Studien är en kvalitativ undersökning av hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld framställs i våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är; - Hur framställs kvinnor som blivit offer för våldtäkt i domar utifrån ett genusperspektiv?- Hur beskriver männen som blivit dömda för våldtäkt relationen mellan könen i domen utifrån ett genusperspektiv? Den teoretiska ramen utgår ifrån Hirdmans genussystem, samt radikalfeminismen perspektiv på sexuellt våld. I studien användes tretton våldtäktsdomar från år 2021 som analyserades med hjälp av metoden tematisk analys, som syftar till att analysera kvalitativa data. Resultatet av studien visar att kvinnor framställs utifrån stereotypa könsnormer i våldtäktsdomar. Fokus läggs på hur kvinnan reagerade före, under och efter våldtäkten och trovärdigheten hos kvinnan bedöms utifrån stereotypa normer angående hur kvinnan ska vara. Studien visade även att männen beskriver relationen mellan könen utifrån ett heteronormativt synsätt. Männen ser kvinnan som objekt, och flera av de såg inte att det de gjorde var fel. I samtliga fallen försökte männen neutralisera brottet och ursäkta det på olika sätt. Denna studie ger oss en förståelse för hur makt och kön är kopplat och hur kvinnor än idag underordnas männen. / The study is a qualitative study of how women who have been subjected to sexual violence are portrayed in rape convictions from a gender perspective. The issues on which the study is based are; - How are women who have been victims of rape presented in sentencing from a gender perspective?- How do the men who have been convicted of rape describe the relationship between the sexes in the sentencing from a gender perspective? The theoretical framework is based on Hirdman´s gendersystem, as well as radical feminism’s perspective on sexual violence. The study used thirteen rape convictions from the year 2021, which were analyzed using the method of thematic analysis, which aims to analyze qualitative data. The results of the study show that women are portrayed on the basis of stereotypical gender norms in rape convictions. The focus in the convictions is on how women reacted before, during and after the rape and the credibility of the women is assessed on the basis of stereotypical norms regarding how the women should be. The study also showed that men describe the relationship between the sexes from a heteronormative approach. The men in the convictions consider women as objects, and many of them did not find that what they were doing was wrong. In all cases, the men tried to neutralize the crime and excuse it in various ways. This study gives us an understanding of how power and gender are linked and how women are still subordinates to men.

Det råder än idag segregation på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor, inte minst gällande chefspositioner. Trots att vi kommit en lång bit på vägen i jämställdhetsarbetet så finns det mycket kvar att göra. Forskning visar att kvinnliga stereotypa egenskaper är efterfrågade inom chefsrollen, dock ser vi att det fortfarande finns en tydlig snedfördelning mellan könen. Syftetär att öka förståelsen för hur mellanchefer inom privat sektor ser på sin yrkesroll samt upplever möjligheter och hinder till att utvecklas inom den. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet var kvinnliga mellanchefer inom diverse branscher som arbetar inom privat sektor. Med hjälp av tidigare forskning och teori har vi fått en större förståelse för den empiriska datan som samlades in. De teorier som har behandlas är: beständig ojämlikhet, glastak samt genussystem och genuskontrakt. Resultatet av studien visar att kvinnorna upplever fler hinder än möjligheter till att utvecklas. Centralt var att kvinnorna upplevde abstrakta hinder vilket visar på förekomsten av glastak inom organisationerna. Det framkommer även att kvinnorna är nöjda i sin yrkesroll och accepterar de hinder som finns. Den aspekten har tolkats som en naturlig följd av genuskontraktet där kvinnorna efterföljer de normativa beteenden som förväntas av dem. En återkommande upplevelse av kvinnorna var förväntningen från cheferna att konstant vara tillgänglig och där hanteringen skilde sig åt. Genomgående för studiens resultat var att det fanns en avsaknad av ett aktivt stöd från deras chefer vilket resulterade i ett eget ansvar för sin utveckling i sin yrkesroll. Det övergripande resultatet av studien bekräftar teorier och tidigare forskning då vi kan se att det än idag råder ojämställdhet på arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie har varit att genom ett normkritiskt perspektiv undersöka hur normer kring kön och etnicitet ser ut i tio olika barnböcker. Böckerna har valts utifrån att två förskolor tagit fram sina fem mest lästa och populära böcker bland de äldre barnen. Barnlitteraturen har analyserats genom en innehållsanalys som gjorts med ett semiotiskt angreppssätt, med inspiration av Hirdmans (2012) teori om genussystemet och genuskontraktet, Nikolajevas motsatsschema (Nikolajeva, 2017) samt utifrån ett essentialistiskt sätt att se på etnicitet. Resultatet har visat att normer som förmedlas via den analyserade barnlitteratur till stor del är stereotyp där könsnormer och vithetsnormer dominerar, trots att det även funnits böcker där dessa normer har utmanats. Slutsatser som dragits är att de analyserade barnböckerna till stor del skildrat stereotypa köns- och etnicitetsnormer vilket överensstämmer med det som tidigare forskning visat. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

The purpose of the study is to describe how the relationship between preschool and parents is experienced in everyday life, and if there are differences based on the parents' gender. To study this, Sara Lawrence Lightfoot's sociological theory about the relationship between parents and school is used. With the support of Yvonne Hirdman's gender system, the gender perspective in the relationship is highlighted. First, parents were interviewed in groups. Then, their views were applied in the interview guide for individual interviews with preschool teachers. Through a thematic analysis became the conclusion that the relationship is perceived as mostly positive. Security, trust, individualization, good communication, consensus, authenticity are words that describe a good relationship according to the interviewees. This is achieved by prioritizing the relationship through physical meetings that are supplemented via digital platforms. There are tendencies that show that the relationship differs between mothers and fathers. Fathers tend to signal ignorance and disinterest in cooperation. For practical reasons, it is therefore easier for mothers to be responsible for the primary responsibility for a functioning everyday life. This means that preschool staff choose to contact mothers before fathers because that’s the easiest way to achieve the best for the children. / Syftet med studien är att beskriva hur relationen mellan förskola och föräldrar upplevs i vardagen, samt om det finns skillnader utifrån föräldrarnas kön. För att studera detta används Sara Lawrence Lightfoots sociologiska teori om relationen mellan föräldrar och skola. Med stöd av Yvonne Hirdmans genussystem lyfts genusperspektivet i relationen. Först intervjuades föräldrarna i grupp. Därefter applicerades deras synpunkter i intervjuguiden för individuella intervjuer med förskollärare. Genom en tematisk analys blev slutsatsen att relationen upplevs som mestadels positiv. Trygghet, tillit, individualisering, god kommunikation, konsensus, autenticitet är ord som beskriver en god relation enligt intervjupersonerna. Detta uppnås genom att prioritera relationen genom fysiska möten som kompletteras via digitala plattformar. Det finns tendenser som visar att relationen skiljer sig åt mellan mammor och pappor. Pappor tenderar att signalera okunnighet och ointresse för samarbete. Av praktiska skäl är det därför lättare för mammor att ha huvudansvaret för en fungerande vardag. Det innebär att förskolepersonal väljer att kontakta mammor före pappor eftersom det är det enklaste sättet att uppnå det bästa för barnen. / <p>2024-05-31</p>

The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression. These women don’t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives. They strive for freedom to be themselves in all everyday situations. The quest for freedom to be able to express their sexuality risks relationships with families and girlfriends. But freedom and symbiosis don’t have to be in opposition. These women have found contexts, for example among friends, where none of the social categories are problematic and where they can experience symbiosis. They can choose certain contexts where they are allowed to express their sexuality. The experiences of coming out is analysed as linked to development in late modernity.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.

The purpose of the study was to examine the perception of female and male high school students regarding perpetrators and victims of teen dating violence. The purpose was furthermore to examine how the interviewees biological sex effects their description of the perpetrator and victim. The empirical material has been gathered through three groupintervies with a total of twelve interviewees. The main result shows that both girls and boys had easier to see boys as perpetrators and that high school students condemn teen dating violence. The high school students discussed the victims responsibility to handle the situation and that they diminishes the actions of the female perpetrator. The high school students also expressed that the victim may suffer negative consequences if he or she decides to leave the abusive relationship. / Studiens syfte var att undersöka kvinnliga och manliga högstadieungdomars föreställningar om gärningsperson och offer gällande ungas våld i nära relation. Syftet var dessutom att undersöka hur respondentens kön påverkar beskrivningen av gärningsperson och offer. Insamling av empiri har skett genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt tolv respondenter. Huvudresultatet visar att både tjejer och killar hade lättare att se killar som förövare och att högstadieungdomarna fördömde våld i nära relation. Högstadieungdomarna beskrev också att offer har ett ansvar för att hantera situationen och att dom förminskar den kvinnliga gärningspersonens agerande. Högstadieungdomarna uttryckte också att den våldsutsatta kan drabbas av negativa konsekvenser vid separation.

No description available.

Jämställdhet är någonting som diskuteras flitigt i politiska debatter. Det blir bättre och bättre världen över men kvinnor ses fortfarande inte ha lika mycket inflytande över beslutsfattande processer som män. Maktpositionerna domineras än idag av män och Sverige är ett av de länder som ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. Den här studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer utförda med kvinnor i Sveriges riksdag. Studien identifierar vilka upplevelser kvinnor i Sveriges riksdag har gällande förväntningar på kvinnor, bemötande mot kvinnor samt deras möjligheter till höga positioner i politiken. Den ser också över hur de själva upplever sin maktposition samt hur makten är könad. Studien undersöks med de Globala Målen, närmare bestämt delmål 5.5, som grund. Tidigare forskning visar hur kvinnor har det betydligt svårare än män gällande att både ta sig in och stanna kvar i politiken samt uppnå ledarskapsroller. Ett intersektionellt perspektiv är i stort sett frånvarande i den tidigare forskningen, därför har den här studien ett fokus på det. Genom en analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna homo- och heterosocialitet, glastak, intersektionalitet, ojämlikhetssystemet samt genussystemet identifieras problematik kring det motstånd kvinnor inom politiken möter samt den rådande könsmaktsordningen. Resultatet visar bland annat att kvinnor i riksdagen i stort begränsas inom politiken men att de trots detta ändå är de mäktigaste kvinnorna i Sverige. Studien bidrar till en ökad förståelse för olika maktförhållanden inom svensk politik samt ger en insyn i hur det egentligen kommer sig att Sverige ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. / Gender equality is something that is frequently discussed in political debates. It’s getting better all over the world, but women are still not seen to have as much influence over decision-making processes as men. The positions of power are still dominated by men and Sweden is one of the countries that has not yet had a female prime minister. This study is based on a qualitative research method through semi-structured interviews conducted with women in the Swedish Parliament. The study identifies what experiences women in the Swedish Parliament have regarding expectations of women, treatment towards women and their opportunities to reach high positions in politics. It also focuses on how the women themselves perceive their position of power as well as how the power is gendered. The study is examined with The Sustainable Development Goals, more specifically sub-goal 5.5, as the basis. Previous research shows how women have a much harder time than men in terms of both entering and stay in politics and achieving leadership roles. An intersectional perspective is to a high degree absent in previous research, so this study has a specific focus on it. An analysis based on the theoretical principles of homo- and heterosociality, glass ceiling, intersectionality, the inequality system and the gender system identifies problems regarding the resistance women in politics encounter and the prevailing gender power system. The results show, among other things, that women in the Swedish Parliament are largely limited in politics, but that they are nevertheless the most powerful women in Sweden. The study contributes to an increased understanding of different power relations in Swedish politics and gives an insight into why Sweden has not yet had a female prime minister.

Förskolan har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar barnensutveckling, val och lärande. Lärmiljöns och det tillgängliga materialets betydelse förbarns identitetsskapande har vetenskapligt studerats tidigare av andra forskare ochvisar då på att den genusexponering som barn utsätts för i tidig ålder är bidragandetill barns genusrelaterade förväntningar och attityder senare i livet. Studiens syfte ärdärav att undersöka hur tillgängligt material på förskoleavdelningar kan se ut ur ettgenusperspektiv samt hur verksamma förskollärare resonerar kring sittgenuspedagogiska arbete i avsikt att presentera en praxisnära bild av hur förskolansgenuspedagogiska arbete kan återspeglas i den pedagogiska lärmiljön inomhus. Istudien intervjuas fyra verksamma förskollärare i södra Sverige och deras respektiveavdelning inventeras på för barnen tillgängligt lärmaterial. Studien antar enfenomenografisk ansats och resultatet analyseras med hjälp av Hirdmans genusteori. Resultatet som framkom i studien visar på att det finns många olika sätt att utföragenusarbetet på och tre olika strategier har identifierats. Dessa döps till stereotyperinkluderas, stereotyper blandas och stereotyper exkluderas. Resultatet kan leda tillen diskussion kring hur barn kan påverkas av en lärmiljö med eller utan stereotypalekmaterial. Det har även framkommit ur studiens material att ju mindre lärmaterialsom observerats på avdelningen desto tydligare är det genuspedagogiska metodikenoch att genuspedagogiken får ta större utrymme i den planerade undervisningeninom verksamheten. Pedagogiska implikationer som framkommit i studien är vikten avgenusmedvetenhet samt närvarande och stöttande pedagoger men också en medvetetplanerad lärmiljö på förskoleavdelningen för att erbjuda barnen möjligheter attskaffa sig breda genusrelaterade erfarenheter. / Preschools have a responsibility to counteract gender patterns which restrictschildren’s development, choice, and education. The importance of the pedagogicalenvironment and the learning equipment available for shaping the identity ofchildren has been scientifically researched earlier by other researchers and showsthat the genus exposure which children are subject to in early years contributes tochildren’s genus-related expectations, norms and attitudes later in life. The purpose of the study is to examine how available equipment in preschools canbe viewed from a genus perspective, to investigate the current discussion amongst pre-school teachers around their genus-pedagogical work in order to present a closeto reality picture of how genus-pedagogical policy can be mirrored in the interioreducational environment. In this study four preschool-teachers in Southern Sweden are being interviewed andthe educational material available in their respective department is examined. The study takes a phenomenographic approach and the result is analysed with thehelp of Hirdman’s genus theory. The result of the study shows that there is a varietyof ways genus matters are being approached in today’s preschool learningenvironment. Three different genus strategies have been identified; environmentswhere stereotypes are included, a mixed approach to stereotypes and preschoolswhere stereotypes are being excluded.The result leads to a discussion about how children can be influenced in aneducational environment with or without stereotypical play materials. The study also reveals that the less learning material that has been observed in the department,the more influential the genus-pedagogical methodology is, and as a result, thegenus-related pedagogy becomes more prominent in the scheduled curriculum. The pedagogical implications arising from the study is the vital importance of genusconsciousness, the value of access to supporting pedagogues but also a strategicallyplanned educational environment in preschool which offers children possibilities toachieve broad spanning genus-related experiences for life.