaries working in the same area of expertise. Four of the interviews were conducted on a unit where gender distribution was relatively heterogeneous and four on a unit where gender distribution was homogeneous. Through the interviews, we wanted to investigate how the social secretaries perceived the importance o fgender and gender distribution. We also wanted to study how they experienced the efforts made to increase the representation of men in social services. The results of the study showed that the informants had many thoughts and experiences about men getting benefits because of their minority position. For example, it emerged that men are more respected by the management and that classic male behaviours are considered desirable, which was particularly evident in the homogeneous group. However, both groups agreed that a heterogeneous gender distribution is preferable as it can benefit the team. In the analysis of the result, we applied Hirdman’s (1988) theory of a gender system, a social constructivist approach and other relevant previous research in the field as ways of understanding the above. In the final discussion, with the view of the gender system applied, we emphasize that as long as the patriarchal structure of society can prevail, the superiority of men will continue to be reproduced. It is therefore important that the view of the sexes as complementary and the view of men as the norm continues to be discussed, so that the profit with more male social secretaries does not go beyond gender equality and the female social secretaries’ work situation.

Föreliggande uppsats utgår från en kvalitativ studie där medarbetarnas uppfattningar av jämställdhet har undersökts inom en statligt ägd organisation. Studien har genomförts utifrån ett genusperspektiv där syftet är att diskutera hur jämställdhet skapas i teori och praktik. Syftet innefattas även av medarbetarnas uppfattningar av manligt respektive kvinnligt och har besvarats med tre frågeställningar. Den första ser till vilka uppfattningar medarbetarna har av jämställdhet, nummer två behandlar policydokumentens betydelse och till sist undersöks vad som verkar hindrande samt främjande för jämställdhet. Empirin har samlats in genom sex kvalitativa intervjuer samt dokumentanalyser av organisationens policys rörande jämställdhet. Studiens huvudresultat visar att organisationen misslyckas med kvalitativ jämställdhet och att fokus på kvantitativ jämställdhet inte är tillräckligt för att skapa jämställdhet. Resultatet visade även att normer styr mer än policys med lovord och att det finns förväntningar på hur män respektive kvinnor ska bete sig. Studiens slutsats är att synliggörande samt ifrågasättande av stereotypa uppfattningar krävs för att möjliggöra kvalitativ jämställdhet. / This essay is a qualitative study in which the employees' perceptions of gender equality have been investigated within a state-owned organization. The study has been conducted on the basis of a gender perspective where the purpose that is answered is how stereotypical perceptions of male and female are recreated and maintained. How the qualitative equality within the organization is affected by the stereotypical views is also included in the purpose, and has been answered with three questions. The first looks at what perceptions the employees have of gender equality, number two deals with the significance of the policy documents and the last question examines what seems to be obstructing and promoting gender equality. The empirical data has been collected through six qualitative interviews and document analyzes of the organisation's policies on gender equality. The main results of the study showed that the organization fails with qualitative equality and that quantitative equality is not enough. The results also showed that norms govern more than policies with praise and that there are expectations of how men and women should behave. The study's conclusion is that visibility and questioning of stereotypical perceptions is required to enable qualitative equality.

<p>In today´s labour market, men and women are segregated, both vertically and horizontally. Exceptions to the rule of gender segregation are few. There is, however, one managerial group where women and men are equal in numbers: school principals. In a short period of time, the distribution in terms of sex among principals in Sweden has changed dramatically. How does gender equality in numbers affect gender equality in a qualitative sense? That is the focus of this thesis. In order to find out, I interviewed eight senior level school principals, on the topics of sex/gender, leadership and gender equality.</p><p>Three important conclusions were drawn from the interviews. The first one is that there is a strong connection between masculinity and leadership among the principals. When they talk about establishing boundaries and discussing right and wrong, they focus on male principals. In certain situations, no woman is good enough, no matter how good a principal she is. Male principals are described as different, in a positive way. The second conclusion has to do with the way men and women are described. The male principals describe themselves as intuitive and focused on relationship issues – features traditionally labelled as female. The women, however, describe themselves as masculine in some ways. It appears that who and what is labelled as male or female is negotiable among the principals in this study.</p><p>The final conclusion concerns gender equality. It appears that the strive for gender equality in a quantitative sense has led to a focus on men and masculinity. The strive for gender equality in numbers, seems to put egual opportunitys for men and women at risk.</p>

Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys. Resultatet visar på starkt polariserade åsikter runt hen, där ungefär lika många personer är för som emot ordet. Bland dem som är emot användandet av hen uppfattar de flesta att syftet med ordet är att skapa ett könslöst samhälle, medan hen-förespråkarna ser det som ett komplement till hon och han. Vi har även kunnat se att det finns ett visst samband mellan individens attityd till hen och dennes syn på kön och genus, vilket bekräftar vår hypotes om att det finns en sådan korrelation. / Language reflects our worldview as well as shapes it. How is grass roots level attempts to introduce a gender neutral pronoun received in a society which reflects a gender dichotomy? The purpose of this study is to, inspired by Hirdman’s and Butler’s respective theories on gender, explore what attitudes users of a large Swedish internet community have towards the gender neutral pronoun hen. The current work was performed using an Internet-based survey which was completed by roughly 150 individuals. To analyze the closed ended questions of the survey we used SPSS, whereas the open ended questions were processed with the aid of a thematic method of analysis. The results indicate that the opinions concerning hen are largely polarized, with about as many respondents pro as against the usage of the word. Among those who are against using hen the majority perceive that creating a “genderless” society is the main purpose of the word, whereas most of the word’s intercessors think  that the purpose is to pose as a complement to the pronouns han and hon (he and she).  The study shows that there is a certain connection between the respondent’s attitude towards hen and his/her view on gender, which confirms our hypothesis that there is such a correlation.