Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar. Det teoretiska ramverk som primärt används för att förstå det insamlade materialet i ett genusperspektiv är Yvonne Hirdmans genussystem som främst utgörs av de två bärande logikerna: isärhållandets tabu och mannen som norm. Av resultaten från enkätstudien framkommer att det är svårt att skönja statistiska mönster som samstämmigt kan relateras till Hirdmans logiker beträffande elevernas angivelse av olika idrottsliga aktiviteters, respektive övrigt undervisningsinnehålls, betydelse för bedömningen i kursen. Resultaten från enkätstudien visar vidare en ganska samstämd bild av att både tjejer och killar generellt och i stor utsträckning angett att de upplever sig vara nöjda med bedömningen i kursen beträffande huruvida betyget stämmer överens med arbetsinsatsen. Dock framkommer en diskrepans i vissa avseenden där killarna generellt i större utsträckning än tjejer angett att: de upplever att de fick visa vad de kan i kursen, hade goda möjligheter att nå de högre betygen (VG och MVG) samt att de praktiska momenten är de som ger dem möjlighet att ”vara bra” i kursen. Det finns resultat som i vissa avseenden tyder på att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, eller elevernas upplevelse av den, genomsyras av genussystemets logik: ”mannen som norm”, medan vissa resultat skulle kunna tyda på att denna norm utmanas av tjejerna. Enligt resultaten från intervjustudien framkommer att majoriteten av eleverna anser att bedömningen utgick från ett helhetsperspektiv samt att de är nöjda med den bedömning de fått. Resultaten visar även att eleverna gärna framhåller undervisningen som jämställd och rättvis, men att deras svar ibland är motsägelsefulla. Det framkommer att det trots uttalanden om en varierad undervisning förekom bollspel väldigt ofta vilket enligt flera elever tenderar att gynna killar mer än tjejer. Eleverna talade utifrån genussystemet och deras åsikter föreföll att vara färgade av detta system.

This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War. I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ”species”, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013.

Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera kring hur kvinnliga protagonister representeras i tre olika sydkoreanska dramaserier. Undersökningen utgår ifrån ett västerländskt genusperspektiv för att se vad för bild dramaserierna ger av den kvinnliga rollen till en internationell publik. Analysen kommer genomföras med hjälp av Jens Eders analysmetod och diskussionen kommer ta stöd ifrån Yvonne Hirdmans genusteori. Dramaserierna som har valts till denna studie är Boys over Flowers (2009), Heirs (2013) och Secret Garden (2010). I resultatet kan vi se många likheter mellan de tre kvinnliga karaktärerna trots att deras karaktärsutveckling är helt olika ifrån varandra. Även två distinkta gestaltningar av den kvinnliga rollen kan urskiljas, en som förhåller sig till den patriarkala könsmaktsordningen och en som förespråkar om jämställdhet mellan könen. Denna uppdelning visas dock vara problematisk eftersom de normaliserar varandra och på så sätt även normaliserar isärhållandet mellan mannen och kvinnan och hierarkiska principer.

Alkohol är en stor del av den svenska kulturen på många olika sätt. Utifrån en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöker denna studie hur artisterna Plura Jonsson och Kikki Danielsson representeras i relation till alkoholbruk i artiklar. Syftet med studien är att kartlägga likheter och skillnader i representationerna och diskutera dem ur ett genusperspektiv, i avseende att öka förståelsen för vilka normer som (re)produceras kring alkoholbruk i media, och på vilka sätt det sker. I undersökningen studeras hur de gestaltas, vilka egenskaper de tillskrivs, vilka likheter och skillnader som förekommer och resultaten tolkas sedan ur ett genusperspektiv. Teorier som studien grundar sig på är representationsteori, genusteori med fokus på genussystemet, teori om femininitet och maskulinitet samt teori om stereotyper. Materialet består av totalt sex onlineartiklar från tidningen Expressens webbsida, artiklarna ingår i nöjesgenren. Metoden som används är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, med fokus på kritisk lingvistik och lexikal analys. Utöver det görs en kompletterande semiotisk bildanalys. Resultaten visar att det finns likheter i form av att de båda delvis gestaltas i negativa termer i relation till alkoholbruket. Men att skillnaderna är fler och består av en i högre grad negativ gestaltning av Danielsson än av Jonsson. För henne är det farligt, dåligt, oacceptabelt och för Jonsson är det mer normalt och godtagbart. Slutsatser som dras är att artiklarna genom vokabulär, lexikal stil och bild (re)producerar normer kring Danielssons och Jonssons alkoholbruk vilka präglas av genussystemets idéer om kvinnligt och manligt. Det förekommer till viss del stereotypa drag i vilka egenskaper de tillskrivs med undantag för några få aspekter.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv.

Kvinnors underrepresentation på civilingenjörsutbildningarna har länge varit ett omdiskuterat ämne världen över och inte minst i Sverige. Att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar är viktigt såväl ur ett jämställdhetsperspektiv som ur ett kompetensförsörjningsbehov. Trots flertalet satsningar för att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar kvarstår fortfarande den manliga dominansen. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter inom Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) civilingenjörsutbildningar genom att inta perspektiv som fokuserar på dåtid, nutid och framtid. Genom konstellationen dåtid, nutid och framtid ämnar studien skapa nyanserade infallsvinklar gällande kvinnors val av utbildning, dess studiemiljö samt identifiera vilka mekanismer som kan öka andelen studerande kvinnor inom civilingenjörsutbildningar. För att besvara syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts med sju kvinnor som studerar eller har studerat en civilingenjörsutbildning på KTH. Studien har utgått från Lent, Brown och Hackets socialkognitiva karriärutvecklingsteori och Hirdmans teori om genussystemet och genuskontraktet. Resultatet visade att kvinnornas val av en civilingenjörsutbildning dels berodde på ett intresse och fallenhet för de tekniska och naturvetenskapliga ämnena, samt att de till stor del blivit influerade av sin omgivning i form av familj och vänner. Samtliga kvinnor har upplevt studietiden som övervägande positiv men att det könsmässiga minoritetsskapet bitvis varit negativt. Genom att de behövt förhålla sig till den mansdominerade studiemiljön har de på så vis medvetet eller undermedvetet utvecklat olika strategier. Vidare visar resultaten att lärosäten och samhället som helhet bör ta ett större ansvar för att ha möjlighet att bryta samhällsstrukturer som bidrar till att skapa manligt kodade civilingenjörsutbildningar. Resultaten visar även att en central aspekt för att öka andelen studerande kvinnor på civilingenjörsutbildningar är att synliggöra och marknadsföra kvinnliga förebilder inom tekniska utbildningar för att inspirera kommande generationers kvinnor.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kännedom och medvetenhet kring synen och förekomsten av genus i äldre och samtida SO-läroböcker för lågstadiet utifrån en jämförande studie. För att besvara syftet analyseras läroböckernas representation och gestaltning av manliga, kvinnliga samt könsneutrala individer. Sedan ställs de äldre och de samtida läroböckerna mot varandra för att undersöka hur representationen och gestaltningen har förändrats över tid. Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ metod för att analysera fyra SO-läroböcker för lågstadiet, två från 1980-talet och två från 2010-talet. Eftersom böckerna innehåller såväl text som bild tillämpas en så kallad visuell textanalys för den kvalitativa delen. För den kvantitativa delen används tre olika kodscheman i syfte att beräkna representationen av manliga, kvinnliga och könsneutrala pronomen, roller i familjen kopplat till substantiv samt namn.   Studiens analys utgår ifrån en teori om att genus konstrueras i läroböcker samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet av analysen visar att representationen av kvinnor och könsneutrala individer i läroböckerna har ökat över tid samt att representationen av män har minskat. Studiens resultat visar även att gestaltningen av kvinnor, män och könsneutrala individer har förändrats över tid. Gällande förändringen över tid är ett av de mest intressanta resultaten att gestaltningen av könsneutrala individer utgör en betydligt större del av de samtida läroböckernas innehåll i jämförelse med de äldre läroböckerna. Detta resultat är inte överraskande eftersom innehållet i Lgr 11 respektive Lgr 80 skiljer sig markant åt vad gäller värden om jämställdhet.

Efter Shirley Jacksons död år 1965 verkade allmänhetens uppmärksamhet gentemot hennes litterära produktion avta. Idag kan vi däremot observera ett kraftigt ökat intresse för hennes författarskap och de tematiker som behandlas, det vill säga kvinnans isolering, de sociala normernas inflytande på den mänskliga erfarenheten och ödets obarmhärtighet. Denna uppsats fokuserar på den postumt utgivna novellen med titeln ”The Honeymoon of Mrs Smith (Version II): The Mystery of the Murdered Bride”. Syftet med denna uppsats är att belysa hur narratologiska strukturer återspeglar mönster och regelbundenheter som kan tolkas utifrån ett genusperspektiv. Här finns först ett intresse för att analysera den valda novellen utifrån Monika Fluderniks (1996, 2009) definition av berättelse och hennes teori om experientiality, vilket resulterar i en analys av novellens narratologiska struktur. Uppsatsens andra mål är att åskådliggöra hur berättelsens narratologiska struktur påvisar tecken av interna, fiktiva samhällsstrukturer som kan analyseras utifrån Yvonne Hirdmans (1988, 2001) genusteori. Denna kombinerade analys har slutligen som mål att belysa hur den mänskliga erfarenheten och dess agerande inom berättelsen påverkas av mönstereffekter och regelbundenheter som styr relationen mellan könen. Slutsatsen som dras här är att Fluderniks (1996, 2009) teori agerat som effektiv ingång till hur de olika elementen som formar den analyserade berättelsen samverkar för att ge upphov till de samhälleliga mönster och regelbundenheter som Hirdman (1988, 2001) beskriver och kritiserar. Kombinationen av narratologisk analys och genusteoretisk analys visade sig i slutändan vara effektiv för att belysa hur de samhälleliga dynamiker som styr relationen mellan könen inom berättelsen påverkar hur människorna inom den agerar.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ett emotionellt arbete påverkar det psykiska välbefinnandet samt work-life balance ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå från sjuksköterskors och för att kunna få en större inblick i deras balans och välbefinnande har vi valt en kvalitativ ansats. De teorier vi utgått från är bland annat Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell, Ackers (1990) teori om genus och organisation samt Greenhaus och Beutells (1985) tre huvudkonflikter inom work-life balance. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av halvstrukturerade frågor där vi haft en förutbestämd ordning för våra frågor som sedan anpassades efter respondentens svar. Vidare presenterar och analyserar vi vårt resultat från intervjuerna vi gjort med respondenterna och kopplar dem till den tidigare forskningen som vi redogjort för i den teoretiska referensramen. Avslutningsvis svarar vi på de frågeställningar som studien utgår från och förklarar vad vi kommit fram till. Vi kan med vår studie konstatera att vårt syfte är uppfyllt, det emotionella arbetet påverkar välbefinnandet och work-life balance. Det vi inte kan konstatera genom vår studie är om upplevelsen skiljer sig mellan män eller kvinnor eller om det finns en könsdominans på arbetsplatsen.