Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i vilken utsträckning det finns skillnader i mäns och kvinnors förutsättningar för genomförande och fullföljande av högre nivåhöjande militär utbildning. Utbildningarnas strukturer studeras ur ett genusperspektiv och analysen genomförs utifrån Kanters teori om skeva grupper och dess påverkan på den kvinnliga minoriteten, s.k. tokens. Studien, som görs ur ett organisationsperspektiv, konstaterar en systematiserad särskiljning av de studerande baserat på kön och ett vidmakthållande av genussystemet. Motivet till särskiljning av de kvinnliga studerande är att studiegrupperna ska vara så allsidigt sammansatta som möjligt, anledningarna till särskiljning förklaras med beprövad erfarenhet, gruppeffektivitet och överspridning av kompetens. Könsproportionaliteten och dess effekter; synlighet, kontrast och assimilering, påverkar enligt Kanter specifikt minoriteten kvinnors studieresultat negativt. Konsekvenserna för minoriteten kvinnor diskuteras teoretiskt utifrån empirin ur ett organisationsperspektiv. De kan förklaras utifrån bl.a. marginalisering av kvinnors militära kompetens, specifika förväntningar på enskild studerande och ett begränsat handlingsutrymme för tokens till följd av generaliseringar av kvinnor.

This study examines stories from the 1800s about the Swedish folklore creature Näcken with the purpose to define what kind of view on gender they are presenting. The geographical area in focus is the Swedish south province Småland. The ambition is to see how the stories describe the thinking, acting and meaning about gender and authority. This will also be studied in relation to the norms and ideals of gender that dominated in the 1800s. Former studies has shown that the view of folklore and gender interacted and carried each other in the 1600s and the 1700s. There are also research that indicate that the creature Näcken maintained gender patterns in the 1800s. This research determines more general patterns concerning gender and has not done a more firmly analysis in relation to the change in the view on gender which took place between the 1700s and the 1800s, which this study intend to do by using Yvonne Hirdman’s gender system as a theoretical framework. The result has shown that the understandings of Näcken had a role to play in the context of social control, seeing as the understandings affected the behavior of people. The most clear message the stories expresses is that men had more capacity to act than women, which is in line with the 1800s ideals about gender that derived from a polarization norm. This can also be seen in the context in which the meeting with Näcken took place, namely the in the context of work and other activities, but not in connection to physical places in line with the polarization norm, in which the women should have met the creature closer to the farm and the men’s meeting should have more distance from the farm. The stories also expresses a valuing of characteristics which were highly valued as norms in the 1800s. The characteristics also have a moral dimension. Men with highly valued characteristics were more likely to succeed with their attempts and had bigger chances of escaping Näcken. Within the moral spectrum one can find a Christian motive as well, since warnings about neglecting the religion takes place. For women though, the stories’ moral dimension spoke about precepts and the negative consequences which could follow if the women did not practice restraint and carefulness. From the 1600s and 1700s to the 1800s Småland, there is also a continuity regarding sexual relationships between women and Näcken to be found. Those kinds of relationships are rare to find in the sources.

Min uppsats handlar om diskussionen om sterilisering i media i samband med steriliseringslagarnas införande 1934, genomförande och avskaffande 1976. Undersökningen har även undersökt hur diskussionen förhöll sig till manligt och kvinnligt. För att möjliggöra denna undersökning har tre frågeställningar besvarats. De två första av dessa handlar om argumenten för och emot steriliseringslagarnas införande och avskaffande. Den tredje frågeställningen handlar om vilka det var som debatterade i frågan och hur man såg på sterilisering av män och kvinnor. Studien utgår från en genusteori, vilken grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem och genuskontrakt. Med hjälp av detta perspektiv har tidningsartiklarna analyserats för att se hur maktrelationen mellan män och kvinnor framträder i media. Undersökningen har även funnit hur genussystem lyser igenom i tidningarna men också sett hur genusperspektivet har förändrats över tid. / My thesis is about the discussion that arose in media in connection with the introduction of the sterilisation laws in 1934, their implementation as well as the abolition of them in 1976. The research also focuses on how the discussion related to different gender. To enable this study three research questions have been answered. The first two questions relate to arguments pro and against the implementation and abolition of the sterilisation laws. The third question is regarding who debated the issue and how they viewed sterilisation of men and women. The study departs from a gender perspective, based on the Swedish historian Yvonne Hirdman’s research, in order to expose the power relation between men and women as they appear in media. The study show how the public discussion changed in the 1950s to a more negative view on sterilization and that ideas of gender had an impact on the discussion. During the 1960s and 1970s women took part in the public discussion with and introduced new perspective on sterilisation laws.

The purpose of the study is to examine how women in Christianity and new religious movements are presented in two textbooks, which were written after the introduction of the new curriculum in 2011 in religious studies in high school. The purpose is also to examine what values and norms are expressed in the textbooks and how they are in line with Gy11. The theoretical starting point will include the concepts of gender and gender equality, which will be defined on the basis of theories developed by Yvonne Hirdman, Jeanette Sky, Ingvild Saelid Gilhus and Lisbeth Mikaelsson. In the analysis of the textbooks, the so-called “gender staircase” will be used to categorize the level of gender awareness. The result shows the difficulty for authors to handle religions based on patriarchal structures in the preparation of teaching materials. The study also shows that the patriarchal structure is presented in the sections on Christianity, which are a central part of the education but in relation to new religious movements it shows a greater equality between the sexes

Utrikesfödda kvinnor står längre ifrån den svenska arbetsmarknaden än både kvinnor och män med svensk bakgrund samt utrikesfödda män (Jansson 2020). Paulina de los Reyes menar i sin tidigare forskning att kön och etnicitet är av betydelse i utrikesfödda kvinnors större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (de los Reyes 1998). Detta är något som även tidigare tagits upp av Woukko Knocke, genom att se invandrade kvinnor som bärare av problemegenskaper, ofta uttryckta i kulturella termer, kan stat, forskning och arbetsmarknad marginalisera och osynliggöra kvinnorna (Knocke 1991, s.4).  Syftet med denna studie är att undersöka vilka utrikesfödda kvinnors upplevelser av svårigheter i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg är när det handlar om kulturella skillnader kontra kön och etnicitet. Handlar orsakerna till kvinnornas marginaliserade ställning främst om kulturella skillnader eller stämmer de los Reyes och Knockes tes in på utrikesfödda kvinnors upplevelse av arbetsmarknaden i Gävleborg 30 år senare? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem utrikesfödda kvinnor om deras upplevelse av mötet med svensk arbetsmarknad i Gävleborg. Resultatet ställs i diskussion med det kommunala perspektivet i länet, Arbetsförmedlingens rapport om utrikesfödda på arbetsmarknaden (Jansson 2020) samt tidigare forskning. Centralt begrepp för analys av materialet är Yvonne Hirdmans teori om genussystem, materialet diskuteras också ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet av undersökningen stärker bilden av en differentierad och marginaliserad arbetsmarknad genom respondenternas berättelser som på ett liknande sätt beskriver de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg. Dessa upplevelser kan härledas till diskriminering på grund av kön och etnicitet. Samtliga kvinnor beskriver snarare fördomar eller antaganden kopplade till kön och etnicitet som problematiska än att de på grund av kulturella skillnader upplever svårigheter i mötet med arbetsmarknaden. Slutsatsen blir därför att diskriminering på grund av maktfaktorer som kön och etnicitet bör läggas till som faktorer att ta hänsyn till när det handlar om att finna förklaringar till utrikesfödda kvinnors marginaliserade ställning på arbetsmarknaden i Gävleborg.

Den unga, ångestfyllda tonårsflickan som skär sig i armarna är en väletablerad kulturell figur. Så väletablerad att hon har en given och exklusiv plats inom forskningsfältet självskada, även om nya rön kontinuerligt läggs fram som beskriver en annan verklighet. Denna studie undersöker vilka föreställningar om kön och genus som historiskt kan ha format kunskapsbildningen kring fenomenet självskada, samt under vilka omständigheter dessa tanketraditioner stammar ur. För att besvara denna frågeställning har vi utgått ifrån en kritisk diskursanalys av signifikant vetenskaplig litteratur inom ämnet. Studien har granskat några av de mest citerade artiklarna från 1900-talets senare hälft, utifrån den sociala och diskursiva praxis som framträder i texterna. Genom resultatet framgick att gamla föreställningar om femininitet har färgat forskningen. Dagens etablerade idealtyp har sin bakgrund i Freudianska idéer om avvikande könsroller, vilket kontinuerligt har figurerat och reproducerats i forskningen de senaste 50 åren. I resultatet har det gått att utröna en avtagande trend av explicita yttranden kring dessa idéer, till fördel för mer implicita antaganden och subtextuella ställningstaganden. Studiens resultat blottlägger den diskrepans som existerar inom fältet, samt konsekvenserna dessa förgivettaganden får för forskning och behandling. / The young, anxiety-ridden teenage girl that cuts her arms is a well-established cultural figure. So well established in fact, that she has an affixed and exclusive position within the research field of self-harm, in spite of the fact that new research posits a different reality. This study examines what notions regarding sex and gender may have influenced the history of knowledge pertaining to the self-harm phenomena, and under what circumstances these ideas stem from. We try to answer these questions by means of a critical discourse analysis of historically influential research papers on the matter. The study offers a textual analysis of some of the most cited scientific articles from the latter half of the 20th century, as well as an analysis of the processes in which they were produced and received, and what socio-historical conditions were prevalent at the time. Our results showed that old doctrines about femininity have left a lasting mark upon this field. Todays established ideal type is sprung from Freudian ideas about deviant gender roles and these ideas have continuously been reproduced within research for the past 50 years. In our results we note a declining trend in explicit statements about these ideas, in favor of more implicit assumptions and subtextual positing. The result of the study exposes the discrepancy that exists within the field, as well as the consequences such presupposition have on research and treatment.

Uppsatsen syftar till att synliggöra folkbiblioteksutvecklingen i Luleå, samt att lyfta fram fler kvinnor som bidragit till folkbiblioteksutvecklingen i Sverige. Studien undersöker vilka faktorer som påverkat progressionen av Luleå kommuns folkbibliotek, samtidigt som dessa sätts i relation till Sveriges biblioteksutveckling. Trots att Valfrid Palmgren beundrade och framhävde Luleås folkbibliotek i sin skrift år 1911, är Norrbottens bibliotekshistoria tämligen dold för omvärlden. Luleås bibliotek var bland de första biblioteken i Sverige som utsågs till centralbibliotek, där bibliotekarien Olga Bardh anställdes som chef. Olga Bardh var en välutbildad kvinna med stora visioner om att skapa ett modernt och framstående bibliotek i Luleå och Norrbotten. Denna studie ämnar undersöka vilken betydelse hennes arbete hade för biblioteksutvecklingen, och på vilket sätt detta i så fall yttrade sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgår från Christina Florins (1987) teorier om den svenska folkskolans feminiserings- och professionaliseringsprocess i början på 1900-talet, Yvonne Hirdmans (2004) teorier om genussystemet, samt Hanna Westberg-Wohlgemuths (1996) teorier om könsmärkning. Med hjälp av kritisk diskursanalys har det empiriska materialet analyserats i hopp om att verka för social förändring, där undertryckta samhällsgrupper synliggörs.

I detta examensarbete har en analys genomförts av hur kvinnornas arbetssituation i dagslägetser ut i byggsektorn. Byggbranschen är idag nästan helt mansdominerad, andelen kvinnor somär anställda inom byggsektorn är nio procent och i takt med att Sverige växer behövs detkompetent arbetskraft. Problemet med enkönade branscher är att de oftast lider av snävaperspektiv, exkluderande jargonger, minskad produktivitet och bristandekompetensutveckling. Syftet med denna studien är således att skapa en förståelse kringkvinnornas arbetssituation och deras karriärmöjligheter för att sedan ta fram underlag på hurman kan göra byggindustrin mer attraktiv för kvinnor. Studiens frågeställningar besvaradesmed semistrukturerade intervjuer och mailintervjuer med kvinnor inom byggsektorn.Resultatet sammanställdes därefter för att kunna analyseras utifrån den givna teorin.Studien visade att flera kvinnor upplevde att de var respekterade och uppskattade av sinamanliga kollegor men samtidigt kunde de också dagligen finna motstånd och hinder. Flerakvinnor som deltog i studien var exempelvis enade om att de exkluderades enbart på grund avderas kön. Dessutom att deras karriärmöjligheter inte alltid stämde överens med deraskompetens.Trots att utvecklingen i dagsläget går framåt, finns det flera åtgärder som bör ske för att skapaett mer tryggt och välkomnande arbetsklimat för kvinnor. Studien resulterade i ett antalåtgärder för att göra kvinnornas situation inom byggsektorn mer attraktiv och inkluderandegenom att företagen genomgår externa och interna förändringar. / In this master thesis an analysis has been made about how the women’s work situationcurrently looks in the construction sector. Today the construction industry is almost entirelymale-dominated where the percentage of women employed in the construction industry countsto nine percent. At the same time the necessity for competent labor is growing. There areseveral problems that occurs when an industry is dominated by one gender, problems asnarrow perspectives, excluding jargons, decreased productivity as well as lack of skilldevelopment. Hence, the aim of the study is to create an understanding of women’s worksituation and careers but also to create a basis of how the construction industry can becomemore attractive for women. The issue of the study has been answered by interviews withwomen who are working within the industry today. Thereafter, the results have been puttogether and was analyzed based on the given theory of the study.The study shows that several women have had experiences of being respected and appreciatedby their male colleagues but could also feel that there where opposition and obstacles due totheir gender. Several women in the study agreed about that their exclusion was solely becauseof their gender and that their career opportunities did not always match their skills.Although the current situation is improving there are measures that should be taken intoconsideration to create a more secure and welcoming working environment for women. Thusthe study resulted in a number of measures to make women’s work situation in theconstruction industry more attractive. It also has been included methods for companies todevelop both external and internal changes.

Studien syftar till att undersöka vilka föreställningar om språk och kön som synliggörs i utvalda läromedel för Svenska 1 på gymnasiet, samt vilka värderingar om könsstereotyper som förmedlas. Utifrån den kvalitativa innehållsanalysen kunde tre teman utläsas och analyseras: det manliga språket som norm, könsstereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt samt normbrytande diskurs. Den kvalitativa innehållsanalysen syftar till att verka översiktligt på det undersökta materialet. Arbetet når en djupare analys med hjälp av den kritiska diskursanalysen. Studiens kritiska diskursanalys synliggör ett könsnormativt skrivande och ett problematiskt användande av det generiskt manliga pronomenet. Den manliga normen analyseras utifrån den teoretiska ram som utgör Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Analysen understryker även en normbrytande diskurs. Slutligen diskuteras detta i relation till bakgrunden och den tidigare forskning som arbetet underbyggs av. Undersökningens slutsatser konstaterar subtila föreställningar om kvinnligt respektive manligt kodat språk där stereotypa tillskrivningar kan urskiljas.

No description available.