Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.    Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön. Skillnaden ses tydligast då idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet på aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har även visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Förutom att läraren påverkar elevernas inlärning så fostrar även läraren eleverna. Detta kan ske utifrån samhällets förväntningar och normer, så som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte är ovanligt i skolan. I vår undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön på eleven. Pojkarna utmanas mer än flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna får ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstärks.

I den här uppsatsen har syftet varit att utifrån ett genusperspektiv utföra en diskursanalys av studiematerial på sfi. Med avstamp i Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem som genomsyrar samhället närläses tre läroböcker på sfi på nivå B, för att se om det går att skönja ett genussystem i dem. Undersökningen utgår vidare från att genussystemet kan skönjas i diskurser och att läroböcker är en arena för producerande och framförallt reproducerande av maktordningar och genussystem. Ett naturligt led i detta är sedan att ställa sig frågan om resultatet följer läroplanens uppdrag och syfte vad gäller arbetet med jämlikhet. Tre frågeställningar har ställts upp för att besvara syftet: Hur representeras kvinnor och män i läromedel för sfi? Hur väl stämmer presentationen av genus med Yvonne Hirdmans genusteori? Hur väl stämmer detta överens med läroplanens uppdrag och syfte? Uppsatsens resultat och slutsatser pekar entydigt och i linje med tidigare forskning i området, på en starkt representerad genusordning i läroböckerna. Då det i läroplanen står att elevernas undervisning ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv uppstår en motsättning mellan resultaten i den här uppsatsen och vad läroplanen säger att den ska göra. Det skapar en önskan om lärare med utbildning och medvetenhet om lärobokstexters roll.

The purpose of my study was to investigate how girls and boys are produced in the picture book, to contribute knowledge about gender in children's literature but also to see what gender images the children meet through the picture book. To find that out, I chose to analyze four picture books between 2013-2016 because it would probably describe how girls and boys are seen today. The result I got was that girls were in a higher grade more norm breaking in both characteristics and appearance than boys where. The boys could be depicted with female characteristics and clothing, but not as much as girls in tough clothes and male behavior. It was also found that the older girls were more caring than the younger ones and that the older boys had more power.

Pornografi är ett ämne som diskuteras och lyfts i den allmänna debatten med jämna mellanrum. På senare tid har delar av debatten handlat om hur ungdomar exponeras för pornografi i tidig ålder och att detta i sig skulle kunna vara en anledning till de sexuella trakasserier som unga bevittnar i skolmiljön. Därav blir en viktig del i denna problematik att lärare diskuterar ämnet med eleverna för att de ska få en ökad förståelse och kunna problematisera ämnet. Av dessa anledningar har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare förhåller sig till pornografi i sexualundervisningen. Insamlingen av data skedde via fyra semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetades utifrån tematisk analys med utgångspunkt i Braun och Clarkes 6-stegs modell. Begreppen diskurs, genussystem och heteronormativitet har använts i analysen av data. Studiens resultat pekar på att det till viss del existerade en gemensam uppfattning av definitionen pornografi, lärarna ansåg att det fanns ett behov av att diskutera ämnet och de flesta lärarna tog upp ämnet i undervisningen och relaterade ofta pornografi till bland annat normer, ideal och stereotyper. Slutligen gällande lärarnas egna åsikter om pornografi i relation till undervisningen rådde en ambivalens hos lärarna då de å ena sidan ansåg att pornografi var dålig och negativ, och å andra sidan att den kunde vara informativ och stimulerande.

Tidigare forskning visar på att ämnet idrott och hälsa präglas av en maskulinitet inom framförallt tävlingsidrotter som sker i lagform. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur kön konstrueras under bollspel i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studien syftade också till att studera om det fanns en variation mellan olika bollspel baserat på hur kön konstrueras.     För att uppnå detta ändamål användes en strukturerad observation där det observerades fem lektioner där olika bollspel spelades. Studien grundar sig i en strukturerad observation som innehöll både kvantitativa och kvalitativa element.  Teorin som användes var framför allt Yvonne Hirdmans genuskontrakt och genussystem. Birgitta Fagrells koncept för social konstruktion, förankring och relationer användes också.   Resultatet av studien visar att kön konstrueras utifrån lärarens didaktiska positioner där läraren antingen motsätter eller behåller den nuvarande genusordningen. Som ett resultat av de didaktiska val som läraren gör dominerar pojkarna ofta i alla aktiviteter som observerades utom toppsbollen. Det framkommer också i studien att det finns en variation av uppbyggnaden av kön mellan olika bollspel och det går därmed inte att tala om bollspel som en samlad kategori.

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärarstudenter har för syn på manliga pedagoger och vad som kan vara anledningen till varför så få män jobbar inom yrket. För att få svar på detta använder vi oss av kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärarstudenter i olika åldrar och bakgrund. Resultatet av dessa intervjuer visar att studenterna anser att det inte borde vara någon skillnad om man är man eller kvinna, men att de både ser och själva känner av en skillnad inom vissa områden. Studenterna anser att många situationer, såsom till exempel lek beror på hur gammal man är, vad man har för erfarenheter och hur man är som person. Att vara man eller kvinna inom yrket har inte en stor betydelse utan det handlar mer om vem man är som person och var man har för erfarenheter utifrån forskningen och studiens empiri.

Abstrakt Häxans förändring I svensk film är en undersökning av hur häxan har använts och förändrats under 1922–2015 ur ett genusperspektiv. För att genomföra studien har fyra svenska storfilmer analyserats genom Dr. Jens Eders filmanalytiska metod samt Yvonne Hirdmans genusteori om genuskontrakt. För att skapa kontext undersöks även filmernas mottagande i svensk press för att få en vidare insyn i samtidens attityd gentemot häxor. Undersökningen visar att häxan under seklets gång gått från att övervägande porträtteras som antagonister och på så vis lyfta icke önskvärda attribut hos kvinnor, till att användas som mer nyanserade protagonister. Över tid förändras även vilken typ av genussystem som häxan i filmerna befinner sig i, från att i de tidigare filmerna vara del av ett tvåkönssystem med stark isärhållning av manligt och kvinnligt, till att senare befinna sig inom ett enkönssystem där historiskt manliga egenskaper värderas högre än kvinnliga. I filmerna där egenskaper fungerar inom ett enkönssystem ger magi häxan förutsättningar att nå högre social ställning. Föreställningar om häxor lever vidare under seklets gång i nya former där bland annat “zigenerskor” pekas ut som ett samhällsproblem i en av artiklarna. Under den senare delen av seklet sker även, i samband med den positivare framställningen av kvinnliga häxor, ett återtagande av termen häxa som identitet hos unga kvinnor i samhället. Resultatet visar hur filmerna från den senare delen av seklet, genom häxan, speglar normer av ett enkönssystem. Återgåendet till enkönssystemet inom vissa delar av samhället, som arbetsmarknaden, menar Hirdman vittnar om en genuskonflikt. Således visar denna undersökning att det inte endast är inom arbetsmarknaden som enkönssystemet återkommit, utan arketyper som häxan belyser detta system även inom svensk film. / Abstract The Change of Witches in Swedish Cinema explores how witches in film have used and been changed during 1922–2015 through a gender perspective. Throughout the study, four films have been analyzed using Dr. Jens Eder’s film analyzing method as well as Yvonne Hirdman’s gender theory regarding gender contract. Film reviews in Swedish press have been included in the study to give further context and to show attitudes towards witches in the time where the movie wasproduced. The study shows that witches have gone from being portrayed as antagonists who highlight ideas of negative female attributes to more nuanced protagonists. Over time the gender system in which the witches operate changes. Witches go from being part of a two-gender system where male and female abilities are distinctly separates, to a one gender system where male abilities are of higher value. In the films with a one gender system, the witches’ magical abilities change the conditions for their social status. Ideas of witches throughout the studied time continue in the Swedish press where, among others, “zigenerskor” (Gypsies) are pointed out as a current societal issue in one of the articles. During the latter part of the century, together with the positive development in the portrayal of witches, the term witch became a title to which young women identify with. Further, Magic is shown as a redistribution of power that loosen up the physical conditions between men and women, therefore being used as a tool to shed light on new aspects of the gender contract. The result of the study shows how the films reflect norms of a one gender system throughout the later part of the century. The re-emerge of a one gender system within certain parts of society, like the labor market, bears witness to what Hirdman calls a gender conflict. Thus, this study shows that it is not only in the labor market that the one gender system is prevalent, archetypes like the witch highlight it in Swedish films as well.

Denna studie har till syfte att ur ett genusperspektiv analysera likheter och skillnader i fördelningen mellan kvinnor och män och undervisningen på Sunderby folkhögskola mellan läsåren 1896-1950. Sunderby folkhögskola valdes på grund av att det var den första folkhögskolan som var en samskola i Norrbotten. I undersökningen beskrivs hur samskolan fungerade, hur undervisningen såg ut för de manliga och kvinnliga eleverna samt hur många manliga samt kvinnliga elever som gick på skolan. Resultatet har sedan analyserats utifrån Yvonne Hirdmans genussystemteori där syftet är att genom teorin kunna utläsa orsakssamband till likheter och skillnader mellan könen och om det finns ett genuskontrakt och hur det kommer till känna. Resultatet visar att undervisningen sett olika ut för kvinnor och män genom att undervisningen varit tydligt segregerande men att den även skett tillsammans. Resultatet visar även att föreställningar om ”manligt” och kvinnligt” tydligt har genomsyrat verksamheten genom tid samt att skolan bara fungerade som samskola i viss bemärkelse men inte i all bemärkelse.

No description available.

Syftet i denna studie var att undersökte förskollärarnas uppfattningar om hur lärmiljön kan organiseras ur ett genusperspektiv. Studiens forskningsfrågor handlade om förskollärares uppfattning om sitt arbete med genus, hur de beskriver inomhusmiljön och hur de arbetar för att motverka könstereotypa mönster.Datainsamlingsmetoden i studien var semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna var bland annat att förskollärarna arbetade för att ge flickor och pojkar lika förutsättningar till lärande och utveckling. Studiens teoretiska utgångspunkt var genusteorin om genussystem, där begreppen isärhållande och hierarki tar sig uttryck. En slutsats av denna studie var att ett mindre antal av de intervjuade förskollärarna beskrev sitt förhållningssätt i arbetet med genus som medvetet och att de hade en strävan att skapa neutrala lärmiljöer i förskolan medan några förskollärare inte organiserade lärandesituationer ur ett genusperspektiv.