Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken sorts representation som finns i populäramellanåldersböcker från insamlade topplistor för 2022, samt vilka didaktiska implikationer det skapar för lärare i svenskämnet. Syftet mynnade ut i följande frågeställningar: 1. Hur ser genusrepresentationen ut bland de analyserade huvud- och bikaraktärerna i fem populära mellanåldersböcker och hur skildras sexualitet i böckerna? 2. Vilka didaktiska implikationer för svensklärare går att identifiera från följemeningarna som skönlitteraturen medför? Tidigare forskning visar att det idag finns en del mellanåldersböcker som innehåller bred representation och genuina skildringar av olika grupper av människor. Men det finns även en del böcker som förmedlar normer som skulle kunna vara skadliga i form av stereotyper som förenklar och segmenterar fördomar om olika grupper. Forskning visar också att bred representation i böcker är viktigt för att barn ska ha en möjlighet att identifiera sig i litteraturen och för att utveckla empati för andra. Skönlitteratur bär också på stor didaktisk potential för bland annat värdegrundsarbete i klassrummet. Vi intresserade oss för att undersöka vilka böcker som mellanstadieelever läser när de själva får välja – i skolan eller på fritiden och hur det påverkar lärarens didaktiska val i klassrummet. Vi har analyserat de populära mellanåldersböckerna Med i matchen (2021), Nattkorpen (2020), Nidstången (2014), Rum 213 (2011) och Harry Potter och de vises sten (1997), för att ta reda på vilken representation vad gäller genus som viktiga huvud- och bikaraktärer förmedlar samt vilka uttryck för sexualitet som finns i böckerna. Vi har använt oss av både en kvantitativ och kvalitativ metod där vi kodat empirin utifrån ett kodningsschema som är utformat utifrån Nikolajevas (2017) lista över manliga och kvinnliga egenskaper, Hirdmans genussystem (2016) och Ambjörnssons definition av heteronormen. Utifrån det resultatet har vi dessutom analyserat de didaktiska implikationer som representationen kan skapa för svensklärare med avstamp i Lgr22 och utifrån Janks (2010) definition av critical literacy. Alla böckers omslagsbilder och ett urval av bilder från de två böcker som innehåller bilder har analyserats enligt semiotiken utifrån Barthes (1977). Resultatet visar att majoriteten av viktiga karaktärer i böckerna skildras på ett stereotypt sätt vad gäller genus utifrån deras identifierade kön. Flickor och kvinnor är mer benägna att agera normbrytande i jämförelse med pojkar och män. Beträffande sexualitet identifierades en stor majoritet av uttryck som följer heteronormen och endast en situation som ifrågasatte heteronormen. Vårt forskningsresultat överensstämmer övervägande med den tidigare forskningen. De didaktiska implikationer som den andra analysen mynnade ut i var: 1) att lärare bör välja att arbeta med andra böcker i skolan som innehåller mer representation och 2) att de kan välja att arbeta med böckerna eller utifrån elevernas tidigare litterära erfarenheter genom att arbeta normkritiskt och ifrågasätta delar av innehållet.

The purpose of this study has been to examine how the media presents policymakers from a gender perspective. We have made an analysis on the basis of genderdichotomies. We have studied images from the Swedish newspaper Svenska Dagbladet as well as the French newspaper Le Monde in order to achieve a greater understanding in which way the both medias contributes to the reproduction of gender in the media.The conclusion of the study has shown that the gender system is somewhat confirmed by the way in which men and women are presented in the medias. Men are presented with more traditional gender related associations than women who is shown in a more dynamic constellation, this is mostly evident in the Swedish newspaper Svenska Dagbladet. / Syftet med denna studie har varit att undersöka hur media presenterar makthavare med utgångspunkt ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en bildanalys vars verktyg har operationaliserats med utgångspunkt i genussystemets dikotomier. Vi har studerat bilder ur såväl Svenska Dagbladet som Le Monde i syfte att bredda förståelsen för hur Sverige och Frankrike ter sig ifråga om reproduktionen av genus i nämnda medier. De konklusioner som studien har uppvisat är att rådande genussystem delvis bekräftats då män i nämnda medier allt mer ofta framställs utifrån det som är manligt associerat. Däremot finns det en trend där kvinnor är mer dynamiska i hur de framställs utifrån könsbundna associationer, detta främst påtagligt i Svenska Dagbladet.

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, Utbildningsradions TV-program Hej Litteraturen! in the light of feminist literature studies conducted during the last twenty years. I want to examine if the feminist literature studies have had any impact on contemporary teaching material regarding the question of how much space in time is given to men versus women and which female authors are included in the literary canon. Hej Litteraturen! is a TV program produced in 2010 intended for high school teaching of literature history.    By conducting a content analysis in which I divide the study in a quantitative and a qualitative component, I have investigated how much space and time is given to female writers and how they are presented. My analysis draws on use Yvonne Hirdman’s theory of the gender system.    The result shows that the female authors get 37 percent of the total reference space and 42 percent of the time-space. The program has sought to describe male and female authors equally and gives them weight and relevance to the sections in a similar manner.     In conclusion, Hej Litteraturen! is a tutorial which embraces parts of the criticisms that have existed in historical literature review papers in general and literary history textbooks in particular. Hej Litteraturen! has worked on gender aspects of the program and by picking up contemporary authors as reference points for literary history in the present, the program contributes not only not only in renewing the literary canon, but also in balancing out the dominance of male writers in the history of literature. / Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv granska Utbildningsradions programserie Hej Litteraturen! mot bakgrund av den feministiska litteraturforskning som bedrivits under de tjugo senaste åren.  Jag vill undersöka om forskningen har haft någon inverkan på ett nutida läromedel i frågan om hur mycket utrymme som ges till män respektive kvinnor och vilka kvinnor som ingår i kanon. Hej Litteraturen! är ett TV-program avsett för gymnasieskolans litteraturhistoriska undervisning och är producerat 2010. Genom att göra en innehållsanalys där jag delar upp undersökningen i en kvantitativ och en kvalitativ del, har jag undersökt vilket faktiskt utrymme i tid och omnämnanden som ges de kvinnliga författarna och hur de presenteras. I denna analys har jag använt Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultatet visar att de kvinnliga författarna får 37 procent av det totala omnämnandeutrymmet och 42 procent av tidsutrymmet. I programmet har man försökt beskriva manliga och kvinnliga författare likvärdigt och ger dem tyngd och relevans i avsnitten på ett likvärdigt sätt. Slutsatsen blir att Hej Litteraturen! är ett läromedel som tagit till sig delar av den kritik som funnits mot litteraturhistoriska översiktsverk i allmänhet och litteraturhistoriska läromedel i synnerhet. Man har arbetat med genusaspekter i programmet och genom att låta nutida författare medverka som referenspunkter för litteraturhistorien i samtiden, bidrar man inte bara till att förnya kanon, utan väger också upp den dominans av manliga författare som finns i litteraturhistorien.

Jämställdhet är ett begrepp som på senare år har utvecklats och fått stor betydelse i samhället. I läroplanerna mellan 1980 och 2022 har begreppet jämställdhet förekommit men tillämpandet av begreppet har förändrats med tiden. Genom tidigare forskning framkommer det att kvinnor har varit underrepresenterade i historieläromedlen.  De har bortsett ifrån hur kvinnor upprätthöll samhället och främst riktat fokus på krigen och vad som hände på slagfälten. Forskningen påtalar också att vid användandet av könsneutrala begrepp i läromedel går det av sammanhanget urskilja att de syftar till män. Tidigare forskning belyser också att läromedlen väljer att placera in kvinnor i specialstycken för att uppmärksamma att de också har varit en del av historien. Föreliggande studie har haft som syfte att synliggöra förändringar och kontinuiteter i framställningen av kvinnor och män i historieläromedel för årskurs 4–6, genom att studera historieläromedel som är publicerade mellan 1980 – 2022. Denna studie har kombinerat en kvantitativ analys med en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen redogör antalet namngivna kvinnor och män i respektive läromedel. Genom en komparativ textanalys och en kritisk diskursanalys har sex läromedel analyserats genom Hirdmans genussystem och de två logikerna; att mannen är normen och att kvinnor och män ska hållas isär. Logikerna har legat till grund för analysen för att urskilja hur kvinnor och män framställs i förhållande till varandra. Genom att jämföra hur kvinnor och män framställs i läromedlen över tid i förhållande till läroplanerna har studien analyserat förändringar och kontinuiteter i framställningarna. Utifrån resultatet av den kvantitativa analysen framkommer det att kvinnor varit underrepresenterade i samtliga läromedel som analyserats. I det senaste läromedlet som analyserats är kvinnors representation däremot nästan jämställd med mäns. Av resultatet från den kvalitativa analysen framkommer det att det går att urskilja diskurser i framställningen av kvinnor och män. Det finns en kontinuitet utifrån de egenskaper, sysselsättningar och sammanhang som tillskrivs respektive kön och genom dessa kategorier går det att urskilja ett isärhållande mellan kvinnor och män. Genom framställningen av kvinnor och män går det också att urskilja en manlig norm i läromedlen. Baserat på läroplanernas syn på begreppet jämställdhet framkommer det också av resultatet en koppling mellan framställningen av begreppet i läroplanen och läromedlen från respektive läroplan. Det går att urskilja en förändring med tiden främst utifrån läromedlen kopplade till Lgr11 och den största förändringen sker i läromedlet från 2020.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, <em>Anna, Hanna och Johanna. </em>Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang.</p>

<p>Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser. De isländska sagorna är fyllda av manliga ideal - råstyrka och mod, kontra svaghet och feghet. Det intressanta för mig är att fördjupa mig i kvinnoskildringen i två sagor.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till van der Kaaij.

Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser. De isländska sagorna är fyllda av manliga ideal - råstyrka och mod, kontra svaghet och feghet. Det intressanta för mig är att fördjupa mig i kvinnoskildringen i två sagor. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till van der Kaaij.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, Anna, Hanna och Johanna. Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang.

In this qualitative study ”Nice girls go to heaven but the rest of us go much further”, Johanna Olsson and Caroline Seveson examine how women in male-dominated management boards have experienced and handled female gender roles in order to reach management positions. The study has a gender perspective and semi-structured interviews were conducted with five women. Previous research shows that there is a role incongruity between female gender roles and management positions since these positions often are coded as male. To analyze the material, a theoretical framework was chosen based on previous research and the study’s empirical data. The framework consists of theories discussing structures that can affect women’s career progress and coping strategies that can be used by women to handle female gender roles in order to reach management positions. The analysis shows that female gender roles can affect women’s career progress. The role incongruity between female gender roles and male coded management positions does not seem to have affected the participants notably since they, in comparison to “nice girls”, match the male norm and male coded management positions. The participants have occasionally used a gender neutral strategy, conformist strategy and loyalty strategy in order to reach management positions and parts of the theoretical framework could be developed based on the result of the study.

Flera studier visar att läkare oftare lider av stress och psykisk ohälsa än andra yrkesgrupper. En del studier anger kvinnliga läkare som mer lidande av stress än manliga läkare. Det faktum att kvinnliga läkares självmordsfrekvens är högre än i normalbefolkningen visar att det finns ett problem. Teorier om detta fenomen hävdar att det kan ha ett samband med läkarnas överstimulerande och stressfyllda arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att genom intervjuer, med sex kvinnliga läkare, undersöka deras upplevelse av stress utifrån ett genusperspektiv. Mina huvudfrågor är: Hur upplever kvinnliga läkare stress? Hur påverkar genus kvinnliga läkares stress och ohälsa och hur upprätthålls och skapas detta? Hur försöker kvinnliga läkare hantera sin stress och ohälsa? I min studie använder jag mig av ett genusperspektiv för att undersöka om genus påverkar kvinnliga läkares upplevelse av stress. Jag använder mig framförallt av Yvonne Hirdmans genusteori som belyser hur genussystemet och genuskontraktet skapar hierarkier och ojämlikhet mellan könen. För att ge en djupare förståelse av stress presenterar jag en definition av stress, dess innebörd och konsekvenser samt några hanteringstrategier som kan användas när stress uppstår. Vidare presenterar jag tidigare forskningsresultat som jag anser relevanta för studien. Jag använder mig av en kvalitativ analys där jag har intervjuat sex kvinnliga allmänläkare i åldrarna 50–60 år boende i Stockholms län. Intervjuerna var semistrukturerade och varade cirka i 40–50 min. Min studie visar att stress är en påfallande viktig negativ faktor för de kvinnliga läkarna som intervjuades och att genussystemets och genuskontraktets mekanismer påverkar deras upplevelse av stress både i och utanför arbetet. Samtliga kvinnliga läkare i studien har upplevt känslan av stress och har haft både psykiska och fysiska stressrelaterade symtom. Anledningen till den ökade stressen är bland annat kraven från omgivningen och på sig själva om att prestera sitt yttersta.