Global ETD Search

1	Häxor i periferin : Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619. Dürango, Ida, Swahn, Sofia January 2006 (has links) Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619. Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619. Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning. Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal. Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar: - Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen? - Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.? - Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna? Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning. Studien visar att de flesta som är anklagade för trolldom är kvinnor, det konstateras dock att män oftare än kvinnor är aktörer på tinget genom att vara de som anklagar, företräder och vittnar. Rättsfallen visar en tydig hierarki där mannen är överordnad kvinnan, vilket även visar på en dikotomisering, där manligt och kvinnligt hålls isär. Kvinnan beskrivs sällan som en egen individ i rättsprotokollen utan har benämningar som någons hustru. Rangordningen inom det egna könet blir också tydlig i männens fall, då präster och äldre män tenderar att ha mer inflytande. Samt i kvinnornas fall genom att det skrivs om dannekvinnor, rediga och ärbara, i motsats till de trollkunniga. Trolldom trolldomsprocesser häxprocesser häxa genusperspektiv 1600-tal Småland History Historia
2	Häxor i periferin : Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619. Dürango, Ida, Swahn, Sofia January 2006 (has links) <p>Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.</p><p>Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619.</p><p>Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.</p><p>Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv.</p><p>Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal.</p><p>Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar:</p><p>- Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen?</p><p>- Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.?</p><p>- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?</p><p>Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning. Studien visar att de flesta som är anklagade för trolldom är kvinnor, det konstateras dock att män oftare än kvinnor är aktörer på tinget genom att vara</p><p>de som anklagar, företräder och vittnar. Rättsfallen visar en tydig hierarki där mannen är överordnad kvinnan, vilket även visar på en dikotomisering, där manligt och kvinnligt hålls isär. Kvinnan beskrivs sällan som en egen individ i rättsprotokollen utan har</p><p>benämningar som någons hustru. Rangordningen inom det egna könet blir också tydlig i männens fall, då präster och äldre män tenderar att ha mer inflytande. Samt i kvinnornas fall genom att det skrivs om dannekvinnor, rediga och ärbara, i motsats till de trollkunniga.</p> Trolldom trolldomsprocesser häxprocesser häxa genusperspektiv 1600-tal Småland History Historia
3	Häxans förändring i svensk film : En undersökning om häxans karakterisering i svensk film under 1922–2015 ur ett genusperspektiv / The Change of Witches in Swedish Cinema Tornberg, Johanna January 2020 (has links) Abstrakt Häxans förändring I svensk film är en undersökning av hur häxan har använts och förändrats under 1922–2015 ur ett genusperspektiv. För att genomföra studien har fyra svenska storfilmer analyserats genom Dr. Jens Eders filmanalytiska metod samt Yvonne Hirdmans genusteori om genuskontrakt. För att skapa kontext undersöks även filmernas mottagande i svensk press för att få en vidare insyn i samtidens attityd gentemot häxor. Undersökningen visar att häxan under seklets gång gått från att övervägande porträtteras som antagonister och på så vis lyfta icke önskvärda attribut hos kvinnor, till att användas som mer nyanserade protagonister. Över tid förändras även vilken typ av genussystem som häxan i filmerna befinner sig i, från att i de tidigare filmerna vara del av ett tvåkönssystem med stark isärhållning av manligt och kvinnligt, till att senare befinna sig inom ett enkönssystem där historiskt manliga egenskaper värderas högre än kvinnliga. I filmerna där egenskaper fungerar inom ett enkönssystem ger magi häxan förutsättningar att nå högre social ställning. Föreställningar om häxor lever vidare under seklets gång i nya former där bland annat “zigenerskor” pekas ut som ett samhällsproblem i en av artiklarna. Under den senare delen av seklet sker även, i samband med den positivare framställningen av kvinnliga häxor, ett återtagande av termen häxa som identitet hos unga kvinnor i samhället. Resultatet visar hur filmerna från den senare delen av seklet, genom häxan, speglar normer av ett enkönssystem. Återgåendet till enkönssystemet inom vissa delar av samhället, som arbetsmarknaden, menar Hirdman vittnar om en genuskonflikt. Således visar denna undersökning att det inte endast är inom arbetsmarknaden som enkönssystemet återkommit, utan arketyper som häxan belyser detta system även inom svensk film. / Abstract The Change of Witches in Swedish Cinema explores how witches in film have used and been changed during 1922–2015 through a gender perspective. Throughout the study, four films have been analyzed using Dr. Jens Eder’s film analyzing method as well as Yvonne Hirdman’s gender theory regarding gender contract. Film reviews in Swedish press have been included in the study to give further context and to show attitudes towards witches in the time where the movie wasproduced. The study shows that witches have gone from being portrayed as antagonists who highlight ideas of negative female attributes to more nuanced protagonists. Over time the gender system in which the witches operate changes. Witches go from being part of a two-gender system where male and female abilities are distinctly separates, to a one gender system where male abilities are of higher value. In the films with a one gender system, the witches’ magical abilities change the conditions for their social status. Ideas of witches throughout the studied time continue in the Swedish press where, among others, “zigenerskor” (Gypsies) are pointed out as a current societal issue in one of the articles. During the latter part of the century, together with the positive development in the portrayal of witches, the term witch became a title to which young women identify with. Further, Magic is shown as a redistribution of power that loosen up the physical conditions between men and women, therefore being used as a tool to shed light on new aspects of the gender contract. The result of the study shows how the films reflect norms of a one gender system throughout the later part of the century. The re-emerge of a one gender system within certain parts of society, like the labor market, bears witness to what Hirdman calls a gender conflict. Thus, this study shows that it is not only in the labor market that the one gender system is prevalent, archetypes like the witch highlight it in Swedish films as well. Häxa identitet genus kvinnor film genussystem History Historia
4	Tre platser, deras domstolar och maleficium : En jämförelsestudie om trolldom vid domstolen i Massachusetts, Ångermanland och Livland / Three locations, their courts and maleficium : A comparative study about witchcraft at the court in Massachusetts, Ångermanland and Livonia Magnusson, Vide January 2017 (has links) This thesis is meant to study 17th century courts and their actions at three locations. These locations include Salem in Massachusetts, Livonia during the Swedish rule and Ångermanland in Sweden. The focus cases will include witchcraft, more specifically maleficium which is the form of witchcraft that contemporaries’ often believed could hurt people physically. The thesis will also include a comparison of the three chosen locations which will take part in the discussion. There I will compare the view witchcraft, laws and how the religion played a part. In order to do this study I have gathered books that includes the legal documents from Salem, court cases from Livonia and literature that handles the history of the locations. My findings have shown that the three areas are in general very similar, despite being far apart. People view witches similarly and the courts act thereafter. The laws tend to favor the death penalty although it’s not always used. Magi trolldom maleficium livland ångermanland salem häxor trollkarlar häxa trollkarl domstol
5	Baba Jaga - Häxan utan egenskaper : En studie i Dubravka Ugrešics Baba Jaga je snijela jaje Ganic, Mekto January 2011 (has links) Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen. Detta tydliggörs framförallt genom karaktärena i romanen som alla saknar identiteskärnor samt genom att författaren hävdar att alla kvinnor kan vara potentiella Baba Jagor. postmodernism hybriditet det ontologiska tvivlet myt häxa fiktion Baba Jaga Dubravka Ugrešic
6	Jag är Fucking Phoenix Brodrej, Pelerin January 2016 (has links) Kvarnen står i ett hus som brinner.Den lila gudinnan är också där, hon blir till aska. Allt var i det där huset och när jag skriver allt så menar jag det. Egentligen är essän det enda som klarade sig. Den låg i ett mail. Vad gör en häxa utan sin dolk, sitt ljus? Hon ger sig inte, hon blir starkare, hon får blodad tand.Jag måste använda häxkrafterna nu, mina naglar är längre än någonsin.Jag hinner inte samla längre, jag minns vad jag la i kvarnen så jag kan inte göra annat än mala nu. Simon säger att jag är Fucking Phoenix! / Jag fick börja om på min masterutställning efter branden i grafikhuset på Skeppsholmen där jag hade min ateljé. Jag tänkte mycket på förvandling, att vara en fågel Fenix, att göra sig starkare med hjälp av saker en älskar. Det blev temat för utställningen och essän. glitter witchcraft förvandling naglar häxa gudinna smink flow slime badkar syster vatten sjöjungfru brand Humanities and the Arts Humaniora och konst
7	Häxan i rummet : Ikonografisk och rumslig analys av tjuvmjölkerskor i medeltida kyrkmålningar / The witch in the room : Iconographic and Spatial analysis of milk stealingwomen in medieval church paintings Swensson, Ella January 2023 (has links) Denna text specificerar gotländska kyrkomålningar som föreställer Tjuvmjölkerskor. Syftet med studien är att skapa en förståelse för medeltida människors syn på tjuvmjölkerskor och hur de påverkade det medeltida samhället. Studien använder ett ikonografiskt tillvägagångsätt för att studera målningarna och hur tjuvmjölkerskorna framställs. En rumslig analys utförs även för att undersöka målningarnas placering inne i kyrkorummet. Kyrkan under medeltiden såg den kvinnliga sexualiteten som ett hot, ett sätt för henne att manipulera män och utföra onda handlingar. Kyrkan använde tjuvmjölkningsmålningarna som en metod att skrämma och påminna befolkningen om rätt och fel, men även om bestraffningen som skulle åläggas vid samröre med djävulen. Tjuvmjölkerskan avbildades som en vanlig kvinna med vardagliga föremål under medeltiden, vilket ökade rädslan att en tjuvmjölkerska kunde vara vem som helst. Hennes handlingar och bestraffning avslöjar dock hennes identitet. Tjuvmjölkerskan bidrog därför med oro och rädsla i det medeltida samhället. / This text specifies Gotland church paintings depicting milk stealing women. The purpose of this study is to create an understanding of medieval people's view of milk stealing women and how they influenced the medieval society. The study uses an iconographic approach to studying the paintings and how the milk stealing women are depicted. A spatial analysis is also used to examine the location of the paintings in the church room. The medieval church saw female sexuality as a threat, a way for women to manipulate men and perform evil deeds. The church used the thief milking paintings as a method of scaring and reminding the population of right and wrong, but also of the punishment that would be imposed when associating with the devil. The milk stealing woman is depicted as an ordinary woman with everyday objects in the Middle Ages, which increased the fear that a milk stealing woman could be anyone. However, her actions and punishment revealed her identity. The milk stealing woman therefore contributed to anxiety and fear in middle age society. Milk stealing women milk stealing church paintings church witch Gotland. Tjuvmjölkerska tjuvmjölkning kyrkomålning kyrka häxa Gotland. Archaeology Arkeologi
8	Batikhäxan – ett kvinnligt supermonster : En kritisk diskursanalys av tre politiska pamfletter / The Tie-Dye Witch – a female super monster : A critical discourse analysis of three political pamphlets Lahti Davidsson, Elisabeth January 2019 (has links) This thesis shows how misogynous and stereotypical images of women, which historically have been used to transform them into witches and monsters, are now reused in the construction of the term “batikhäxa” (“tie-dye witch”). Feminist and discourse theory form the framework of this study which includes the analysis of three opinion pieces, or political pamphlets, that were published between 2010 – 2018: "Batikhäxorna och makten" by the pseudonym Julia Caesar, "Refugee 'Children" & The Women Who Sexually Exploit Them" by the pseudonym Angry Foreigner and "De ansvariga för Sveriges kaos behöver en intervention för att ställas till svars " by Katerina Janouch. I use critical discourse analysis to study how discursive strategies are applied in these political pamphlets to delegitimate women, making them the scapegoats of society by use of the concept of the tie-dye witch. My thesis argues that the use of the tie-dye witch discourse reproduces patriarchal power relations by denying women the right to have and express their opinions, decide over their own bodies and exercise power in society. The tie-dye witch can therefore also be understood as an anti-feminist counterimage to the feminist witch who was established as a female role model in the 1960s. The study also uncovers the psychological function of the tie-dye witch as a female super monster who demarks the borders of nation, culture, religion, body and gender. In the studied texts, the tie-dye witch is constructed to separate "us" from "the others", and in doing so she also acts as a unifying figure in and of anti-feminist, islamophobic, xenophobic, nationalist and apocalyptic discourses. batikhäxa tie-dye witch witches female monster critical discourse analysis political pamphlets Katerina Janouch discursive strategies feminist theory discourse theory patriarchal power scapegoat misogyny anti-feminist islamophobic xenophobic nationalist apocalyptic. batikhäxa häxa kvinnligt monster kritisk diskursanalys politiska pamfletter Katerina Janouch diskursiva strategier feministisk teori diskursteori patriarkal makt syndabock misogyni anti-feministisk islamofobisk xenofobisk nationalistisk apokalyptisk. General Literature Studies Litteraturvetenskap
9	Den qvinnliga konstnären: : representationer i tidskriften Palettskrap 1877 –1904 / The woman artist: : representations in the journal Palettskrap 1877 – 1904I Österberg, Susanna January 2016 (has links) Jag har ägnat denna uppsats åt att undersöka Kungliga Konstakademiens elevtidning Palettskrap från och med att det grundades 1877 till och med 1904.Tidningen består av anteckningar, protokoll och en mängd med bilder såsom porträtt, illustrationer och skämtteckningar. Mitt syfte har varit att se hur konflikten kring kvinnorollen generellt och kvinnliga konstnärsrollen specifikt kommer till uttryck under det sena 1800-talet i en intern elevtidning som Palettskrap. Jag har huvudsakligen utfört bildanalyser men även lyft fram text ur Palettskrap som har varit relevant för mitt ämne. Jag har analyserat bildernas uttryck och bildbudskap utifrån Roland Barthes semiotiska metod. För en genusmedveten och kritisk blick på det konsthistoriska sammanhanget, har jag har tillämpat ett feministiskt perspektiv som varit verktyg för att dekonstruera den maskulina myten om modernismen och konstnären. Min undersökning visar att det finns två etablerade stereotyper/kategorier av den kvinnliga konstnären: den ”okvinnliga” konstnären och ”amatören”. Dessa två stereotyper återspeglar den borgerliga synen på kvinnlighet/femininitet som oförenlig med konstnärsrollen. / I have dedicated this essay in researching the journal Palettskrap founded by students at the Royal Swedish Academy of Arts in 1877. Palettskrap consists of notes, protocols and a variety of images such as portraits, illustrations and satirical cartoons. My purpose has specifically been to see how the conflict of the woman artist is articulated during the late 1800's in a student journal such as Palettskrap, and also more generally, how the woman's role in society is articulated. I have primarily analyzed images but I have also exposed text from Palettskrap which has been relevant to my subject matter. By using Roland Barthes' semiotics, I have analyzed the images' expression and message. For a gender-sensitive and critical eye on the art historical context, I have applied feminist theory which has been useful in deconstructing the masculine myth on modernism and ”the artist”. My research shows that there are two established stereotypes/categories of the woman artist: the ”unwomanly” artist and the ”amateur”. These two stereotypes reflect the bourgeois notions of womanhood/femininity as incompatible with the role of the artist. student journal Palettskrap Royal Swedish Academy of Arts late 1800's amateur unwomanly womanhood femininity role of the artist bourgeois Sweden feminist theory myth masculine feminine modernism palettskrap palett-skrap konstakademien feministisk teori borgerlighet borgerlig maskulin myt kungliga konstakademien konstakademin flanör voyeur sedlighet konstnärsgeniet bohemen tradition qvinna kvinnliga avdelningen manliga blicken manligt nätverk manliga nätverk maskuliniserad kvinnlig konstnär kvinnlighet ärad samtida häxa silhuett ernst ljungh konstnärsrollen kvinnliga konstnärer amatör amatören dilettant dilettantism okvinnliga stereotyp karikatyr sekelskiftet 1880-talet nya kvinnan tradition modernitet modernism offentliga privata rum sent 1800-tal Humanities Humaniora

Search results