Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka kvinnliga lärares erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom det mansdominerade yrket specialidrottslärare. Studien kommer svara på dessa frågeställningar: <ul type="disc">Varför har dessa lärare valt att arbeta som specialidrottslärare? Hur påverkas lärarna av att det är få kvinnliga kollegor inom ämnet specialidrott? Hur påverkas lärarna av att arbeta i en miljö där det är en överrepresentation av män? Metod Åtta kvinnliga specialidrottslärare handplockades utifrån vissa kriterier. Studien använder en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Historikern Yvonne Hirdmans genussystem och stereotypmodell användes för att analysera empirin. Resultat Resultatet visar att de kvinnliga respondenternas intresse för idrott har gjort att de arbetar som lärare i specialidrott. Kvinnorna påverkas inte av att det är få kvinnor inom ämnet specialidrott. De upplever att de är en minoritet i samband med föreningsidrotten. De tror att tjejer väljer att kliva av tränaryrket på grund av den jargong som finns samt att de endast kan utföra sitt arbete som en hobby. De trivs med sin nuvarande arbetssituation men påverkas av att arbeta i en mansdominerad miljö då de måste hävda sig för att bli accepterade. Om de hade varit män med sin nuvarande kompetens och erfarenhet, hade de på ett eller annat sätt arbetat inom sin idrott. Däremot var de inte lika övertygade om att de skulle arbeta inom skolan med specialidrott utan hade troligen kunnat erhålla en högre position inom föreningsidrotten, t ex förbundskapten eller sportchef.  Slutsats De åtta kvinnorna har valt att arbeta inom specialidrott då de har ett stort intresse för idrott. De påverkas inte av att de är få kvinnor inom yrket utan upplever att det är när de är verksamma inom föreningsidrotten som de det befintliga genussystemet inom idrotten blir märkbart. Rådande normsystem framträder inom både föreningsidrott och tränar- och ledarutbildningar. / Abstract The study aims to clarify female teachers knowledge and experience of working in a male dominated profession as a school sports teacher. The study will answer the following questions. Why have the teachers chosen to work as a school sports teacher? How do the teachers get affected by the fact that there are few female colleagues in the subject of school sports? How do the teachers get affected by working in an environment with an overrepresentation of men? Method Eight female school sports teachers were hand-picked with certain criterias. With a qualitative focus, this study used semi-structured interviews in order to reach a deeper understanding of the knowledge and experience of working in the subject of school sports. Historian Yvonne Hirdmans gender system and stereotypes model was used to investigate what happens when women enter the male dominated profession as school sports teacher. Results The results of the study showed that the teachers work with school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are fewer female than male teachers in the subject of school sports. They feel like a minority in club sports. The women highlight, the lack of interest in the profession among girls and correlates it to the existing jargon in club sports. The females are satisfied with their current working situation, but they get affected by working in a male dominated environment because they have to assert themselves. Also, some of the women believe that if they would have opposite sex, according to their knowledge and experience, they would work with sports, but they were not convinced that it would be in school sports and few of them believe that they probably would get offered other jobs in club sports, for example national head coach or club director. Conclusion The eight women chose to work in school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are few female teachers in the subject of school sports, but they feel like a minority during club sports.

In today´s labour market, men and women are segregated, both vertically and horizontally. Exceptions to the rule of gender segregation are few. There is, however, one managerial group where women and men are equal in numbers: school principals. In a short period of time, the distribution in terms of sex among principals in Sweden has changed dramatically. How does gender equality in numbers affect gender equality in a qualitative sense? That is the focus of this thesis. In order to find out, I interviewed eight senior level school principals, on the topics of sex/gender, leadership and gender equality. Three important conclusions were drawn from the interviews. The first one is that there is a strong connection between masculinity and leadership among the principals. When they talk about establishing boundaries and discussing right and wrong, they focus on male principals. In certain situations, no woman is good enough, no matter how good a principal she is. Male principals are described as different, in a positive way. The second conclusion has to do with the way men and women are described. The male principals describe themselves as intuitive and focused on relationship issues – features traditionally labelled as female. The women, however, describe themselves as masculine in some ways. It appears that who and what is labelled as male or female is negotiable among the principals in this study. The final conclusion concerns gender equality. It appears that the strive for gender equality in a quantitative sense has led to a focus on men and masculinity. The strive for gender equality in numbers, seems to put egual opportunitys for men and women at risk.

When discussing the gender imbalance of the labour market it is usually women in maledominated jobsthat end up in the center of attention, while less interest is centred upon men who choose a femaledominated occupation. In the name of gender equality it is however important that also these men arenoticed and that resources are provided for countermeasures that will influence more men to choose thesekinds of professions. In this study such a measure is in the limelight, a measure that aims to encouragemen to break traditional gender structures and to increase the gender equality on the labour market. Thefocus of attention in this study is upon the project ”Fler män till läraryrket” and its preparational year. Themajority of this study is based upon statements from a selection of students as well as the projectmanager. Especielly the ways in which the students and the manager talk about and look upon gender andgender equality, particularly in relation to the teaching profession, has been of utmost importance to thisstudy. There is no doubt that people in general support the thought of gender equality, the questionhowever is if it is possible to completely disregard the differential gender structures that mould andinfluence our identity and our minds from birth? Could it even be that these structures keep their firm gripinspite of new gender awareness and the strive for gender equality? This study is an investigation of how afew students look upon their future roles as male teachers in a female dominated occupation and how thetraditional gender structures quite often is reproduced in their statements inspite of the critical genderawareness that they have developed.

Denna studie belyser hur positiva attityder till sexköp relaterar till kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Tidigare forskning har visat att gruppen sexköpare består av en heterogen skara av män, och studier av dessa mäns bevekelsegrunder för att köpa sex har också genomförts. Forskning har även lyft fram hur sexköp normaliseras när män interagerar och samarbetar med varandra på prostitutionsforum. I denna studie åskådliggörs istället hur sexköpande män upprätthåller en positiv hållning till sexköp i en kontext där ett starkt motstånd mot sexköpet föreligger. Materialet som undersöks utgörs av en diskussionstråd som är hämtad från det internetbaserade forumet Flashback Forum, och som går under rubriken ”Varför köper ni sex?”. I studien tillämpas Hirdmans teori om genussystem samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet, och genom den kritiska diskurspsykologins metodologi analyseras hur bilden av sexköp som en legitim handling sammanvävs med såväl könsspecifika normer som med sexköparnas känsloliv. Resultatet visar att framställningen av sexköpet som en legitim handling utgörs av en samling motsägelsefulla föreställningar som aktualiseras i en dynamisk process, vilken anpassas i förhållande till det motstånd som sexköpet möter. Sexköparna ger uttryck för en maskulinitet som inbegriper ett berättigande till kvinnans kropp, och den prostituerade kvinnan uppfattas vara ett bruksföremål på en marknad. Samtidigt beskrivs sexköpet som en frivillig affärstransaktion mellan jämlika parter. Männens förhållande till sina sexköp och till kvinnor präglas av känslor. De känner sig förorättade och förfördelade på det sexuella planet i relation till kvinnor, men samtidigt upplever de sig själva som altruistisk välgörare i bemärkelsen att de hjälper kvinnor genom att köpa sex.

This study contains an analysis of images through a gender perspective of three history text books for middle schools. The aim of this study is to clarify if the images reflect a gender power structure where men are superior women. The answered questions were: do women and men appear as often in the pictures of the books? How are women and men portrayed from a gender perspective in the pictures? What possible consequences could the portrayal of men and women cause the education and pupils? Our theoretical perspective is Yvonne Hirdman’s gender theory, Vivien Burr’s social constructionism and Ferdinand de Saussure’s and Roland Barthes’s theory about semiotics. Our methods were a quantitative content analysis combined with a qualitative semiotic analysis of images. The quantitative content analysis showed that there is an overrepresentation of men in the pictures of the books. The qualitative semiotic analysis showed that men are portrayed as main characters in the pictures. This by given more space by positions, accessories and activities. Women on the other hand is portrayed as passive and to some extent as accessories to the men. The women seem to rule in the sphere of children and home, while men seem to be absent in these same areas. Women and men are also physically separated on the images which makes the gender power structure even more clear.

Syftet med studien är att, utifrån ett genusteoretiskt perspektiv, beskriva hur genussystemet upprätthålls eller ifrågasätts i böckerna Nidstången och Rum 213, vilka är de verk barn i årskurs 4-6 läser frekvent i sin fria läsning. Detta mot bakgrunden att skolans värdegrundsuppdrag är att arbeta för jämställdhet mellan könen och att elevers identitetsskapande påverkas av den skönlitteratur de läser. Syftet besvaras genom att söka svar på frågorna: vilka egenskaper tillskrivs karaktärerna baserat på deras tankar, känslor och handlingar? Hur framställs de relationer som finns i böckerna? Genom en karaktärsanalys som kombinerar ett mimetiskt och ett semiotiskt perspektiv, visar analysen av resultatet att samtliga karaktärer reproducerar genussystemets premisser, om än på olika sätt och i olika utsträckning.

Uppsatsen syftar till att synliggöra folkbiblioteksutvecklingen i Luleå, samt att lyfta fram fler kvinnor som bidragit till folkbiblioteksutvecklingen i Sverige. Studien undersöker vilka faktorer som påverkat progressionen av Luleå kommuns folkbibliotek, samtidigt som dessa sätts i relation till Sveriges biblioteksutveckling. Trots att Valfrid Palmgren beundrade och framhävde Luleås folkbibliotek i sin skrift år 1911, är Norrbottens bibliotekshistoria tämligen dold för omvärlden. Luleås bibliotek var bland de första biblioteken i Sverige som utsågs till centralbibliotek, där bibliotekarien Olga Bardh anställdes som chef. Olga Bardh var en välutbildad kvinna med stora visioner om att skapa ett modernt och framstående bibliotek i Luleå och Norrbotten. Denna studie ämnar undersöka vilken betydelse hennes arbete hade för biblioteksutvecklingen, och på vilket sätt detta i så fall yttrade sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgår från Christina Florins (1987) teorier om den svenska folkskolans feminiserings- och professionaliseringsprocess i början på 1900-talet, Yvonne Hirdmans (2004) teorier om genussystemet, samt Hanna Westberg-Wohlgemuths (1996) teorier om könsmärkning. Med hjälp av kritisk diskursanalys har det empiriska materialet analyserats i hopp om att verka för social förändring, där undertryckta samhällsgrupper synliggörs.

Byggbranschen har en historia av att vara en av de allra mest mansdominerade branscherna i Sverige. På mycket mansdominerade platser finns det ofta en kultur, machokultur, som leder till att de få kvinnor som finns i branschen väljer att lämna. Regeringen och fackförbundet Byggnads har uppmärksammat detta som ett problem och satt upp mål om att både rekrytera och behålla fler kvinnor i branschen. Syftet med denna studie är således att studera kvinnors erfarenheter av att arbeta i byggbranschen. En ambition med studien är att identifiera faktorer som är avgörande för kvinnors vilja att stanna i branschen. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där fyra kvinnor som arbetar inom byggbranschen intervjuades. Empirin har sedan analyserats med en tematisk analysmetod i syfte att finna möjliga samband. Resultatet visar att byggbranschen till en viss del fortfarande präglas av en machokultur, där mannen upprätthålls som norm genom både genuskontraktet och homosocialiteten. Normen bidrar till en könssegregering som försvårar kvinnors tillträde till högre positioner i kombination med familjeliv. Trots att machokulturen finns kvar tyder även resultatet på att den är på väg att luckras upp genom det generationsskifte som sker. Kvinnorna trivs överlag bra i branschen men det krävs ett fortsatt arbete med jämställdhetsfrågor för att kvinnor och män ska ha möjligheten att arbeta under samma villkor. Lösningar på jämställdhetsproblematiken bör ske genom fokus på jämställdhet inom yrkesområde och en medvetenhet i rekryteringsprocessen. Om det inte aktivt arbetas med att jämna ut könsfördelningen inom olika yrkesområden kommer machokulturen inte utrotas. Det kommer i sin tur leda till att branschen fortsatt har problem med att rekrytera och behålla kvinnor.

Samhället vi lever i är uppbyggt av ett genussystem som baserar sig på könsnormer. Könsnormerna bygger på bland annat principen separation, som bygger på tanken att män och kvinnor utgör två separata grupper som anses ha olika könsspecifika egenskaper. Genussystemet skapar därmed en skillnad där det maskulina anses som en standard och det feminina som avvikande från denna standard. Hälsa och träning är ett bekönat område, där hälso- och träningsapplikationer ofta kodas utifrån normer om maskulinitet och femininitet. För att utmana och skapa medvetenhet om dessa könsnormer, kan kritisk design användas. Den kritiska designansatsen bygger därför på tanken om att designelement kan användas för att synliggöra könsnormer. På sikt kan detta leda till att individer blir medvetna om dem och kan bidra till en förändring i samhället genom att skapa ett mer jämställt samhälle. I denna studie har det utforskats hur könsnormer kan synliggöras i design av hälso- och träningsapplikationer. Studien har genomförts med en kritisk designorienterad ansats, där en prototyp har utvecklats med hjälp av metoden dekonstruktion i syfte att undersöka hur normerna kan synliggöras. Studien har resulterat i kunskaper om hur metoden dekonstruktion kan användas för att synliggöra könsnormer, samt ett antal designriktlinjer som beskriver hur designelement kan kombineras för att synliggöra normerna. / The society we live in is made up of a gender system based on gender norms, including the principle of separation. This principle is based on the idea that men and women constitute two separate groups that are considered to have different gender-specific characteristics. The gender system thus creates a society where masculine qualities are considered to be the standard and the feminine qualities as deviating from this standard. Health and workout applications are often built upon these norms about masculinity and femininity. To challenge and create awareness of these gender norms, critical design can be implemented. The critical design approach is based on the idea that design elements can be used to make gender norms visible. In the long run, this can lead to individuals becoming aware of these norms and can contribute to a change in society by annihilating them. In this study, it has been investigated how gender norms can be made visible in the design of health and workout applications. The study has been conducted with a critical design-oriented approach, where a prototype has been developed using deconstruction as a design method in order to investigate how the norms can be made visible. The study has resulted in knowledge about how the deconstruction method can be used in order to create awareness of gender norms, as well as design guidelines which describe how design elements can be combined in order to achieve this awareness.