Framställandet av kön och genus i läseboken utvecklas kontinuerligt och konstruerar normer. Detta är av intresse då läseboken är en central del av undervisningen som elever möter tidigt under sin skolgång. Barnlitteraturen som studerats, har förekommit under den egna verksamhetsförlagda utbildningen, under vårterminen 2021. Studien grundas på två böcker ur respektive serie: LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark (2010), Jakten på Jack av Martin Olczak (2011) samt Musse och Helium av Camilla Brinck (2018, 2019). Syftet med denna studie var att få en större förståelse för hur kön och genus framställs i text i läseböcker som används i ämnet svenska för årskurs 3. För att besvara studiens frågeställningar: Hur framställs de olika könen i läseböckerna? och Vilka könsmarkerade ord och beteckningar förekommer i läseböckerna för årskurs 3? gjordes en kvalitativ textanalys. För att genomföra den kvalitativa textanalysen, nyttjades Hirdmans (1988) genussystem, vilket innefattar kvinnans underordning och mannen som norm. Utöver Hirdmans (1988) genussystem, användes också Nikolajevas (2017) schema över stereotypa manliga och kvinnliga attribut (Hirdman, 1988, s. 51; Nikolajeva, 2017, s. 193). Resultatet från studien visade en skillnad gällande antalet manliga respektive kvinnliga könsmarkerade ord, där de manliga könsmarkerade orden nämns flest antal gånger. Utifrån den insamlade empirin gjordes en analys som visade på ett återkommande mönster gällande kvinnliga och manliga attribut. Analysen visade att kvinnans överordning i relation till mannen grundas i att hon tillskrivs manliga attribut. Det mönster som framträdde för mannen var att han framställdes som underordnad genom att tillskrivas kvinnliga attribut.

I denna studie analyseras de tre barnböckerna Musse &amp; Helium: Den hemlighetsfulla världen skriven av Camilla Brinck (2021), LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet författad av Martin Widmark (2021) samt Handbok för superhjältar: Utan hopp skriven av Elias Våhlund (2021). Syftet med studien är att ta reda på hur flickor och pojkar, kvinnor och män, framställs i några av de mest utlånade skönlitterära böckerna för barn i åldersgruppen 6–9 år. Det är betydelsefullt att se över vilka böcker som finns tillgängliga för eleverna i grundskolans tidiga år och även granska vilket innehåll dessa böcker har, för att denna litteratur ska kunna ha en påverkan på elevernas uppfattning kring genus. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där bilder och text har granskats och tolkats. Som stöd har ett analysverktyg använts, vilket visar motsatser i form av stereotypiska egenskaper som kan sägas representera manligt respektive kvinnligt. Analysen visar att samtliga tre böcker till en början upplevdes som progressiva med såväl flickor som pojkar som huvudpersoner och där samtliga flickor framstod som relativt starka och självständiga karaktärer. Vid en mer noggrann läsning framkom flera intressanta aspekter som i vissa fall pekade i en motsatt riktning. I boken Musse och Helium: Den hemlighetsfulla världen framkom en genusstereotyp framställning av huvudpersonernas utseende medan deras handlingar, tankar och känslor tyder på att de följer ett performativt genus där Musse följer en kvinnlig mall medan Helium följer en manlig mall. I boken LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet framkom att huvudpersonerna Lasse och Maja framställs som genusneutrala medan de flesta av bipersonerna framstår som genusstereotypa. I boken Handbok för superhjältar: Utan hopp framkom att huvudpersonen Lisa gestaltas med en komplexitet där hon tillåts vara både stark, modig och ha nära till sina känslor, vilket tyder på en medvetenhet kring genusskildringar där en stark flickkaraktär inte sker på bekostnad av flickskapet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur två läroböcker inom matematik för årskurs 9, Matte Direkt 9 och Matematik Z, skildrar samhälleliga normer kopplat till genus, samt hur människor i läroböckernas uppgifter gestaltas, för att bidra med fördjupad kunskap inom området. Undervisning inom skolämnet matematik baseras i stor utsträckning på användandet av läroböcker, som fyller en funktion för att reproducera alternativt motarbeta normer. Faircloughs kritiska diskursanalys används för att analysera ett målstyrt urval från läroböckerna genom att tillämpa de metodologiska begreppen representation, meningsskapande, modalitet samt utelämnande för att åskådliggöra aktuell genusteori. Analysen påvisar att maskulinitet och femininitet främst tillskrivs pojkar respektive flickor även om genusrollerna är i förändring, samtidigt befästs pojken som norm då det maskulina framställs som överordnat det feminina, samt att genomgående bestäms genus på läroböckernas fiktiva personer vilket medför att genusneutrala benämningar utelämnas i stort. Läroböckerna motverkar till viss del normer kopplade till genus som kan verka för ojämlika maktförhållande, samtidigt som dessa stundtals reproduceras. Den här studien synliggör, och i vidare bemärkelse även motarbetar, negativa könsmönster vilket är en del av skolans läroplan samt är betydelsefullt inom skolämnet matematik då läroböcker dominerar undervisningssituationer.

I den här uppsatsen har syftet varit att belysa hur genus framställs i tre utvalda historieläroböcker för årskurs 4–6 i kapitlen om medeltiden. Utifrån mitt syfte har jag velat analysera hur genussystem reproduceras i läroböcker för historia. Utgångspunkten i denna uppsats har varit att läroböcker är en arena för normproduktion där samhällets normer produceras och reproduceras baserat på vad tidigare forskning kommit fram till. Med hjälp av kritisk diskursanalys har läroböckerna granskats kritiskt och analyserats utifrån Yvonne Hirdmans genuslogiker: mannen som norm samt isärhållandet av könen. Logikerna har fungerat som analytisk grund för att undersöka hur kvinnor och män framställs i förhållande till varandra samt på vilka sätt genussystemet är synligt i läroböckerna. Resultatet av undersökningen visar att det går att tyda manliga och kvinnliga diskurser i läroböckerna. Hirdmans genussystem går att tyda i olika grad i samtliga läroböcker. Kvinnor och män framställs som särhållna ifrån varandra genom de sysslor/aktiviteter, platser samt egenskaper/kännetecken de tilldelas. Mannen som norm är synlig i både innehåll och form där manliga perspektiv dominerar.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om den generella bilden av vad som är manligt och kvinnligt kodat i skolans kontext samt undersöka vad killar i olika prestationskategorier anser vara manligt och kvinnligt. Därigenom vill vi bidra till en djupare förståelse av den mindre jämlika utbildning som är grundad i pojkars underprestationer i skolan. Den sammantagna forskningen är överens om att killar som grupp har stereotypa uppfattningar kring maskulinitet och femininitet kopplat till skolan liksom att killar som gruppunder presterar. De teoretiska utgångspunkterna är De Beauvoir, Hirdman och Connell vars gemensamma resonemang är att genusstereotyper påverkar hur vi agerar men samtidigt är dessa föränderliga. Vi har använt oss av kvantitativ metod med enkät som datainsamlingsmetod. I vårt urval återfinns personer som är 18 år eller äldre och går ett gymnasieprogram. Resultatet visar att både tjejer och killar anser att de prestationsfrämjande egenskaperna är mer kvinnligt liksom att de prestationshämmande är mer manligt. Mellan prestationskategorierna av killar så finns det inga bevis för att den ena gruppen skulle vara mer könsstereotyp än de andra. Resultat har sedan analyserats utifrån ovanstående teorier och med koppling till tidigare forskning.

The main purpose with the essay is to highlight the difficulties and challenges that newly arrived women experience in the labor market. Furthermore, the essay aims to analyze theefforts that the Swedish Government is making for the establishment of newly arrived women in the labor market and what support is offered for these women. The essay will be referring to following three questions; 1. What obstacles and challenges do newly arrived women face in the establishment process?- What are the underlying factors to them according to the theory of gender systems and feminist institutionalism? 2. What initiatives in the forms of measures and decisions are proposed by theGovernment for the establishment of newly arrived women in the labor market?The content was studied through policy documents, official reports, and statistics. With the help of the questions, the content was investigated in which efforts are being made in the labor market for newly arrived women seen from a feminist perspective in the documents.The material was read and analyzed based on a qualitative analysis using a content analysis. The results of the study were analyzed through two theories, that is embedded in two feminist perspectives which are Institutional feminism and the gender system.Parental leave is described as the primary reason for refugee women’s absence from labor, followed by health issues, lack of education and discrimination. The presented results indicate that the establishment of newly arrived women in the labor market is not only important for their own integration and autonomy, but it also plays a significant role in the development of society and for immigrant children's education and integration. Furthermore, the study shows that the Government's efforts are deficient and unsatisfactory in relation to the establishment of newly arrived women in the labor market. The analyzed results of the study show that there is a lack of research on the subject and further efforts are requested.

Jämställdhetsarbetet har idag medfört en formell jämställhet där kvinnor och män i teorin har samma rättigheter, detta kan ifrågasättas i praktiken. Vi ser en trend där bland annat populärkulturen, med exempelvis normbrytande filmer och böcker, ofta handlar om ett kvinnligt normbrytande som antar manliga attribut. Vi har utifrån detta intresserat oss för att undersöka läromedels roll i detta och genomfört en läromedelsanalys utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien har därmed varit att förstå om och i så fall hur läromedel är med och reproducerar normer och strukturer kopplat till genussystemet eller om det är så att läromedlen ifrågasätter eller utmanar dessa normer och strukturer. Detta har undersökts med hjälp av frågeställningarna:• Hur ser fördelningen mellan manliga och kvinnliga personer ut i bild och text i samhällsorienterande läromedel?• Vilka genusnormer förmedlas till eleverna genom samhällsorienterande läromedel och hur kommuniceras dessa.Studiens resultat har visat en överrepresentation av män i många läromedel. Fortsättningsvis förmedlar många läromedel en bild av manliga egenskaper och intressen som på olika sätt lyfts upp som det centrala, detta medför en manlig norm. I vår studie har vi funnit ett normbrytande där kvinnan är den som bryter normer och tillägnar sig de mer manliga attributen. Vi har med detta dragit slutsatsen att det finns en tydlig manlig norm och överrepresentation av pojkar/män vilket bidrar till en avsaknad av kvinnliga förebilder och en kvinnlig underordning. Däremot har vi under vår analys stött på ett fåtal situationer där normbrytandet sker både från manligt och kvinnligt håll. Detta skapar ett innehåll som både flickor och pojkar kan relatera till och ett innehåll där inget värderas högre än det andra. Vi ser därmed ett behov av fler läromedel som inkluderar ett jämställt normbrytande som sker från både flickor/kvinnor och pojkar/män.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse. Vi fann att bilderna i de undersökta samhällskunskapsböckerna bidrar till ett isärhållande av män och kvinnor samt att de återskapar gällande genussystem där kvinnor och män framställs på ett traditionellt kvinnligt respektive manligt sätt.

Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat. För lärare vars tolkning av genus inte överensstämmer med en genusteori kan användandet av samma genusteori vara svårt och lärarna ifråga kan uppvisa motstånd mot ett användande. För andra lärare kan tillämpandet av en genusteori vara ett verktyg för att argumentera för de val de gör i sina svar på falluppgiften.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande? Metod En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet. Resultat Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande. Slutsats Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik. / Aim The purpose of this study is to research and map Swedish secondary school students’ taste for sports (practice belonging) based on Lars-Magnus Engström’s practice division. The purpose is also to explore how gender, participation in organized sports and socioeconomic capital might be related to practice belonging. The study will also explore what type of learning the different practices contributes to. – How is the practice belonging among Swedish secondary school students? – Is there a relationship between practice belonging and learning? Method A survey was conducted on 270 Swedish secondary school students. The students went to three different schools, all located in the Stockholm suburbs. The results were analyzed in SPSS and significance levels were tried through Pearson’s Chi-Square test. The study’s theoretical base consisted of Bourdieu’s concept of habitus, Vygotsky’s sociocultural learning theory as well as Hirdman’s and Fagrell’s rendering of the gender system.  Results Challenge, physical training as well as competition and ranking were practices who most felt a strong belonging to. Skill training was a practice that boys to a larger extent than girls belonged to and movement to music was a practice that girls in a larger extent than boys belonged to. The students who had a higher grade in PE felt a strong practice belonging to all practices but movement to music as well as interaction with animals. There were no significant results between economic capital and practice belonging. Those with a high or semi-high educational capital felt a strong practice belonging for all practices but movement to music, interaction with animals and competition and ranking. The students who were participating in organized sports felt a stronger belonging to all performance practices as well as physical training and skill training than those who weren’t participating in organized sports. The results in the comparison between practice belonging and learning showed that those with strong practice belonging to a greater extent agreed with the assertions connected to the practice’s learning. Conclusions There seems to be differences in practice belonging depending on which gender one belongs to. One’s practice belonging can also differ depending on educational capital and participation in organized sports. It seems to be some practices that to a greater extent lead to a higher grade in PE. The results also indicate that there is learning within each practice.