Detta är en undersökning om hur fingersättningar på den klassiska gitarren påverkar ett musikaliskt resultat, med särskilt fokus på klang och interpretation. Jag har fingersatt ett stycke på två kontrasterande sätt och jämfört det klingande resultatet. Skillnaden mellan fingersättningarna var påtalande. Jag upptäckte att jag i regel föredrar fingersättningar som underlättar mitt spel mekaniskt över fingersättningar som offrar teknisk bekvämlighet för klanglig vinst, med vissa undantag där musiken tjänar på mer uttrycksfullt spel.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur jag som instrumentalist på bästa möjliga sätt kan lära mig att spela eller främst improvisera inom genren fusion. Det görs genom dels en analys av det egna spelet. En analys som omfattar mitt improvisatoriska spel. Övningar skapas för att komplettera vad som anses vara bristfälliga färdigheter i mitt improvisationsspel. Samt en mer ingående analys av gitarristen Guthrie Govan. Där jag tittar på vilka aktivt spelmässiga val han gör i sina improvisationer. Det för att försöka synliggöra hur han väljer att spela i sina improvisationer. Dessa två metoder knyts sedan ihop i mina egenskrivna verk och improvisationer. Resultaten består främst av vunnen kunskap som rör sig inom improvisationsämnet, transkriptioner & inspelningar.

In this study, the habits of classical guitarists regarding ergonomics when applying a cushion of air, the so-called Dynair, is explored. The aim is to examine how classical guitarists are influenced by practicing with the Dynair. For six months, nine participants used a cushion of air to sit on when they were practicing. Through video analysis and semi-structured interviews, it is examined how the participants were affected ergonomically by the use of the Dynair. The conclusion is that the participants became more sedentary, yet more activated in the core muscles and lower back. The results indicate a slight trend that the participants developed a more upright posture and experienced upper back relaxation. After taking part in the study, the participants became more aware of ergonomics and playing positions. / I studien utforskas klassiska gitarristers sittställning avseende ergonomi vid tillämpning av balansdyna. Syftet är att undersöka hur klassiska gitarrister påverkas av att öva när de sitter på en balansdyna. Nio deltagare har under sex månaders tid använt en dyna med luft, s.k. Dynair, att sitta på när de övat. Genom videoanalys och semistrukturerade intervjuer utforskas hur deltagarnas ergonomi påverkas av att använda balansdynan. Studiens slutsats är att deltagarna blir mer stillasittande men samtidigt mer aktiverade i coremuskulatur och nedre rygg. Resultaten visar en svag tendens till att deltagarna får en mer upprätt hållning och upplever avslappning i övre rygg. Efter studien hade deltagarna blivit mer medvetna om sin ergonomi och sin sittställning.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

[I examensarbetet ingår utställningen "Cavatina":] Cavatina är ett känt musikstycke för gitarr, urspringligen filmusik till filmen "the deer hunter" komponerat av Stanley Myers. I videoinstallationen framförs stycket på klassisk gitarr med chansoperationer, med hjälp av tre tärningar som bestämmer hur strängarna ska stämmas om. Allteftersom stycket spelas förändras musikens karaktär. Teknik: Video Mått/längd på film/video: 19 min.

Manuel M. Ponce skrev Sonata III 1927. Ponce var startkt influerad av kompositörer som Ravel och Debussy och i Sonata III:s första sats märks detta väl. Den är komponerad i en stil som liknar Ravels och Debussys impressionism, full med dramatiska harmonier, överlagringar och polytonalitet, med stora ackord följt av flytande arpeggion och sångbara melodier. Allt skrivet av en man som själv inte kunde spela gitarr, men förstod instrumentet väl. I detta arbete går jag igenom Sonata III:s första sats, genom en analys av formen och verket samt genom att gå igenom hur jag valt att tolka den och varför jag gjort dessa val. / <p>Konsertrepertoar:</p><p>Manuel M. Ponce - Sonata III</p><p>Dionisio Aguado - Andante et Rondo Nr 2, Opus 2</p><p>Benjamin Britten - Nocturnal after John Dowland for guitar, Opus 70</p><p>Medverkande: Pontus Ahlbäck, gitarr.</p><p></p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikhögskolestudenter med inriktning gitarrpedagog läser a prima vista. För att undersöka detta gjordes ett experiment där jag skrev tre olika notexempel som tre blivande gitarrpedagoger ur årskurs 1 på en musikhögskola fick spela. Detta observerades genom videoobservationer för att kunna analyseras med utgångspunkt i variationsteorin i efterhand. Som bakgrund för studien har jag tagit fram forskning om bland annat gitarrens uppbyggnad, gehör, notläsningsstrategier och notläsning i jämförelse med läsinlärning. Resultatet visade bland annat att förmåga att utläsa tonhöjd och att välja fingersättning var det som informanterna hade mest problem med. I diskussionsdelen diskuteras resultatet i förhållande till bakgrunden men även ur ett didaktiskt perspektiv.

Denna skriftliga reflektion inom konstnärligt examensarbete består av en analys av J.S. Bachs Chaccone i d-moll från den andra violinpartitan (BWV 1004). Stycket är skrivet för oackompanjerad violin och i studien utforskas hur man utför en transkription till klassisk gitarr. Texten innehåller viss bakgrund till Bachs troliga livssituation vid styckets tillkomst. Även min interpretation och mitt framförande av stycket redovisas. I studien illustreras många av de aspekter som måste tas i beaktande när man tar sig an ett sådant här stort och komplext verk.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur min låtskrivningsprocess påverkats när jag skrivit låtar i olika stämningar på gitarren. Jag har på senare tid ofta upplevt att jag lätt fallit tillbaka i gamla vanor och mönster när jag skrivit musik. Detta har gjort att låtskrivningsprocessen känts oinspirerande och jag har stundtals haft svårt att ta mig vidare i processen.  Mitt syfte med arbetet har varit att se om jag genom att skriva musik i en öppen stämning kan bryta gamla mönster och hitta nya sätt att utrycka mig musikaliskt. Fokuset i arbetet har legat på harmonik, melodi och den kreativa processen. Jag har inte haft mycket erfarenhet i att spela eller skriva musik i andra stämningar än standardstämning innan detta arbete och valde därför att ta tillfället i akt och förkovra inom ämnet. Arbetet har resulterat i inspelningar av tre stycken egenskrivna låtar i stämningarna öppet G, dadgad samt standard stämning. I arbetet går jag igenom processen från låtidé till färdig låt och tar upp vilka problem respektive möjligheter jag funnit i varje stämning samt låtskrivningsprocess. I min stuide har jag hittat flera nya musikaliska utryck och verktyg. Jag har även blivit medveten om vikten av att begränsa sig när det kommer till låtskrivning. Jag märkte att kreativiteten och inspirationen frodades när jag skrev låtar i stämningar jag inte var van att spela i.

Syftet med detta arbete var att undersöka en övningsmetod som skulle göra min övning mer effektiv och ge mig möjligheten att öva när och var jag vill. Övningsmetoden jag använde mig av var visualisering, vilket innebar att studera notbilden och föreställa sig hur fingrarna spelade utan att använda instrumentet. Processen inleddes med en jämförelse mellan två jämnsvåra stycken som jag spelade för första gången, där jag hade visualiserat notbilden samt fingersättningen på endast ett av styckena. Det jag kom fram till i jämförelsen applicerade jag efteråt på instuderingen av ett tredje gitarrstycke, David Kellners Phantasia i A-dur, där jag fortsatt använde visualisering som övningsmetod. Först när jag hade studerat och visualiserat noterna tills jag kunde dem utantill i minnet började jag öva med gitarren. Fortsättningsvis övade jag med gitarren parallellt som jag övade med visualisering tills stycket kändes instuderat. Jag prövade även denna metod på ett stycke med svårare fingersättningar och har redogjort för den processen. Arbetet redovisas i inspelade ljudfiler och med noter jag använt mig av. Arbetet resulterade i att jag tillgodogjorde mig kunskap om en övningsmetod som hjälper mig att vara effektiv, att minimera felspelningar, ha ett mer kontrollerat spel samt att få en djupare medvetenhet, både hos mig själv i form av mitt spel och i musiken.